No description available.

Currently there is no Swedish boardsport magazine for women. In this degree project a prototype of a new lifestyle magazine for women in boardsports has been created. Through a magazine study and a targetgroup survey we have found a magazine concept and suggestions for the magazine content. A digital 96-page prototype has been created. The feedback from Anders Neuman-Östberg, the experienced editor in chief of the Swedish boardsport magazine Transistion gives the project report the needed credibility.The overall response from all the people involved in the making of this prototype has been positive. We can see a market demand for a magazine like Werv and hope that we can find a way to publish it in the future. In this degree project we haven't looked into the economic sustainability and therefore we can't say if it's feasible. Further investigations are needed before Werv can be published.

This project is a redesign of the magazine Vår Kommun, which is a magazine published by the municipality of UpplandsVäsby, Sweden. The redesign included a change of format from tabloid to a magazine format and the creating of adesign with a more modern look and feel of a magazine.

Problemformulering och syfte: I flera magasin har en viss typ av annons blivit allt vanligare. Inbäddad bland redaktionellt material och vanliga helsidesannonser kan man ibland se en annons som vid första anblicken ser ut som redaktionellt material men som i själva verket är en annons. Denna typ kallas för ”advertorial”. Även i dagspress finns reklam bland redaktionellt material. Det kan vara en produkt som lyfts fram men som inte är en annons i den bemärkelsen att företaget har betalat för uppmärksamheten. Syftet med den här studien är att se hur olika kategorier av läsare reagerar på advertorials och smygreklam samt hur det påverkar trovärdigheten för dagstidning och magasin. Metod och material: Vi valde ut tio exempel på advertorials och smygreklam från svenska magasin och dagstidningar. Som metod använde vi oss av fokusgrupper eftersom vi ville undersöka om läsare med olika bakgrund uppfattar smygreklam och advertorials i magasin och dagspress olika. Därför valde vi att ha en grupp med utbildade yrkesverksamma journalister, en grupp med lågutbildade personer och en grupp med högutbildade personer. Förutom fokusgrupperna gjorde vi också en kvantitativ innehållsanalys för att kunna beskriva och jämföra de tio exempel på smygreklam och advertorials som vi valde ut. Det vi jämförde var utrymmet i tidningen, antal tecken, om positiva eller negativa sidor av produkten kommer fram och om det finns några jämförbara produkter i exemplet. Huvudresultat: Vi kunde se att de olika läsarkategorierna reagerade olika på smygreklam och advertorials och vi kunde även se skillnader på reaktioner inom grupperna. Journalisterna gillade inte advertorials men upprördes inte heller av dem eftersom de var förstående mot att branschen har förändrats. De lågutbildade som var positivt inställda till reklam såg advertorials och smygreklam som ett trevligt sätt att annonsera på. De lågutbildade som däremot var negativt inställda till reklam såg advertorials och smygreklam som ett irriterande inslag i tidningar. Bland de högutbildade fanns personer som tilltalades av en del advertorials och smygreklam. Andra högutbildade brydde sig mer om innehållet i dagstidningar och blev irriterade om smygreklam förekom där. De brydde sig inte om advertorials eller smygreklam i magasin så länge de inte drog ned värdet på det redaktionella materialet. Journalisterna tyckte att frekvensen av smygreklam och avsaknad av objektivitet och oberoende i redaktionellt material var avgörande för om trovärdigheten påverkades. I den lågutbildade gruppen fanns de som tyckte att trovärdigheten inte påverkades alls av advertorials och smygreklam. Det fanns också de som tyckte att trovärdigheten påverkades när tidningarna hade ett annonssamarbete med ett företag. I den högutbildade gruppen tyckte några att advertorials och smygreklam i tidningar inte påverkar trovärdigheten. Andra högutbildade såg på saken på samma sätt som journalistgruppen.

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid. Undersökningsmaterialet består av reportage med tillhörande bilder från 1993, 2003 och 2013 från DN, SvD, Vagabond och RES. Av resultaten går att dra slutsatsen att etnocentriska uttryck och föreställningar ökar när kommersialiseringen ökar. Det studerade materialet visar hur etnocentrism och kommersialism inom svensk resejournalistik kan agera i symbios.

Syftet med denna studie är att undersöka hur omslagen på ELLE Sverige såg ut före och efter #metoo. #metoo är en rörelse som tar ställning mot sexuella trakasserier och fick stor internationell spridning den 15 oktober 2017. Metoderna som vi använde för att undersöka syftet var en kvantitativ innehållsanalys och därefter en semiotisk bildanalys. Undersökningsobjektet för studien var ELLE Sverige, som är Sveriges största modemagasin. För att kunna utläsa om det finns visuella mönster på omslagen, har vi först använt oss av kvantitativ innehållsanalys. Därefter gjordes ett urval av det mest samt det minst representativa omslaget utifrån tio analysfrågor. De fyra omslagen analyserades djupare med en semiotisk bildanalys. Resultatet visade att det var större likheter än skillnader mellan omslagen, även i jämförelse mellan perioden före och efter #metoo. Gemensamt för de båda representativa omslagen var främst att modellerna var unga och för de icke representativa omslagen var modellerna äldre än normen.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

I dagsläget finns det ett antal tekniska lösningar på hur man kan lagra ett störreantal patroner i ett magasin. Ser man till patroner av typen .22 Long Rifle, somär världen mest sålda typ av patron, finns det inga perfekta lösningar. De ärgenerellt osmidiga och tar upp stor volym. Ett av problemen är patronens form,där en bakre kant försvårar lagring av en större mängd patroner.I detta projekt har en ny modell av ett magasin tagit form. Genom en idé baseradpå ett tidigare patent, formades ett magasin med en kapacitet att lagra över 50patroner inom en begränsad volym. Idén är en vridningsmekanisk som vriderpatronerna varannan gång åt motsatt håll, vilket gör att de kan lagras effektivtutan att patronens bakkant påverkar något. Lagringen sker i en ränna formadsom en spiral vilket sparar mycket volym. Allt innesluts i ett starkt hölje som bärupp parterna och som sluts med bultar och muttrar.Målet för denna produktutveckling har varit att ta fram 3D-modeller i ett CADprogramgenom ett grundkoncept, detta för att sedan ha möjligheten attanalysera och modifiera dem. Resultatet av detta har blivit en 3D-modell somskickats till en tillverkare som tagit fram en första prototyp. Förhoppningen är atten bra grund har lagts för vidare analys och utvärdering som leder utvecklingframåt mot en storsäljare inom sportskytte.

No description available.

Pour assurer la bonne gestion de tout magasin, un gestionnaire doit à la base comprendre ses clients et la façon dont ces derniers perçoivent son magasin. Leurs activités de magasinage se font en fonction de leurs connaissances et celles-ci influencent leurs choix. Le défi est donc de comprendre la perception du client à l'égard d'un magasin. Plus le gestionnaire comprend la perception de sa clientèle à l'égard de son magasin, plus il est en mesure de planifier ses politiques commerciales et gérer l'image de son magasin. Nous nous intéresserons ici à la perception des consommatrices vietnamiennes à l'égard des supermarchés par opposition aux magasins traditionnels au Vietnam, et ce, dans le contexte d'un pays en transition où apparaissent de nouveaux types de commerces de détail dont les modèles sont issus de pays développés occidentaux. Suite à une revue de la littérature, nous avons déterminé les attributs les plus importants des magasins de détail et les caractéristiques personnelles qui influençaient la perception de la clientèle. La présente recherche est bâtie autour d'un examen de la différence entre la perception qu'ont les consommatrices de deux types de commerces de détail -les supermarchés et les magasins traditionnels- et de la différence de perception qu'elles ont des supermarchés en fonction de leur âge, leur niveau de scolarité et leur occupation. Pour recueillir nos données, nous avons conçu un questionnaire; 513 consommatrices vietnamiennes de 15 ans et plus ont participé à l'enquête et ont complété le questionnaire. Les résultats de notre recherche nous ont permis de définir, de comprendre, de décrire la perception globale des consommatrices à l'égard des supermarchés vietnamiens ainsi que d'expliquer leurs comportements de magasinage. Les résultats indiquent que les supermarchés vietnamiens ont eu un important succès les premiers temps de leur opération parce qu'ils procuraient de nombreux avantages aux consommatrices. La recherche démontre que les supermarchés sont supérieurs aux magasins traditionnels aux yeux des consommatrices. Celles-ci ont une très haute opinion de la plupart des attributs des supermarchés par opposition à ceux des magasins traditionnels. Elles trouvent également une plus grande valeur utilitaire, hédonique et sociale aux supermarchés vietnamiens. Les consommatrices viennent donc aux supermarchés non seulement pour y acquérir les produits dont elles ont besoin, mais aussi pour d'autres raisons, moins tangibles. Lors de leur visite au supermarché, elles recherchent d'autres types d'avantages que ne peuvent leur procurer les magasins traditionnels. Les consommatrices admettent que le processus de magasinage est plus efficace dans un supermarché qu'il ne l'est dans un magasin traditionnel. Elles en viennent à cette conclusion après avoir mesuré les bénéfices obtenus par rapport aux coûts engendrés dans ce processus. Les résultats de cette étude seront d'une grande utilité non seulement aux gestionnaires, qui pourront mieux gérer leur commerce en planifiant des politiques commerciales et des stratégies d'investissement plus appropriées, mais aussi aux agences gouvernementales, qui sont responsables de la réforme et de l'aménagement du système commercial du pays. Après avoir défini les limites de notre recherche, nous présentons aussi un ensemble d'avenues possibles qui, nous l'espérons, devrait stimuler les chercheurs à entreprendre des recherches dans le sillage de nos résultats. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : commerce de détail, comportement, perception, consommatrice, magasin de détail, supermarché, magasin traditionnel, magasinage, Vietnam.