Depuis quelques années, les groupes de distribution alimentaires français ont développé de nouveaux concepts de magasins de proximité et on note une augmentation régulière de leurs parts de marché. Les raisons du succès de ces magasins peuvent s’expliquer par certains facteurs sociodémographiques (vieillissement, taille réduite des ménages) mais aussi par une modification des attentes temporelles des consommateurs. A travers cette recherche, nous nous interrogeons sur les notions de proximité et de temporalité dans la distribution et tentons de prédire l’intention des consommateurs de fréquenter ces nouveaux concepts de magasins de proximité. L’analyse de 22 entretiens qualitatifs auprès de distributeurs et de consommateurs nous a permis de proposer un modèle conceptuel qui a ensuite été testé de manière empirique auprès de deux échantillons de 250 consommateurs chacun, en se basant sur une analyse par équations structurelles de type PLS. Les résultats montrent que les libres-services alimentaires de proximité fidélisent leur clientèle essentiellement par la proximité relationnelle et fonctionnelle qu’ils apportent, ainsi que par la possibilité qu’ils offrent aux consommateurs, de mieux gérer leur temps. En effet, certaines de leurs caractéristiques (amplitude d’ouverture, faible taille du magasin et des assortiments, temps limité d’attente aux caisses) permettent, aux consommateurs, non seulement de gagner du temps (chronos), mais surtout de fréquenter ces magasins au moment voulu, et de manière immédiate (kaïros). Ces concepts de magasins semblent donc entrer en résonnance avec les attentes du consommateur post-moderne en quête de lien social et vivant de plus en plus dans le présentisme et l’immédiateté. / Since few years, French food retailers have developed new concepts of convenience stores and their market share increase regularly. The reasons for their success can be explained by socio-demographic factors (aging, smaller households) but also by a change in temporal consumer expectations. Through this research, we question the notions of proximity and temporality in retailing and try to predict the intention to patronize these new concepts of convenience stores by consumers. The analysis of 22 qualitative interviews with retailers and consumers has enabled us to propose a conceptual model which was then tested empirically with two samples of 250 consumers each, based on a PLS structural equation modeling. Results show that customers patronize convenience stores primarily through the relational and functional proximity they bring, as well as the opportunity they offer to consumers to better manage their time. Indeed, some of their characteristics (opening hours, small store size and assortment, limited waiting time at checkout) allow consumers not only to save time (chronos), but mainly frequent these stores at the right time and immediately (kaïros). This store concepts seem then to meet post-modern consumer’s expectations seeking for social links and living increasingly in presentism and immediacy.

Tillbyggnaden ska inrymma de funktioner som huvudbyggnaden inte kan innefatta, alltså förvaring, restaureringsverkstäder men också undervisningsdelar. I huvudbyggnaden tittar man på konst och i tillbyggnaden lär man sig om konst. Koncept Tillbyggnaden ska inte vara för stor och ta över tomten, jag tänker mig att den är uppdelad i flera delar som i parken kan figurera som enskilda, separata byggnader. Dessa enskilda byggnader ska fungera mer som objekt i parken. Allt sammanfogas under mark med de mer privata och slutna funktionerna. Parken Parken i sig är en viktig del i projektet. Jag vill programmera den på så sätt att man gärna stannar i, och använder parken. Först och främst tänker jag mig uteserveringar till befintliga och nya caféer/restauranger. Sedan tänker jag mig att parken ska bli ett medel för att visa upp konst som finns i Nationalmuseum, fast på ett annat sätt. Alternativa sätt att titta på konst. Jag tänker mig också att byggnaderna blir en del av konsten i parken då varje byggnad är sin egen. I stora drag har jag att arbetat med ljus och mörker, privat och offentligt samt relationen mellan dessa. Jag har också arbetat mycket med hur man binder ihop byggnad och park på ett bra sätt. / The addition was supposed to house the functions that they do not have room for in the main building. Some of these funtions were storage, workshops and studyspace. In the main building you watch art, in the extension you learn about, and handle art. Concept My Concept was not to take up to much space in the existing park. I wanted my building to look like it was divided in several smaller buildings on site. I wanted to make the buildings part of the park and design them in such a way that each building woud figurate as its own object. The Park I thought that the park in itself was an important part of the project. I wanted to program it so that people would actually stop an use the park. I’m thinking outdoor cafés and restaurants and also the park as a way of showing art.  What I’ve worked with the most is light and darkness, private and public and the relation between these.

The project description is to draw an extension or annex to the existing Nationalmuseum building from 1866.The annex is designed to complement Nationalmusems activities and contain internal and public functions. Artentering the building must not be crossed by public visitors. Art and staff must be able to seamlessly move betweenthe extension and the main building. The new building includes a public study room for scholars working withthe collection of art on paper, workshops, conservation studios, art spaces and warehouses. Additionally, theannex is designed to host a large number of office spaces.With the renovation of Nationalmuseum they intend to open up the today built in south atrium. I have in myproject been inspired by the space and light of the atrium, which has inspired both room organization, spatialdimensions and entrance situations in the annex.The building’s facade is intended to have an almost classicist permanence and representative character.The strict and inviolable uniformity of the facade provides opportunities to retain a representative and autonomousfacade independent of the internal room functions. The facade/building will become an independent object, a“jewel” in the city equivalent to Nationalmuseum. The facade is constructed of precast concrete panels that arejoined together on site and spans vertically between the floors. The combination of different panel elements withdifferent colors, materials, components, and level of polish and their respective depth in the facade contributes toa well-articulated facade surface and near-abstract image with clear relievo effects. / Projektbeskrivningen består i att rita en tillbyggnad till den befintliga Nationalmuseibyggnaden från 1866 på södra Blasieholmen. Tillägget är tänkt att komplettera Nationalmusems versamheter och innehålla interna och publika funktioner. Konstens väg in i byggnaden får ej korsas av publika besökare. Konst och personal måste friktionsfritt kunna röra sig mellan tillbyggnad och huvudbyggnad. Tillbyggnaden av Nationalmuseum omfattar en offentlig studiesal för forskare som arbetar med samlingarna för konst på papper samt verkstäder,konserveringsateljéer, teknikutrymmen och magasin. Dessutom innefattar tillbyggnaden ett stort antal kontorsplatser för personal knuten till muséets verksamheter. I och med renoveringen av Nationalmuseum ämnar man öppna upp den idag igenbyggda södra ljusgården. Jag har i mitt projekt hämtat inspirationfrån ljusgårdens rymd och ljusföring, vilket har färgat såväl rumsorganisation, som rumslig dimensionering och entrésituationer i tillbyggnaden. Tillbyggnadens fasad är tänkt att ha en nästintill klassicerande permanens och representativ karaktär. Byggnadens övergripande struktur avtecknar sig i arkitekturens och fasadens formspråk genom geometriska och regelbundna relationer i fasad. Fasadens strikta och oantastliga likformighet ger möjligheter att utåt sätt behålla en representativ och autonom fasad oberoende av de innanför liggande rummens funktioner. Fasaden/byggnaden blir då ett fristående objekt,ett “smycke” i staden i paritet med Nationalmuseum. Fasaden är uppbyggd av prefabricerade betongelement som sammanfogats på plats och spänner vertikalt mellan bjälklagen. Kombinationen av olika panelement med olika färgtoner, materialkomponenter och poleringsgrad och deras respektive djup i fasaden bidrar till en välartikulerad fasadyta och nästintill abstrakt bild med tydlig reliefverkan. I de nya utställningsrum som bildas vill jag framförallt öppna för ett tillgängliggörande av Nationalmuseums stora magasinerade konstskatt genom dels ett “digitalt magasin” därden magasinerade konsten kan upplevas medelst nya tekniker och genom utställnings rum för mer temporära och genreblandade utsällningar där ett axplock av magasainets konstföremål förevisas för att kommentera dagsaktuelle händelser eller belysa ett visst konstnärsskap eller hantverkstradition.

Vattenkraft står för stor del av energiproduktionen i Sverige och är nödvändig för elsystemet med sin reglerförmåga. Vattenkraft som inte uppfyller moderna miljövillkor ska komma att omprövas enligt den nationella omprövningsplanen. Syftet med denna rapport är att undersöka hur miljöanpassning i Ljungan påverkar energiutvinningen och reglerförmågan som ett underlag med åtgärder för en omprövning. Miljöanpassningar i form av fiskvägar och miljöanpassade flöden syftar till att förbättra den ekologiska statusen. Med data på vattenföringen från SMHI har det undersökts hur stora flödesförluster miljöanpassningarna bidrar till, men också huruvida en utrivning av Storsjödammen påverkar reglerförmågan.  Resultatet visar att vattenföringen i Flåsjön är omvänd mot den naturliga vattenföringen. En utrivning av Storsjödammen skulle innebära att in och utflöde i Flåsjödammen inte går jämt upp och sätter därför krav på magasineringsförmåga. Magasineringsförmågan i Flåsjön skiljer sig mellan åren, Storsjön fylls däremot upp varje år. Fiskvägar och miljöanpassade flöden vid Storsjödammen ger relativt jämna förluster, en energiförlust som motsvarar ett snitt på elva hushåll per månad.  Efterlikna det naturliga flödet är inte möjligt, det skulle innebära stora förluster för reglerförmågan. Utrivningen av Storsjödammen kräver att Flåsjödammen används på ett annat sätt än nuläge. Utrivningen förväntas vid normalår inte ha någon nämnvärd påverkan på reglerförmågan, men kan under torrår påverka negativt. Fiskväg och miljöanpassade flöden har förutsägbara och relativt små energiförluster och de är justerbara över tid. / Hydropower accounts for a large part of the electricity production in Sweden and is necessary for the system due to its fast ability to regulate the electricity production. Old hydropower plants do not meet the modern environmental terms and need new permissions. Purpose with this study is to estimate how adaption to the environment will affect the energy production and regulation capacity in the river of Ljungan. Fish paths and environmental adapted waterflows expect to improve the ecological status. Data of water level from SMHI is used to calculate the difference between now and environmental adaption, and how demolition of the dam of Storsjön affects the regulation ability.  The result presents that there is a reverse waterflow in Flåsjön. Demolition of the dam of Storsjön would mean inflow and outflow in the dam of Flåsjön will differ and to not imply energy loss the water needs storage. The ability of storage in the magazine is different between years when it comes to Flåsjön but is constant in Storsjön. Fish paths and environmental adapted waterflows result in constant losses which represent about eleven households each month.  Simulation of natural waterflow is not possible due to the affect on the regulation ability. Demolition of the dam of Storsjön requires a different way of using Flåsjön as a magazine. A normal year no affect of the regulation ability is expected, but years with low precipitation it can have a negative impact. Fish path and environmental adapt waterflows have predictable and relatively small energy losses and is adjustable over time.  Simulate natural flow is not possible. Demolition have no direct effect of the electricity production. Environmental flow and fish paths give relatively low energy losses and energy production is affected to a small extent. / <p>2020-06-05</p>

The proposal aims to build on Eskilstuna municipality's work with circular ideas about sustainability to create a lively community house with focus on cultivation and creativity. By utilizing garden waste and processing it into biochar used in both large- and small-scale cultivation, carbon dioxide is bound in the soil for thousands of years.  The biochar binds nutrients and water and provides an improved harvest. The design takes inspiration from the character of the place with it’s traditional red colored cultivation boxes and the red cycle bridge across the creek. The idea of a historic warehouse building (magasin) as a flexible basic structure emerged and has led to an exploration of how to give the typology a public character. The goal was to create a place where young and old could cultivate their interest in agriculture and culture, and in the long run encourage own food production as a driving factor in achieving a more climate-smart and resilient society. / Förslaget syftar till att bygga vidare på Eskilstuna kommuns arbete med cirkulära idéer om hållbarhet för att skapa ett levande folkets hus med fokus på odling och kreativitet. Genom att ta tillvara på trädgårdsavfall och förädla detta till biokol, som används i både stor- och småskalig odling, binds koldioxid i marken i tusentals år samtidigt som kolet binder näring och vatten och ger en förbättrad skörd. Gestaltningen tar avstamp i de faluröda odlingslådorna och platsens karaktär. Idén om en magasinsbyggnad som en flexibel grundstruktur dök upp och har lett vidare till ett utforskande av hur man ger typologin en offentlig karaktär. Målet är att skapa en plats för stora och små med fokus på växande och odling som ska uppmuntra till egen produktion av livsmedel, som en drivande faktor för att uppnå ett mer klimatsmart och motståndskraftigt samhälle.

Le vocable khetem étudié dans cette thèse est attesté en Égypte ancienne de la Première Période Intermédiaire à l’époque romaine. C’est cependant au Nouvel Empire que son utilisation est la plus fréquente. Dérivé de la racine khetem, « sceller », ce terme peut désigner à la fois « ce qui est scellé » et « ce qui scelle ». Il est appliqué à diverses réalités. Au Moyen Empire, khetem désigne ainsi un type de magasin. À partir du Nouvel Empire, plusieurs sens lui correspondent : il peut occasionnellement, dans des documents littéraires, désigner des portes de ville ou des enclos – un sens que l’on retrouve d’ailleurs aux périodes suivantes – ; mais le terme est surtout choisi pour désigner les postes-frontières du pays, ainsi que le centre administratif et poste de contrôle du village de Deir el-Médineh. Les postes-frontières khetemou, dont les plus connus sont ceux de Tjarou, Ouadjour, Tjékou et Senmout, marquent les frontières restreintes de l’Égypte, et contrôlent les entrées et sorties du territoire. Ils constituent également des villes-magasins, par lesquelles transitaient le tribut et assumaient peut-être même le rôle de postes de douane. L’analyse, fondée essentiellement sur les sources textuelles, prend également en considération les données archéologiques et géomorphologiques. Centrée autour des structures khetemou, cette étude nous a cependant amenée à aborder la thématique plus large de l’organisation de l’espace par le pouvoir égyptien. Les domaines de la politique étrangère, de l’économie, de l’administration sont donc largement mis à contribution. / The word khetem which is the main object of this dissertation is attested in ancient Egypt from theFirst Intermediary Period to Roman times. It was nevertheless most used during the New Kingdom.Derived from the khetem-root, which means « to seal », this word could be used to depict both whatwas sealed and the device which assured the actual sealing. It testifies to various realities. In theMiddle Kingdom, khetem was a certain type of storerooms. From the New Kingdom on, severalmeanings can be found: occasionally, in literary documents, it was used for the gates of a city or forenclosures – the latter meaning is still found in more recent periods. Nevertheless, the word wasmostly used for the border-posts of the Egyptian State as well as the administrative hall and checkpoint of the village of Deir el-Medineh. As for the border-posts khetemou, the best known ones areTjaru, Wadj-wr, Tjeku and Senmut as they stand for the inner borders of Egypt, where in- and outcomerswere checked. These settlements are also warehouse-cities, through which went the tributefrom foreign countries and operated as customs. The methods of analysis used here are grounded inthe textual sources, along with the archeological and geomorphological data. Focused on thestructures called khetemou, this thesis also consider the wider problem of the organisation of space bythe Egyptian state. Thus foreign policy, economics and administration have been widely taken intoconsideration.

Nous étudions le phénomène de l'émergence d'une artère commerciale, la rue Sainte-Catherine à Montréal de 1870 à 1913. À travers deux segments de cette rue, nous analysons la mise en place de la structure commerciale. Le grand magasin a été le principal objet d'attention des historiens qui se sont penchés sur la transformation de cette rue en artère commerciale. Pourtant, une muItitude de commerces côtoient le grand magasin. Bien que le rôle de ce dernier soit important dans la mise en place de la structure commerciale, nous proposons qu'il n'explique pas tout le phénomène. Il est vrai que, comme le démontre notre étude, son arrivée coïncide avec une phase de consolidation des activités d'affaires et du commerce sur la rue dans les années 1890. Toutefois, avant cette décennie, les activités d'affaires émergent déjà sur la rue: on voit se profiler les attributs qui caractériseront le commerce après 1890, sans égard à la présence du grand magasin. Les sources sur lesquelles nous nous appuyons sont les rôles d'évaluation de la Ville de Montréal, les annuaires Lovell, ainsi que des cartes de la ville de l'époque. Notre étude se divise en deux axes de recherche. D'abord, nous cherchons à dégager la chronologie du phénomène de l'émergence des activités d'affaires par le biais des fonctions économiques et sociales. Le déclin de la fonction résidentielle se produit en deux temps. De 1870 à 1890, cette fonction s'arrime aux fonctions économiques: les logements deviennent le domicile de boutiquiers et de leur famille. Après 1890, le nombre de résidences décline; la cohabitation entre lieu de travail et vie domestique diminue donc. L'émergence des activités d'affaires se fait elle aussi en deux périodes continues: 1870-1890 et 1890-1913. Avant 1890, les loyers d'affaires augmentent en nombre et deviennent majoritaires. L'année 1890 marque un renversement de situation au chapitre de la vocation commerciale: la section de rue ouest surpasse alors celle de l'est. La seconde phase en est une de consolidation et de diversification des activités d'affaires. Après 1890, les activités économiques occupent tous les espaces sur la rue. Ensuite, notre analyse est consacrée au commerce de détail. L'examen de l'évolution de ses caractéristiques fait ressortir le passage d'un commerce «de tous les jours» à un commerce plus spécialisé et centré sur les biens durables et de luxe, ainsi que sur l'habillement. Bien avant l'arrivée ou l'émergence du grand magasin dans les années 1890, d'importantes transformations sont en cours sur la rue. L'analyse de la structure économique démontre ensuite que, malgré le poids économique du grand magasin, l'univers commercial reste diversifié. Il se dégage aussi des différences dans l'évolution des segments rue est et ouest. Outre la chronologie des mutations, les différences s'expriment par l'envergure des établissements en place. L'arrivée des grands magasins semble amplifier les écarts économiques entre les segments, à la faveur de l'ouest. Enfin, l'analyse de l'organisation spatiale du commerce indique que l'impact du grand magasin n'est pas le même à l'est, où le commerce se concentre autour du grand magasin, et à l'ouest, où l'arrivée des grands semble plutôt participer à un processus d'étalement et d'uniformisation des activités commerciales. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Montréal, XIXe siècle, XXe siècle, Rue Sainte-Catherine, Grand magasin, Commerce de détail.

Avsikten med denna studie har varit att kartlägga hur tre svenska tidskrifter riktade till unga kvinnor använder bloggen, dels på hemsidan och dels i den tryckta upplagan. Studien har även syftat till att urskilja om det finns ett samarbete mellan dessa medier och hur detta i så fall tar sig uttryck. Vidare har jag med denna studie velat klargöra vilka skillnader och likheter det finns gällande detta användande de tre tidskrifterna emellan och även tydliggöra hur de redaktionellt skrivna bloggarna används. Denna uppsats har således varit avgränsad till tre av de största tidskrifterna riktade till unga kvinnor i Sverige; ELLE, SOLO och VeckoRevyn. Samtliga tre använder bloggar på hemsidan, har en liknande målgrupp och ligger i ungefär samma prisklass. Studiens referensram tar ett avstamp i Public Relations där det tittas närmare på Co-Creational Perspective och Excellence Theory. Eftersom bloggen är en produkt på Internet, ligger fokus sedan på Public Relations på Internet, även kallat e-PR och Online Public Relations. Sist men inte minst presenteras ett antal riktlinjer för hur personer i organisationer bör förhålla sig till sociala medier. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en djupgående kvalitativ ingångspunkt med vissa kvantitativa inslag. Detta i form av en innehållsanalys uppdelad i fyra delar. De fyra delarna berör (1) bloggens plats och utrymme på hemsidan, (2) information om de olika bloggarna på hemsidan, (3) de utvalda (redaktionellt skrivna) bloggarnas innehåll och sätt att referera och slutligen (4) bloggens plats och utrymme i den tryckta upplagan. All denna information synliggjorde i sin tur både skillnader och likheter de tre tidskrifterna emellan och även samarbetet mellan de granskade bloggarna och den tryckta upplagan. Resultaten som framkom visade att de tre tidskrifterna ger bloggarna olika stor uppmärksamhet på hemsidan. Både SOLO och VeckoRevyn ger sina bloggar stor uppmärksamhet på de respektive hemsidorna i jämförelse med ELLE. De redaktionellt skrivna bloggarna används också på olika sätt och referenser till hemsidan och den tryckta upplagan förekommer i varierande grad. Då SOLOs undersökta bloggar är flitiga med att referera till den tryckta upplagan, hamnar både VeckoRevyn och ELLE på efterkälken. Det är även tydligt att bloggarna får olika stor uppmärksamhet och utrymme i den tryckta upplagan. I både SOLO och VeckoRevyn kretsar mycket av innehållet kring både bloggar rent allmänt och bloggarna som finns tillgängliga på hemsidan. I ELLEs fall går det däremot inte att se särskilt mycket information om bloggar i den tryckta upplagan. Samarbetet mellan bloggarna på hemsidan och den tryckta upplagan ser således olika ut tidskrifterna emellan. Ett sådant samarbete är tydligast hos SOLO, där de undersökta bloggarna i relativt stor utsträckning refererar till den tryckta upplagan, och den tryckta upplagan i sin tur refererar tillbaka till bloggarna.

I dagens samhälle har vi det mesta digitalt. Vi kommunicerar, använder oss av tjänster och läser nyheterna på nätet. Ändå har digitala magasin har inte fått något stort genomslag och pappersmagasinen är fortfarande på en stark marknad. Vanan av hur man ska läsa magasin gör att digitala magasin ofta efterliknar traditionella magasin och innehåller för lite interaktivitet för att användaren ska uppnå en tillräcklig hög grad av upplevelse. För att de digitala magasinen ska kunna få ett genomslag krävs det att man designar de digitala magasinen mot en digital plattform och sätter användaren i fokus. Tillsammans med de digitala tillgångar som finns och fantasi är det möjligt att skapa interaktiva och innovativa digitala magasin som ger läsaren en ny upplevelse.  Jag har gjort en kvalitativ studie där jag med hjälp av testpersoner undersökte upplevelsen mellan att läsa pappersmagasin respektive digitala magasin. Samt gjorde en litteraturstudie som grundade en idé om en interaktiv prototyp för ett digitalt magasin. / In today's society, we use the most of our things digitally. We communicate, use services and read the news online. Digital magazines have not received a great impact and the paper magazines are still in a strong market. The habit of reading magazines makes digital magazines often emulate traditional magazines and contains too little interactivity for the user to achieve a sufficient high degree of experience. If the digital magazines are going to have impact, they need to be created from scratch to a digital platform and with the usability in focus. Together with the digital resources and fantasy it is possible to create interactivity and innovative digital magazines that give the reader a new form of experience. I have done a qualitative study and with help of test persons analyze the experience between reading paper magazines versus digital magazines. I did a literature review that founded an idea for an interactive prototype of a digital magazine.

Den ökade mängden hårdgjorda ytor i städerna skapar en större och snabbare avrinning av dagvatten till ledningsnäten. En del av dagens befintliga ledningar klarar inte av att hantera denna ökade mängd dagvatten. En snabb och kortsiktig lösning på lösa detta problem är att anlägga fördröjningsmagasin som avlastar ledningsnäten. Fram till denna tidpunkt har det inte utförs tillräckligt med undersökningar kring de olika effekter som placeringen av ett fördröjningsmagasin medför. Ett fördröjningsmagasin som anläggs för att fördröja flödet av dagvatten från ett delområde kan, vid felplacering, ha en negativ verkan på flödet längre ner i ledningsnätet. Denna flödesreglering kan vara till nackdel för ledningsnätet eftersom det fördröjda flödet från delområdet kan samverka med flödestoppen från en annan del av området och kan skapa översvämningar. Syftet med denna rapport var att undersöka om olika placeringar av ett fördröjningsmagasin hade någon effekt på flödet i ett dagvattensystem. Målet var att finna placeringar där ett fördröjningsmagasin förhindrade en samverkan av flödestoppar och minskade antalet översvämningarna i ledningsnätet. Arbetet utfördes genom hydraulisk modellering i programmet MIKE URBAN. I programmet undersöktes två olika modeller över dagvattensystem. Resultaten ur de två modellerna visar på att placeringen av magasin i ett dagvattensystem har betydelse för hur översvämningar kan undvikas. Lägst antal översvämningar uppstod när magasinen placerades i viktiga knutpunkter på ledningsnätet. Mer tid och resurser bör läggas ner på att undersöka effekten av fördröjningsmagasinets position och dimension innan de placeras ut i dagvattensystemet. På detta sätt kan både kostnader minskas och framtida problem undvikas. / The increased amount of impermeable surfaces in the cities creates a larger and faster runoff of rainwater into the drainage systems. Some of today's existing pipelines are not able to handle this increased amount of storm water. A quick and short term solution to solve this problem is to construct delaying reservoirs that unburden the drainage system. Up to this point, not enough studies have been conducted on the different effects that a placement of a reservoir brings to a drainage system. If incorrectly positioned, a reservoir built for delaying the flow of storm water from a section of a drainage system can, have a negative effect on the flow further down the system. This flow regulation can be harmful to the system when the delayed flow from the section can interact with the flood peak from another section and can cause flooding. The purpose of this report was to study if different placements of a reservoir had any effect on the flow in a storm water drainage system. The aim was to find places where a reservoir could be positioned to prevent the collaboration of peak flows.  This thesis was mainly conducted with the use of the hydraulic modeling program MIKE URBAN in which studies of two models are the bases of the results presented in this report. The results from the two models show that the placement of a reservoir in a drainage system has a large sway on how to avoid flooding. The least amount of floods was attained when the reservoir was placed in certain key positions in the drainage system. More time and resources should be devoted to further investigate the effect of a reservoir’s position and dimensions before being placed into a drainage system. This way, expenditures could be reduced and simultaneously future flooding avoided.