No description available.

In this study we have examined the possible quality standards and methods for applications with service workshops in the forest industry. The purpose of the methods presented here was to start the work of standarardising the maintenance service in the industry and be of use for service providers in their quality effort. The methods we used to accomplish the study were interviews and field visits together with a comprehensive literature research. Our results are presented in the form of four solution proposals: a standard based on existing SIS standards for terminology and key indicators, checklists that are filled in by mechanics with customer participation, the construction of a instructions database, and the implementation of the method 5s. We believe our suggestions can help the service providers in the four problem areas that we have identified: long term strategy, documentation, recruitment of competent technicians, and standard procedures in their operations. These improvements will be beneficial for both the service provider and the customer. / I detta arbete undersöktes möjliga kvalitetsstandarder och metoder för tillämpning hos serviceverkstäder i skogsindustrin. Syftet var att de metoderna som presenteras ska påbörja arbetet med att standardisera servicetjänsten i industrin och även vara till nytta för servicelämnare i sitt kvalitetsarbete. De metoder vi använde oss av för att genomföra utredningen var intervjuer och studiebesök tillsammans med en omfattande litteraturstudie. Vårt resultat presenteras i form av fyra lösningsförslag: En standard baserad på SIS standarder för terminologi och nyckeltal, checklistor som fylls i av mekaniker med hjälp av kunder, konstruktion av en databas med instruktionsmanualer och en implementering av metoden 5 s. Vi tror att våra förslag kan hjälpa servicelämnare i de fyra problemområden som vi identifierade, långsiktiga strategier, dokumentering, rekrytering av kompetenta tekniker och standardisering av rutiner i verksamheten. Dessa förbättringar kommer att vara gynnsamma för både servicelämnare och kunder.

Akademisk avhandling--Ekonomisk-historia institutionen--Stockholm, 1990.

Nyckelbegrepp i VARVET är Siktlinjer och Rörelse. Varvets storlek och placering i staden gör byggnaden synlig från olika platser runt Beckholmen. Byggnaden upplevs från olika vinklar och på olika avstånd. Denna visuella kommunikation har använts för att forma Varvets utseende genom att de olika verkstäderna vrider sig i olika riktningar och varierade siktlinjer uppstår. Den rörelse som finns i varvsverksamheten görs synlig genom ett band av glasbetong i de fasader som vinklas utåt. I höjd med dessa öppningar rör sig traversbalkar fram och tillbaka och i varje fönsterband finns en platt, slipad polykarbonatlins som skapar ett vidvinkelperspektiv in i byggnaden. På olika avstånd ges olika diffusa förnimmelser av verksamheten som pågår i Varvet. Varvsbyggnadens fragmenterade plan skapar spännande interiöra och exteriöra rum och sekvenser att röra sig genom. Mellan skrovhallen och de mindre verkstäderna uppstår två ljuskorridorer i glasade lågdelar. Dessa korridorer möjliggör ett indirekt dagsljus till verkstäderna men skapar också en genväg mellan verkstäder där inte skrovhallen behöver passeras. / The Yard has two main themes, Lines of sight and Movement. The placement and size of The Yard make the building visible from many places around Beckholmen. It is viewable from different angels and distances. This visual communication has formed The Yard by twisting different workshops in different angels to create lines of sight from places around Beckholmen. The existing movement of the shipyard activity is made visible through lines of glass concrete in each facade directed outwards. At the height of these openings, traverse girders are moving along the facade. In each line of glass concrete, a fresnel lens gives a wide angle perspective view into the workshop. Diffuse perceptions of the ongoing activity are being offered at different distances. The fragmented plan is generating exciting interior and exterior spaces and sequences of movement. Between the hull hall and the smaller workshops two light corridors give indirect daylight into the workshops. The corridors also work as shortcuts between the workshops, thus passing through the hull hall is avoided.

Uppsatsen undersöker de paternalistiska drag som präglade det samhälle som byggdes i Kallhäll i Järfälla av Bolinders mekaniska verkstad 1906–1931. Invånarna talar fortfarande om Kallhäll som en tidigare bruksort. Detta trots att fabriken grundades 100-150 år efter höjdpunkten för det svenska brukssystemet, med paternalismen som en viktig komponent. I början av 1900-talet hade förutsättningarna för företagen förändrats helt. Nya tekniska metoder för järnframställning användes, liksom importerade råvaror, järnvägen gav nya möjligheter till transporter och samhället i stort  hade liberaliserats. I den omgivningen grundade företagets huvudägare och verkställande direktör Erik August Bolinder en ny fabriksenhet med ett omgivande bostadsområde på egendomen Kallhäll. Det hade tydliga drag av ett paternalistiskt brukssamhälle. Källmaterialet, främst Bolinders styrelse- och stämmoprotokoll, visar hur demokratiseringen av samhället, de alltmer utvecklade spelreglerna på arbetsmarknaden och ett mer uttalat lönsamhetstänkande bjuder motstånd mot den paternalistiska ideologin. Men samtidigt lever flera av institutionerna i Erik August Bolinders samhällsbygge kvar till långt efter hans död.

<p>I min yrkesverksamhet som Levande verkstadpedagog behöver jag ofta förklara vad det är jag arbetar med eftersom min yrkesgrupp inte är så känd. Då jag behöver samarbeta och samverka med olika yrkesgrupper är jag beroende av deras medverkan för att det jag vill uppnå med verksamheten inte skall motverkas. Tidigare har jag använt mig av förklaringar som formulerades vid starten av Levande verkstad 1968, men funnit att mycket av det jag sade inte stämde med min erfarenhet. Den upplevda oförmågan att uttrycka mig kring mitt arbete har lett mig till magisterkursen i praktisk kunskap. I uppsatsen har jag tagit hjälp av Aristoteles begreppsvärld för att undersöka vad som ligger bakom det jag gör d.v.s. vilka intentioner jag har med det jag gör då det borde ha betydelse för mitt handlande. Hur konstruerar jag min värld och hur ger jag mening åt mitt handlande? Och hur stämmer mina resonemang överens med mina egna intentioner? För att få svar på dessa frågor utgick jag ifrån en berättelse från den tiden när jag arbetade inom ett språkprojekt för språksvaga invandrarkvinnor. Berättelsen gav mig möjlighet att reflektera kring olika episoder från min egen erfarenhet och pröva dem mot olika teoretiska resonemang. Genom att kritiskt granska hur jag resonerade kring ett personligt möte med en kvinna och hennes livsberättelse fann jag att mina medvetna intentioner inte alltid stämde överens med hur jag handlade och tänkte. Intentionen att låta människor få komma till tals på sina egna villkor motsades till viss del av att jag i vissa situationer, ovetandes hade intagit en vertikal position i förhållande till kvinnorna i språkprojektet. Jag fann också att jag i andra sammanhang tenderat att värdera skapande kommunikativa uttryck enbart som konstformer i stället för att se deras mening som en viktig del i genuint personliga livsberättelser.</p>

No description available.

I min yrkesverksamhet som Levande verkstadpedagog behöver jag ofta förklara vad det är jag arbetar med eftersom min yrkesgrupp inte är så känd. Då jag behöver samarbeta och samverka med olika yrkesgrupper är jag beroende av deras medverkan för att det jag vill uppnå med verksamheten inte skall motverkas. Tidigare har jag använt mig av förklaringar som formulerades vid starten av Levande verkstad 1968, men funnit att mycket av det jag sade inte stämde med min erfarenhet. Den upplevda oförmågan att uttrycka mig kring mitt arbete har lett mig till magisterkursen i praktisk kunskap. I uppsatsen har jag tagit hjälp av Aristoteles begreppsvärld för att undersöka vad som ligger bakom det jag gör d.v.s. vilka intentioner jag har med det jag gör då det borde ha betydelse för mitt handlande. Hur konstruerar jag min värld och hur ger jag mening åt mitt handlande? Och hur stämmer mina resonemang överens med mina egna intentioner? För att få svar på dessa frågor utgick jag ifrån en berättelse från den tiden när jag arbetade inom ett språkprojekt för språksvaga invandrarkvinnor. Berättelsen gav mig möjlighet att reflektera kring olika episoder från min egen erfarenhet och pröva dem mot olika teoretiska resonemang. Genom att kritiskt granska hur jag resonerade kring ett personligt möte med en kvinna och hennes livsberättelse fann jag att mina medvetna intentioner inte alltid stämde överens med hur jag handlade och tänkte. Intentionen att låta människor få komma till tals på sina egna villkor motsades till viss del av att jag i vissa situationer, ovetandes hade intagit en vertikal position i förhållande till kvinnorna i språkprojektet. Jag fann också att jag i andra sammanhang tenderat att värdera skapande kommunikativa uttryck enbart som konstformer i stället för att se deras mening som en viktig del i genuint personliga livsberättelser.

No description available.

Kabe är Skandinaviens ledande husvagnstillverkare. Man tillverkar all träinredning till husvagnarna i egen snickerifabrik. Man vill nu förbättra verksamheten där för att kunna förse slutmonteringen av husvagnar med rätt material vid rätt tidpunkt osv. För att genomföra denna uppgift har vi först gjort en kartläggning av nuläget. Beskrivningen börjar med modellutbudet, fortsätter med slutmonteringen av husvagnar och avslutas med snickerifabriken. Detta arbete är begränsat till snickerifabriken och en del av de förbättringsområden som framkommit under kartläggningen hamnar därför utanför avgränsningarna för detta arbete. De förbättringsområden som är påverkbara i detta arbete har analyserats och resultatet blev att gå vidare med kvalitetskontroll och produktionsstyrning. Motiveringen till att införa kvalitetskontroll är att Kabe har mycket höga kvalitetskrav på husvagnarna och den enda kvalitetskontroll där resultatet dokumenteras är slutkontrollen och man vet då inte var eventuella kvalitetsbrister uppstått. För att säkerställa denna höga kvalitet kör man idag med överproduktion och vid behov också extra beställning från kund. Orsaken till att vi vill utveckla produktionsstyrningen är att dagens styrning baseras på bedömningsförmågan hos ett fåtal nyckelpersoner. Denna bedömning baseras på deras erfarenhet och ett fåtal produktionsdata som i många fall är inaktuella. Detta gör att det är svårt att överblicka produktionen och sätta in de åtgärder som behövs. För att säkerställa leveransförmågan hos snickerifabriken måste uppföljningen av produktionen vara i realtid.