<p>Denna uppsats beskriver utifrån fyra olika händelser hur motsättningar uppkommit mellan orterna Järna och Vansbro i Västerdalarna. Händelserna äger rum 1924, 1926, 1940- 1950-talen och 1960- och 1970-talen. Syftet med uppsatsen är att se hur motsättningarna yttrar sig och om dessa ändrar sig genom tiderna.</p><p>Järna och Vansbro har båda helt olika bakgrunder som orter där Järna som ort funnits flera hundra år längre än Vansbro som å andra sidan uppstod som ort i samband med att järnvägen drogs fram i Mellansverige under senare delen av 1800-talet. I studien beskrivs de olika händelserna som varit upphov till de motsättningar som finns mellan orterna. Motsättningarna har sedan analyserats utifrån sociologiska teorier om motsättningar mellan olika grupper av människor.</p>

Denna uppsats beskriver utifrån fyra olika händelser hur motsättningar uppkommit mellan orterna Järna och Vansbro i Västerdalarna. Händelserna äger rum 1924, 1926, 1940- 1950-talen och 1960- och 1970-talen. Syftet med uppsatsen är att se hur motsättningarna yttrar sig och om dessa ändrar sig genom tiderna. Järna och Vansbro har båda helt olika bakgrunder som orter där Järna som ort funnits flera hundra år längre än Vansbro som å andra sidan uppstod som ort i samband med att järnvägen drogs fram i Mellansverige under senare delen av 1800-talet. I studien beskrivs de olika händelserna som varit upphov till de motsättningar som finns mellan orterna. Motsättningarna har sedan analyserats utifrån sociologiska teorier om motsättningar mellan olika grupper av människor.

Abstract   Nydahl, Erik; I fyrkens tid. Politisk kultur i två ångermanländska landskommuner 1860-1930 [Voting by income: The political culture of two Swedish municipalities, 1860–1930] Department of Humanities, Mid Sweden University, SE-871 88 Härnösand, Sweden ISBN: 978-91-86694-05-0, ISSN 1652-893X, Doctoral thesis nr: 100 (2010). Swedish text with a summary in English   This dissertation analyses the development of political culture in two Swedish municipalities between the 1860s and the 1930s – a period during which Swedish society underwent major changes. The purpose is to examine the direct and indirect consequences of an evolving industrial society's economic, social and political structures on political culture at local levels. The following factors are the base of the study. At the start of the 1860s, a long-standing Swedish tradition of local self-government was reinforced through a major reform, the Local Government Ordinance of 1862 (1862 års kommunalförfattningar). From this point, each parish formed its own municipality. The new municipalities were given the right to levy taxes and made responsible for welfare and schools, thereby becoming a prominent arena for the exercise of power at local levels. The municipal reform of 1862 was carried out at a time when Swedish society was transitioning as the industrialisation process accelerated during the latter part of the 1800s. Gradually, the old structure of an agricultural society was cast aside in favour of a new, modern industrial society. Naturally, also the municipalities changed – directly and indirectly. For some municipalities, adjustments were significant; for others, less so. Part of this process was the reformation of voting rights from plutocratic to public and equal. Another part was the reorganisation of municipal government from direct government via municipal meetings to representative government via municipal councils. Two main issues are formulated and answered in the dissertation. The one addresses who or which had the power over local politics and how the situation changed over time. The second addresses in what way municipal representation changed form with the modernisation of the municipalities. The empirical survey comprises a comparative case study between two municipalities in the northern part of Sweden. The one municipality, Ytterlännäs, was early the site for large-scale sawmill industry. The second municipality, Stigsjö, retained its agricultural structure throughout the entire period in question. The comparison makes it possible to analyse the impending industrial society from two different poles. In the 1800s, local politics was considered to be a completely different sort than politics at a national level. The difference was that local politics, referred to as “the municipal”, was seen as non-political and unaffiliated with those conflicts addressed at national levels, referred to as “the political”. The dissertation demonstrates two different models of how modern municipal politics evolved from the municipal meetings of the 1800s. While the starting point was the same in both municipalities, the paths diverged in the early 1870s. In the agricultural municipality of Stigsjö, it was “business as usual”. In the industrial municipality of Ytterlännäs, however, confrontation arose between enterprises and farmers and eventually, a labour movement emerged demanding the right of participation. The dissertation shows that the distinction between “municipal” and “political” was obliterated in the beginning of the 1900s, paving the way for a new concept – municipal politics. This process occurred in a very palpable way in Ytterlännäs but eventually, Stigsjö was forced to conform. The new municipal politics was, so to speak, the final station in both municipalities. In conjunction with party politicisation of local politics, the criteria and seats for the municipal representatives changed. When party affiliation became an important criterion, professional affiliation became less relevant. Party bloc seats replaced the independent seats, and representatives were eventually paid remuneration.     Keywords: Political culture, politics, voting right, municipal politics, industrial society, industrialisation, elected representatives, representation, temperance movement, labour movement, popular movements, political parties, modernisation

The Social Democratic Women’s Club in Grängesberg, Sweden, was founded by male mine workers in January 1901. Not until 19 years later, the Social Democratic Women’s Organization was founded on a national level. The aim of this case study is to take a closer look at how this local club in Grängesberg grew and developed during the time span of 1901 and the outbreak of the Second World War in 1939. This, by using sources from the club’s own archives in Falun. Historian and gender researcher Yvonne Hirdman’s theories on gender serve as guiding tools for this study. Key concepts of this study are organization, ideals, ideology, and policy.  Key words: Grängesberg, S-kvinnor, gender, working class movement, women’s movement, industrial society / Grängesbergs socialdemokratiska kvinnoklubb bildades av manliga gruvarbetare i januari 1901. Först 19 år senare formades ett socialdemokratiskt kvinnoförbund på riksnivå. Syftet med den här fallstudien är att titta närmre på hur Grängesbergs kvinnoklubb växte fram och utvecklades från dess bildande fram till andra världskrigets utbrott 1939. Källmaterialet som används är klubbens egna, som finns på Dalarnas Folkrörelsearkiv i Falun. Analys genomförs med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori, med särskilt fokus på begreppen genuskontrakt samt utvidgning och isärhållande. Undersökningen fokuserar på frågor som rör organisation, ideal, ideologi och politik.    Nyckelord: Grängesberg, S-kvinnor, genus, arbetarrörelsen, kvinnorörelse, industrisamhälle

Uppsatsen undersöker de paternalistiska drag som präglade det samhälle som byggdes i Kallhäll i Järfälla av Bolinders mekaniska verkstad 1906–1931. Invånarna talar fortfarande om Kallhäll som en tidigare bruksort. Detta trots att fabriken grundades 100-150 år efter höjdpunkten för det svenska brukssystemet, med paternalismen som en viktig komponent. I början av 1900-talet hade förutsättningarna för företagen förändrats helt. Nya tekniska metoder för järnframställning användes, liksom importerade råvaror, järnvägen gav nya möjligheter till transporter och samhället i stort  hade liberaliserats. I den omgivningen grundade företagets huvudägare och verkställande direktör Erik August Bolinder en ny fabriksenhet med ett omgivande bostadsområde på egendomen Kallhäll. Det hade tydliga drag av ett paternalistiskt brukssamhälle. Källmaterialet, främst Bolinders styrelse- och stämmoprotokoll, visar hur demokratiseringen av samhället, de alltmer utvecklade spelreglerna på arbetsmarknaden och ett mer uttalat lönsamhetstänkande bjuder motstånd mot den paternalistiska ideologin. Men samtidigt lever flera av institutionerna i Erik August Bolinders samhällsbygge kvar till långt efter hans död.