<p>Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga</p><p>variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption</p><p>Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer</p><p>på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner</p><p>som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande</p><p>World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell</p><p>polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi</p><p>emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk</p><p>bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används</p><p>denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index</p><p>nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.</p><p>Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring</p><p>till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet</p><p>på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex”</p><p>som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell</p><p>förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning</p><p>inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang</p><p>i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer</p><p>har någon effekt på korruptionsnivån.</p><p>Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende</p><p>inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa</p><p>frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda</p><p>att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för</p><p>kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati samt demokratiskt institutionellt</p><p>arrangemang. Däremot visade sig den andra kulturella dimensionen – traditionella kontra sekulära</p><p>värderingar – inte ha någon signifikant förklaringskraft under kontroll för bakomliggande</p><p>faktorer.</p>

Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling. Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex” som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer har någon effekt på korruptionsnivån. Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati samt demokratiskt institutionellt arrangemang. Däremot visade sig den andra kulturella dimensionen – traditionella kontra sekulära värderingar – inte ha någon signifikant förklaringskraft under kontroll för bakomliggande faktorer.

<p>Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.</p><p>Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat.</p>

Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU. Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2010.

No description available.

Den svenska lokaldemokratin som karaktäriseras av samförstånd har utsatts för ett antal utmaningar under 1900-talet. Ett exempel på en sådan utmaning är en beteendemässig övergång till ett majoritetsliknande styre; som inte går i linje med samlingsstyret som utgör en grund i svensk kommunpolitik. Dessutom finns en utredning (SOU 2015:24) med förslag på ändringar i kommunallagen där det föreslås finnas möjlighet att frångå det kommunala samlingsstyret och istället införa kommunal parlamentarism; ett system som i teorin medför en högre konfliktnivå. Syftet med denna uppsats är att kartlägga den politiska kulturen i två kommuner (Nordmaling och Vindeln) för att undersöka om de präglas av konflikt eller samförstånd. Med teorier från bland andra Lijphart (1999) &amp; Lewin (2002) har en enkätundersökning genomförts för att kartlägga den politiska kulturen samt undersöka graden av konflikt och samförstånd i kommunerna. Med hjälp av den politiska kulturen är målet att diskutera hur kommunerna skulle påverkas av ett eventuellt införande av majoritetsstyre. De empiriska resultaten visade att kommunerna präglades av olika grad av konflikt och samförstånd. Vindelns politiker uppgav en högre grad av samförstånd och Nordmalings kommunpolitiker uppgav en något högre grad av konflikt, men ingen av kommunerna var mycket tydligt konflikt- respektive samförståndsorienterade. Slutsatserna är att dessa kommuner troligtvis kommuner att påverkas olika av ett eventuellt införande av majoritetsstyre eftersom de politiska kulturerna skiljer sig mellan kommunerna.

No description available.

When studying a political map subsequent to the 2018 Swedish national election one thing in particular catches the eye. The southern parts of Sweden, or the region Scania in particular is dominated by the colour yellow, representing support for the right wing populist party: The Sweden Democrats. The question as to why it looks like this has baffled political scientists and election experts for many years and still does not have an answer. Famous political scientists at the SOM-institute in Gothenburg Henrik Oscarsson and Sören Holmberg describes that the support for the Sweden Democrats in Scania ”is something of a riddle”. In this thesis I am going to make observations about political approaches towards the political system in Scania and political approaches relevant for the voters of the Sweden Democrats. These approaches will create the standing political cultures representative for Scania and for  the right wing populist party supporters. The thesis’s main goal is to bring some light on the subject of electorate behaviour within the Scania region and hopefully in some way or another bring something to the table when it comes to research regarding electorate behaviour in Scania. The final results of the thesis came to shed some light on the current situation, the political approaches relevant for the Scania region can be argued to have an influence on the political actions by individuals in Scania. The main conclusion is that when approaches to the political system differs between the main electorate and that of a subculture the political action is to by voting try to reduce the differences in ideals by voting for a party that closer represents a voters own ideals of the political system.

The 1600’s were a turbulent period of Swedish history. War, the effects of confession-building and the growing influence of the privy council marked the first half of the century. The purpose of this essay is to analyse how God was invoked in the Swedish privy council protocols during 1621-1636 and to determine the function of these invocations. With a theoretical starting pointin the term political culture, I argue that God was invoked as part of a system of symbols that gave, for instance, meaning to politics and society. By categorizing all instances that the members of the privy council and other invited individuals spoke of God, Christ, and the Holy Spirit (with a focus on God in particular) I found seven larger functions in the use of God in theprotocols. In summary they exercise a soothing and reassuring, confirming, class and order maintaining, guiding, and a meaning creating function. They also function to assert one’s position and safety and as a mode of expression. This asserts the role of religion in the political culture and how intertwined they were.