<p>Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.</p><p>Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat.</p>

Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU. Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka olika faktorer som kan ha en inverkan på länders reducering av miljöförstöring samt ekologiska fotavtryck. Teorier av forskare som bl.a. Ronald Inglehart och Christian Welzel har använts för att kunna förstå de resultat som analysen ger. Studien kommer fram till att välstånd mätt i BNP per capita, mänsklig egenmakt och postmaterialistiska värderingar har en statistisk signifikant påverkan på länders reducering av miljöförstöring. Välstånd och pressfrihet visar sig ha en signifikant påverkan på länders ekologiska fotavtryck. Uppsatsen kommer fram till att länder genom ökat välstånd tenderar att divergera sin produktion till länder där det är billigare att producera vilket gör att kvaliteten på miljön i hemlandet kan förbättras medan det ekologiska fotavtrycket på andra länder ökar. Postmaterialistiska värderingar ger en ökad oro för negativ miljöpåverkan men länder som karaktäriseras av dessa värderingar tenderar samtidigt att ha ett högt ekologiskt fotavtryck p.g.a. deras ohållbara konsumtionsmönster.

Syftet med uppsatsen är att undersöka samband mellan socioekonomisk status (SES), och oro för klimatförändringar i Sverige. Tidigare internationell forskning har visat på att både inkomst och utbildningsnivå påverkar, då högre inkomst och högre utbildningsnivå båda verkar leda till mer oro för klimatförändringar. Tre teoretiska utgångspunkter framställs från tidigare forskning. Teorierna om Individens Välstånd och Postmaterialistiska värderingar menar att det finns ett samband mellan att ha högre SES och att vara mer orolig för klimatförändringar. Å andra sidan menar teorin om Global environmentalism att individer med lägre SES är mer oroliga för klimatförändringar. För att besvara frågeställningarna, Finns det ett samband mellan Socioekonomisk status och individens oro för klimatförändringar? Och i så fall beror sambandet på postmaterialistiska värderingar? En logistisk regression genomfördes med data från ESS8. Resultaten visade inga signifikanta skillnader i oro för klimatförändringar utifrån utbildningsnivå i den slutgiltiga analysen. Resultatet visade också på ett kurvsamband för inkomst där de individerna med lägst och högst inkomst var mest sannolika att vara oroliga för klimatförändringar. Individer som i högre utsträckning har postmaterialistiska värderingar visade sig vara signifikant mer oroliga för klimatförändringar i jämförelse med de som inte delar dessa värderingar. Även kön, ålder och politisk placering hade statistiskt signifikant påverkan. Kvinnor, yngre och individer till vänster på den politiska skalan var mer sannolika att vara oroliga för klimatförändringar.

Studien handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv, titta på skillnader i idrottsdeltagande mellan tre tvillingpar av länder, dels på aggregerad nivå och dels på skillnader i idrottsdeltagande mellan olika sociala grupper som kön, ålder och utbildningsnivå. Grundtanken är att i mer jämlika och ekonomisk utvecklade länder borde idrottsdeltagandet vara högre och skillnader mellan olika grupper borde vara mindre jämfört med ojämlika och mindre rika länder. Ländernas karaktäristiska definieras utifrån tre makromått; BNP per capita, landets inkomstfördelning mellan medborgarna (GINI) samt landets grad av jämställdhet mellan könen (Gender Gap Index). Bakgrunden till denna uppsats bygger på att majoriteten av tidigare forskning är landspecifik, vilket innebär att förklaringsmodellerna blir svåra att applicera på andra länder. Därför är det viktigt undersöka om det finns gemensamma strukturer och egenskaper hos fler länder på makronivå. Den teoretiska grunden utgörs av Ronald Inglehart teori om postmaterialistiska värderingar, Korpi &amp; Palmes typologi över välfärdsstater och avslutningsvis Wilkinsons &amp; Picketts teori om utjämnade av inkomstfördelning. Slutsatsen är att hypoteserna får ett varierat stöd utifrån resultaten. Resultaten visar på stora skillnader i idrottsdeltagande mellan de två andra tvillingparen och Polen och Ryssland. Skillnader i kön, ålder och utbildningsnivå är små hos Sverige och Finland samt Australien och England. Förutom att de är fler kvinnor än män som idrottade i de nordiska länderna. Vidare har Polen och Ryssland störst könsskillnader i idrottsdeltagande då majoriteten som idrottar är män och också störst skillnad i idrottsdeltagande beroende på ålder och utbildningsnivå.