Kläder som är avsedda för friluftsaktiviteter bör vara vattenavvisande. För att plaggen ska erhålla vattenavvisande egenskaper krävs att textilen är impregnerad med en vattenavvisande kemikalie. Kemikalierna som används för detta idag är ofta baserade på högfluorerade ämnen, så kallade fluorkarboner. Dessa typer av kemikalier kan brytas ned till substanser som är skadliga för människor och natur. Efterfrågan på vattenavvisande impregneringar som inte är baserade på högfluorerade ämnen ökar i takt med en ökad medvetenhet om hållbarhets- och miljöfrågor. Trots att det utvecklas allt fler alternativa impregneringar till fluorkarboner erhåller dessa inte samma höga prestanda som de högfluorerade ämnena. Detta arbete är ett uppdrag från Houdini Sportswear som är ett svenskt företag som utvecklar högpresterande friluftskläder. Företaget vill hitta ett alternativ till de högfluorerade ämnena för de skalplagg de producerar. I detta arbete har författarna undersökt om olika mikro-och makroskopiska strukturer kan öka en impregnerad textils hydrofobicitet. Textilerna som har använts i undersökningen är fyra vävar av 100 % kemiskt återvunnen polyester med olika bindningar, dTex och egenskaper. På Textilhögskolan i Borås har samtliga vävar impregnerats med två olika impregneringar, - en baserad på dendrimerer och en baserad på paraffinvax. För att bestämma hur de olika vävarnas hydrofobicitet skiljer sig åt har kontaktvinkeltest genomförts. Det var också relevant att undersöka hur strukturerna och de vattenavvisande egenskaperna påverkades av en simulerad användning eftersom att friluftskläder slits under sin livstid. Resultaten visade på att det fanns en signifikant skillnad mellan de vattenavvisande egenskaperna för de olika vävarna. Undersökningen har resulterat i slutsatsen att mikro- och makroskopiska strukturer påverkar en vävs vattenavvisning. Dock har inte några definitiva slutsatser om vilka strukturella parametrar det är som påverkar de vattenavvisande egenskaperna kunnat dras. Resultatet från statistiska test visade inte på en signifikant skillnad mellan vävarnas vattenvisande egenskaper före och efter en simulerad för en av impregneringarna medan tester för den andra impregneringen visade på en signifikant skillnad efter en simulering, dock blev vattenavvisningen till det bättre. Därav kunde slutsatsen dras att vattenavvisningen består även efter att vävarna blivit tvättade och nötta.

Studien handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv, titta på skillnader i idrottsdeltagande mellan tre tvillingpar av länder, dels på aggregerad nivå och dels på skillnader i idrottsdeltagande mellan olika sociala grupper som kön, ålder och utbildningsnivå. Grundtanken är att i mer jämlika och ekonomisk utvecklade länder borde idrottsdeltagandet vara högre och skillnader mellan olika grupper borde vara mindre jämfört med ojämlika och mindre rika länder. Ländernas karaktäristiska definieras utifrån tre makromått; BNP per capita, landets inkomstfördelning mellan medborgarna (GINI) samt landets grad av jämställdhet mellan könen (Gender Gap Index). Bakgrunden till denna uppsats bygger på att majoriteten av tidigare forskning är landspecifik, vilket innebär att förklaringsmodellerna blir svåra att applicera på andra länder. Därför är det viktigt undersöka om det finns gemensamma strukturer och egenskaper hos fler länder på makronivå. Den teoretiska grunden utgörs av Ronald Inglehart teori om postmaterialistiska värderingar, Korpi & Palmes typologi över välfärdsstater och avslutningsvis Wilkinsons & Picketts teori om utjämnade av inkomstfördelning. Slutsatsen är att hypoteserna får ett varierat stöd utifrån resultaten. Resultaten visar på stora skillnader i idrottsdeltagande mellan de två andra tvillingparen och Polen och Ryssland. Skillnader i kön, ålder och utbildningsnivå är små hos Sverige och Finland samt Australien och England. Förutom att de är fler kvinnor än män som idrottade i de nordiska länderna. Vidare har Polen och Ryssland störst könsskillnader i idrottsdeltagande då majoriteten som idrottar är män och också störst skillnad i idrottsdeltagande beroende på ålder och utbildningsnivå.

The subject matter of the submitted graduation thesis was Basic Terms in Musicology - an Example for Problematics of Lexical Minimum. Processed section of musical terminology supposed to be a basis for recently scheduled German-Czech Academic Dictionary (GDTAW). Theoretic section of the Thesis is considered as explanation of basic terms of terminology concerning problematic of specialized language. Briefly is described evolution of german and czech musical terminology. Thesis concern regarding genesis process of new vocabulary with specific parts and bilingual vocabulary structure. Criterias for lexical units selection are described in capture "problematic of lexical minimum". Sorts of macrostructur and microstuctur of dictionaries are described as well. There is commented processing case of selected musical terms in detail in analytic part. As conclusion of the Thesis are selected examples of processed musical terms.

Svetsning är idag den mest använda sammanfogningsmetoden för metaller, och pågrund av metodens relativt enkla utförande och höga produktivitet är MIG/MAG-svetsning idag den mest använda svetsmetoden industriellt i hela världen. En viktig del av svetsutrustningen till MIG/MAG är svetspistolen. Strömöverföringen från pistol till tillsatsmaterial sker genom en komponent som kallas kontaktrör. Kontaktröret är traditionellt tillverkat av koppar. Målet med detta examensarbete är att fastställa huruvida det nya materialet i ett kontaktrör påverkar grundmaterialet och svetsgodset negativt vid svetsning. Slutsatsen som drogs var att det nya materialet i kontaktröret inte har en negativ påverkan på grundmaterialet eller svetsgodset vid svetsning. Produkten kaneventuellt leda till stora ekonomiska och ekologiska vinster för svetsindustrin i framtiden.

Uppsatsen behandlar hur barn uttrycker karaktärers känslor, tankar och intentioner i narrativer genom så kallade mentala tillståndstermer. Syftet med uppsatsen var att studera användningen av mentala tillståndstermer i narrativer av enspråkiga svensktalande barn samt tvåspråkiga svensk- och engelsktalande barn i åldrarna 5;8–7;9 år, och att undersöka om produktionen av mentala tillståndstermer påverkas av barns språk och språkstatus. Genom kvantitativa och kvalitativa analyser av 100 redan insamlade och transkriberade narrativer, framgick att det fanns en individuell variation i den totala användningen av mentala tillståndstermer, vilket troligtvis hade större påverkan på barnens produktion av mentala tillståndstermer än språk och språkstatus. Vidare tydliggjordes att mentala tillståndstermer hade specifika funktioner i narrativer. Slutligen fastställdes att kategorin perceptuella tillståndstermer dominerade i barns narrativer, oavsett språk och språkstatus, och att termerna se respektive see var mest frekventa. En slutsats var att mentala tillståndstermer är intressanta att inkludera i narrativ analys då de ger en bild av barns förståelse för karaktärers mentala tillstånd och hur dessa sammankopplas med händelseutvecklingen i berättelsen.

Idag växer var femte barn i Sverige upp med fler än ett språk i sin vardag. Flerspråkiga barn följer samma steg i sin språkutveckling som barn som växer upp med endast ett språk. Deras språkutveckling har dock några särskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser när man bedömer barnets språk med de aktuella tester i grammatik, ordförråd, fonologi, som oftast är normerade för enspråkiga barn. Det är mycket svårt att urskilja en typisk flerspråkig utveckling från en språkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmåga, med fokus på makrostrukturen i berättelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barn, samt hur de flerspråkiga barnen presterar på sitt starkaste respektive svagaste språk. För detta ändamål har vi samlat in och jämfört berättelser hos 21 enspråkiga och 21 tvåspråkiga barn födda 2005 och 2006 (medelålder 6 år och 9 månader), med franska och/eller svenska som modersmål, både i Sverige och i Frankrike. Barnen har fått i uppgift att berätta två olika sagor, utifrån två bildserier med tydlig och identisk makrostruktur. Både bildsekvenserna och bedömningsmaterialet har utvecklats inom projektet Bi-SLI (Cost Action IS0804). Berättelserna har sedan analyserats och poängsatts utifrån makrostrukturen. Huvudresultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barns prestationer i vår studie (medelvärde 9,24p för de enspråkiga och 9,40p för de flerspråkiga, av 17p möjliga). Vårt resultat visar också att de flerspråkiga barnen presterar lika bra på båda sina språk, oavsett om ena språket är starkare än det andra (identiska medelvärden på 9,40p för både det svagaste och det starkaste språket). Dessa resultat tyder på att berättelsens makrostruktur kan vara en pålitlig markör för avvikande språkutveckling, oavsett om barnet har ett eller flera språk. Det innebär också att det kan räcka med att testa barnet enbart på ett av sina språk för att få en pålitlig uppfattning av hens narrativa förmåga. / In Sweden today one in five children grow up with more than one language in their environment. Multilingual children follow the same stages of language development as children who grow up speaking just one language. This language development of multilingual children however, has a set of distinctive characteristics that could be misinterpreted as anomalies when the available grammar, vocabulary and phonology tests created for monolingual children are used. It is very difficult to distinguish a typical multilingual development from a speech impairment, given today’s knowledge and material. The present study aims to look at children’s narrative abilities using a story’s macrostructure, and examine the possible differences between monolingual and multilingual children, as well as how the multilingual children perform in both their stronger and their weaker languages. To this end we have collated and compared narratives from 21 monolingual and 21 multilingual children born 2005 and 2006 (average age 6yrs 9months), with French and/or Swedish as their mother tongue, both in Sweden and France. The children were given the task of telling two different stories from two separate picture cards with clear and identical macrostructures. Both picture stories and assessment forms were developed within the Bi-SLI project (Cost Action IS0804). The stories were then analysed and scored based on their macrostructure.The main results showed that no significant difference was found between monolingual and multilingual children’s performance in our study (an average of 9,24p for the monolingual and9.40p for the multilingual children, out of 17 possible points). Our results also showed that the multilingual children performed equally well in either of their languages, even if one language was stronger than the other (identical average marks of 9,40 for both the weaker and the stronger language). These results indicate that a narrative’s macrostructure can be a reliable indicator for an anomalous language development, regardless whether the child has one or several languages. The results also show that it may be enough to test a child solely on one of his or her languages to obtain a reliable indication of their narrative abilities.

I dagens globaliserade samhälle blir det allt vanligare att barn växer upp med fler än ett språk i sin omgivning. Det kräver en ökad kunskap om flerspråkighet och vad som särskiljer flerspråkiga barn från enspråkiga barn. Då de mätinstrument som idag används i Sverige för att utröna om ett barn har en språkstörning endast är utformade för enspråkiga barn riskerar flerspråkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För att råda bot på den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering av flerspråkiga barn och språkstörning har ett europeiskt forskningsnätverk bildats, kallat COST Action IS0804. Syftet med nätverket är att kartlägga SLI (specific language impairment) hos flerspråkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk och kognitiv förmåga över ett stort antal länder. Denna studie syftar till att samla in och analysera referensdata för enspråkigt svensktalande barn med typisk språkutveckling, samt jämföra resultatet med referensdata från andra grupper som använt samma material i Sverige på flerspråkiga barn i jämförlig ålder. Det övergripande syftet är att referensdatan på sikt kan användas för att öka kunskapen om skillnader och likheter mellan en- och tvåspråkiga barn med målet att differentiera dessa från flerspåkiga barn med SLI genom COST projektet. Då tidigare studier i Sverige endast använt materialet till att studera berättande, syftar denna studie även till att samla in referensdata för både berättande och återberättande. Deltagarna är fjorton barn mellan 5:6 och 7:5 år som fått berätta och återberätta kring fyra bildberättelser samt besvara ett antal förståelsefrågor till varje bildberättelse. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan hur barnen presterar på berättande och på återberättande, vilket är intressant då narrativerna eliciterades med bildsekvenser som är makrostrukturellt lika. Dessa skillnader manifesteras både beträffande makrostrukturen i form av story grammar poäng, då återberättande både ger högre min - och maxpoäng samt total poäng överlag, och på mikrostrukturen då återberättande ger något längre och mer varierade texter än berättande. Vid en jämförelse av resultaten vid berättande från tidigare studier inom COST som studerat flerspråkiga barn i Sverige föreligger en mikrostrukturell skillnad, då de enspråkiga deltagarna i denna studie producerar något längre texter på svenska än de flerspråkiga barnen i samma ålder. Denna skillnad verkar dock inte ha någon makrostrukturell påverkan då antalet story grammar poäng på deltagarnas narrativer är relativt likvärdig över de olika studierna. Resultatet stödjer tidigare forskning som påvisat att den narrativa makrostrukturen är språkligt obunden. Mer forskning kring skillnader i narrativförmåga mellan barn med och utan språkstörning behövs dock innan det går att dra mer långtgående slutsatser om makrostruktur som klinisk markör för språkstörning hos flerspråkiga barn. / As society today is becoming more and more globalized, the number of children growing up with several languages is ever increasing. This calls for better and deeper knowledge of bilingualism in general and for a better understanding of developmental language differences between bilingual and monolingual children in particular. However, methods for assessing whether a bilingual child suffers from language impairment are developed and standardized for monolingual children only, and there is a rising need for tools that can reliably assess bilingual children. To meet this need, a European research network (COST Action IS0804) has been established, with the aim to map specific language impairment in bilingual children by coordinating research on linguistic and cognitive skills across 30 countries. Within this network, a new multilingual assessment tool for narratives has been developed. The aim of the present study is to collect and analyze narratives by Swedish monolingual children with typical language development with this assessment tool and compare their results with data from recent studies of Swedish bilingual children of a comparable age. The long-term objective is for the results to be used to increase our knowledge about similarities and differences between monolingual and bilingual children with and without language impairment through the COST network. Since previous narrative studies in Sweden have only used the tool for telling, the aim of the present study has been to collect data on both telling and retelling. Participants were fourteen children between 5;6 and 7;6 years. Narratives were elicited with the help of four parallel sets of stimulus pictures; two for which the participants were instructed to tell a story, and two for which the task was to retell after listening to a model story. Participants also answered a number of comprehension questions after each story. Narratives were analysed for macrostructure and microstructure. The results show some pronounced differences between how the participants performed in telling and retelling, which is noteworthy since the stimulus materials were parallel in macrostructure. Differences between telling and retelling manifested themselves in macrostructure in terms of story grammar points, with higher minimum and maximum points for retelling, and on some (but not all) microstructural measures, with longer and lexically more varied texts in retelling than telling. Comparing the results to previous studies on age-matched bilingual Swedish children of similar socio-economic status using the same assessment tool, monolinguals and bilinguals differed slightly: The monolingual participants in the present study produced longer texts in Swedish than their bilingual peers. This difference in microstructure did however not have any impact at the macrostructural level, where monolinguals and bilinguals in the previous studies scored fairly similar. These results underpin findings of earlier research which have shown that narrative macrostructure is largely languageindependent and may thus be a more appropriate measure of narrative ability in bilingual children than language-dependent microstructural measures. However, more research is necessary before any far-reaching conclusions can be drawn as to whether macrostructure can be used as a clinical marker for specific language impairment in bilingual children.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flerspråkiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och språkutveckling är begränsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av språkstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berättelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, både makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mått). Även narrativ förståelse undersöks och jämförs med produktion. Studiens deltagare är 16 simultant flerspråkiga svensk-engelsktalande barn i åldern 6-7 år, som går i förskoleklass eller i första klass. Narrativerna eliciteras med hjälp av två bildsekvenser ur ett bedömningsmaterial framtaget av en forskningsgrupp inom COST Action IS0804. Bedömningsmaterialet innehåller även förståelsefrågor till bildsekvenserna, och bakgrundsfrågor för vårdnadshavare att fylla i. Resultaten visar inga skillnader i makrostruktur mellan svenska och engelska, vilket tyder på att narrativ förmåga inte nödvändigtvis är språkbunden. Jämförelser mellan förståelse och produktion av utvalda story grammar-komponenter visar dock en tydlig skillnad. Förståelsen för en karaktärs mål (story grammar-komponenten goal), vad karaktären vill uppnå, är etablerad hos de flesta deltagarna trots att produktionen av goal är begränsad. Till skillnad från makrostrukturen, skiljer sig mikrostrukturen åt i narrativerna. De engelska narrativerna är både längre och mer komplexa än de svenska. Skillnaderna mellan barn i förskoleklass och i första klass är dessutom stor, både makro- och mikrostrukturellt. Detta tyder på att mycket händer i barns språkliga och narrativa utveckling i tidig skolålder. Tvärspråkligt inflytande förefaller vara en naturlig del av den typiska språkutvecklingen hos simultant flerspråkiga barn. / There are no standardised tests for assessing bilingual children’s speech and language development, and the knowledge about these children’s typical language development is limited amongst speech and language therapists in Sweden. Studies have shown that this can lead to misdiagnosis of language impairment in these children. The aim of this study is to investigate the narratives of Swedish-English speaking children. Analysis is made, both quantitatively and qualitatively, regarding the macrostructure (story grammar) and the microstructure (linguistic measurements) of the narratives. Narrative comprehension is also examined, and compared with the produced narratives. The participants are 16 simultaneously bilingual Swedish-English speaking children, aged 6-7 years and either attending preschool class or first grade in the Swedish education system. The narratives are elicited using two different sets of pictures from an assessment material designed by a research group within COST Action IS0804. The assessment material also contains comprehension questions and a form for carers to fill in, regarding the children’s linguistic backgrounds. The results in this study show no macrostructural differences between the Swedish and the English narratives, which indicates that narrative ability is not necessarily language dependent. There is a clear difference between the comprehension and production of selected story grammar components. Despite the limited production of characters’ goals in the narratives, the participants appear to have established the comprehension of this story grammar component. The microstructural analysis of the narratives shows that the English narratives are both longer and more complex than the Swedish ones. There are differences between participants attending Swedish preschool class and participants attending Swedish first grade, with regards to both macrostructure and microstructure. The differences indicate that language and narrative ability is increasing between the ages of 6 and 7. Crosslinguistic influence appears to be a natural part of typical language development in simultaneously bilingual children.

A common way to examine children's language production is to analyze their narrative ability, which has been observed in several studies in various languages. The present study aims to analyze Swedish children's stories at microstructural level (grammatical and utterance level) and macrostructural level (discourse level) and examine how these results differ between two narrative elicitation methods. Furthermore, the study aims to investigate if the results from Swedish and English speaking children differ between these two elicitation methods. The present study involved 40 typically developing children aged 7;0–8;11 years with Swedish as their native language from southeastern Sweden. The two narrative elicitation methods used were personal narrative generation and fictional narrative retell. During personal narrative generation the participants were prompted to share their own experiences based on given themes with image support. In the fictional narrative retell participants were asked to retell the tale "Frog, Where are you?" (Mayer, 1969). The participants' two stories were transcribed in the program Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT) and analyzed at micro- and macrostructural level. At the microstructural level the following measures were investigated: Total utterances (TU), Mean Length of Utterance in Words (MLU-w), Type Token Ratio (TTR), Percentage of Maze Words (PcMw), Overgeneralization Errors (EO) and Total Number of Words (TNW). For macrostructural analysis the Narrative Scoring Scheme (NSS) was used. At the microstructural level participants achieved higher MLU-w, TTR and PcMw in the fictional narrative retell than in personal narrative generation. TNW and MLU-w correlated with participants' age at fictional narrative retell. The participants generated higher values regarding TU and TNW in personal narrative generation. Analysis of the macrostructure showed that the majority of the participants achieved higher scores in fictional narrative retell than in personal narrative generation. The results regarding the macrostructural level of the fictional narrative retell correlated with the age of the participants. Similar trends between the elicitation methods appeared in the English-speaking participants.

Zellulare metallische Strukturen zeichnen sich durch ihre hohe Porosität und ihre komplexe geometrische Struktur aus. Dadurch ist die Bestimmung ihrer Wärmeleitfähigkeit eine komplizierte und aufwändige Messaufgabe. Für die vorliegende Arbeit wurden Materialien ausgewählt, die sich im Grundmaterial, in der Herstellungsmethode und im strukturellen Aufbau unterscheiden. Dabei wurden Materialien mit unterschiedlicher Porosität und Porengröße untersucht. Die effektive Wärmeleitfähigkeit wurde mit drei unterschiedlichen Messverfahren bestimmt. Die Messungen wurden bei normalem Druck bei Raumtemperatur und für ausgewählte Materialien bis maximal 800 °C durchgeführt. Dabei wurden die Bedingungen für die optimale Durchführung der Messungen und die Probleme jedes Verfahrens herausgearbeitet. Daraus wurden Empfehlungen für die optimale Messungsdurchführung abgeleitet. Die gewonnenen Messergebnisse wurden miteinander, mit Werten aus der Literatur und mit vorhandenen mathematischen Modellen verglichen.