Denna forskningsstudie handlar om dyslexi relaterat till flerspråkiga elever med dyslexi och enspråkiga svensktalande elever med dyslexi. Fem intervjuer genomfördes med olika verksamma lärare. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor där en skola var mångkulturell och den andra skolan hade fler svensktalande elever. Resultatet av undersökningen presenterades i form av olika kategorier som benämndes som Arbetssätt, Verktyg i undervisningen, Insatser och Hur arbetssätten, verktygen och insatserna underlättar. Efter den genomförda studien kunde slutsatsen dras att det inte skiljer mycket mellan hur lärare arbetar med flerspråkiga elever som har dyslexi och enbart svensktalande elever med dyslexi.

Denna studie undersöker F-3 lärares uppfattningar om hur läsförståelsestrategier påverkar elevers läsförståelse, särskilt för flerspråkiga elever. Genom fem semistrukturerade intervjuer och teoretiskt stöd från "The Literacy Engagement Framework (LEF)" av Jim Cummins, belyser studien strategiernas vikt och lärarnas förmåga att anpassa undervisningen. Resultaten understryker behovet av undervisningsmetoder och strategier för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö där språkliga förutsättningar tas i beaktande. Vi kan dra slutsatsen att det används läsförståelsestrategier som gynnar både enspråkiga respektive flerspråkiga elever som har positiva effekter på elevernas läsförståelse. Vi kan även dra slutsatsen att det är viktigt med en differentierad och anpassad läsundervisning som tar hänsyn till språkliga skillnader.

Studiens syfte är att se hur barnbokskaraktärer porträtteras ur ett genusperspektiv och se om det skett en förändring över tid. I studien analyseras två böcker från olika tider, Ronja Rövardotter från 1981 och första delen ur Musse och Helium från 2018. Metoden är en komparativ analysmetod av text och illustrationer och studien grundar sig på olika genusteorier. I analysen framkommer det att båda böckerna innehåller både normbrytande drag men även drag som kan ses stärka redan rådande stereotyper. Ronja Rövardotter ses som mer normbrytande, men slutsatsen är att det är svårt att avgöra om det är utgivningsåret, bokens genre eller helt enkelt bara författaren som avgör hur normbrytande boken blir.

Sammanfattning   Bakgrund   Forskning har visat att flerspråkiga barn riskerar missvisande resultat när de bedöms med statiska tester. Detta då statiska tester i regel är normerade på en enspråkig population. Som alternativ till statiska tester har dynamisk bedömning föreslagits. Dynamisk bedömning undersöker barns inlärningspotential.   Syfte   Syftet med studien var att jämföra flerspråkiga barns och enspråkiga barns prestation på ett statiskt test av ordförråd med deras prestation på en dynamisk bedömning av ordförråd. Förfarandet vid den dynamiska bedömningen är en sedan tidigare beprövad metod som testas med barn ur svenska förskoleklasser.   Metod   Studien omfattade 29 barn från olika skolor i en medelstor norrländsk kommun. Barnen var flerspråkiga och enspråkiga och hade alla börjat i svensk förskoleklass höstterminen 2018. Datainsamlingen skedde med ett statiskt pretest i form av Pearson Peabody Vocabulary Test-III för att därefter genomföra en dynamisk bedömning gällande ordförråd med de ord barnen inte kunde samt de ord barnen kunde.   Resultat   Resultatet visade att de enspråkiga barnen presterade signifikant bättre än de flerspråkiga i det statiska pretestet PPVT-III. I den dynamiska bedömningen kunde inga signifikanta skillnader påvisas.   Slutsats   Resultatet av den föreliggande studien är att flerspråkiga och enspråkiga barn presterade likvärdigt i den dynamiska bedömningen oavsett hur lågt de presterade i PPVT-III. Detta skiljer sig mot de resultat som uppvisas vid statisk testning där enspråkiga barn får signifikant bättre resultat än flerspråkiga barn.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare upplever att ett språkutvecklande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterade ämnena. Studiens ansats är kvalitativ och variationsteorin har använts som ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att arbeta språkutvecklande gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling, inte enbart flerspråkiga elever. Studien visar vidare att det finns flera faktorer som påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling; Att ta reda på flerspråkiga elevers förkunskaper, tidigare erfarenheter och intressen, visualisera ämnesinnehållet med digitala verktyg, förklara ämnesrelaterade ord och begrepp, lära eleverna olika strategier att bearbeta texter, samverkan med SVA-lärare och studiehandledare, samverkan med modersmålslärare, varierade kommunikationsformer, F-3-lärares erfarenheter och kunskaper om att arbeta språkutvecklande. Det är viktigt att arbeta språkutvecklande inom samtliga skolämnen inte enbart inom de samhällsorienterade ämnena. Genrepedagogiken, cirkelmodellen och kooperativ lärande upplevs som de mest effektiva språkutvecklande arbetssätten för att utveckla flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Slutsatsen är att ett språkutvecklande arbetssätt inom alla skolämnen har positiva effekter på elevers språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av flerspråkighet i inlärningen i skolan där en jämförelse görs mellan en- och flerspråkiga ungdomars upplevelser av för- och nackdelar. Fokus ligger på de flerspråkiga ungdomarnas upplevelser och vad upplevelserna beror på. Materialet innehåller en intervju med en flerspråkig gymnasieexaminerad deltagare och en enkät med sex enspråkiga och åtta flerspråkiga deltagare spridda i ålder från högstadiet upp till gymnasieexaminerade. Undersökningen visar att alla deltagare upplevde generella fördelar med flerspråkighet. Flest gånger nämner deltagarna kommunikation med andra människor och att man har lättare för språk generellt och i inlärningen i skolan. Nackdelarna upplevdes få men handlade om sämre ordförråd, att blanda ihop språk eller inte kunna språk perfekt. De mest grundade hypoteserna som diskuteras påverka upplevelsen av flerspråkighet i inlärningen i skolan är en individs styrka i svenska språket, utländska skolerfarenheter och den generella upplevelsen av flerspråkighet.     Nyckelord Upplevelse, fenomenografi, flerspråkighet, flerspråkiga, enspråkiga, inlärning, kognitiva effekter

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om olika främjande arbetssätt i undervisningen av svenska som andraspråk. Den systematiska litteraturstudien utgår från följande teorier: Sociokulturella perspektivet, en modell för inlärning av det kunskapsinriktade språket, translanguaging och interkulturalitet, som kommer analyseras i relation till den forskning som behandlas i studien. Analysens resultat visar att det finns varierade arbetssätt att utgå från för att främja flerspråkiga elevers andraspråksinlärning. Resultatet visar även att det är svårt att peka ut ett arbetssätt som mer effektivt än något annat. Det verkar snarare finnas en mängd underliggande faktorer som inverkar på främjandet av flerspråkiga elevers andraspråksinlärning.

This thesis is based on a qualitative study on four different preschools in Sweden of which two are monolingual and two are multilingual. The purpose has been to study and compare literacy practices initiated by preschool teachers in mono- and multilingual preschools to examine how the preschool teachers themselves discuss on this topic. The theoretical framework of the study draws upon a socio-cultural theory based on literacy with an emergent literacy perspective in focus. The empirical material has been collected through observations and interviews. We are two authors on this study and the result is distributed in two case studies which are divided on the mono – and multilingual preschools. We have handled the responsibility for one case study each, including the collection of the empirical material. Results show that children in preschools are introduced and schooled in different literacy- practices where the preschool teachers work actively with the development of childrens literacity. Preschool teachers want to develop childrens literacy with the purpose to give children an interest and curiosity to develop the written language. Literacy practices that preschool teachers initiate to children are reading and narrative literacy practices and literacy- practices based on text and writing. Results have shown that there generally are no larger differencies in which literacy practices preschool teachers initiate in monolingual and multilingual preschools. However the results show that multilingual preschools have more aspects to consider, among them the native languages importance for the development of literacy. The importance to concretize in order to give support in the context and the relationship between spoken language and future reading comprehension.

Idag växer var femte barn i Sverige upp med fler än ett språk i sin vardag. Flerspråkiga barn följer samma steg i sin språkutveckling som barn som växer upp med endast ett språk. Deras språkutveckling har dock några särskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser när man bedömer barnets språk med de aktuella tester i grammatik, ordförråd, fonologi, som oftast är normerade för enspråkiga barn. Det är mycket svårt att urskilja en typisk flerspråkig utveckling från en språkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmåga, med fokus på makrostrukturen i berättelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barn, samt hur de flerspråkiga barnen presterar på sitt starkaste respektive svagaste språk. För detta ändamål har vi samlat in och jämfört berättelser hos 21 enspråkiga och 21 tvåspråkiga barn födda 2005 och 2006 (medelålder 6 år och 9 månader), med franska och/eller svenska som modersmål, både i Sverige och i Frankrike. Barnen har fått i uppgift att berätta två olika sagor, utifrån två bildserier med tydlig och identisk makrostruktur. Både bildsekvenserna och bedömningsmaterialet har utvecklats inom projektet Bi-SLI (Cost Action IS0804). Berättelserna har sedan analyserats och poängsatts utifrån makrostrukturen. Huvudresultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barns prestationer i vår studie (medelvärde 9,24p för de enspråkiga och 9,40p för de flerspråkiga, av 17p möjliga). Vårt resultat visar också att de flerspråkiga barnen presterar lika bra på båda sina språk, oavsett om ena språket är starkare än det andra (identiska medelvärden på 9,40p för både det svagaste och det starkaste språket). Dessa resultat tyder på att berättelsens makrostruktur kan vara en pålitlig markör för avvikande språkutveckling, oavsett om barnet har ett eller flera språk. Det innebär också att det kan räcka med att testa barnet enbart på ett av sina språk för att få en pålitlig uppfattning av hens narrativa förmåga. / In Sweden today one in five children grow up with more than one language in their environment. Multilingual children follow the same stages of language development as children who grow up speaking just one language. This language development of multilingual children however, has a set of distinctive characteristics that could be misinterpreted as anomalies when the available grammar, vocabulary and phonology tests created for monolingual children are used. It is very difficult to distinguish a typical multilingual development from a speech impairment, given today’s knowledge and material. The present study aims to look at children’s narrative abilities using a story’s macrostructure, and examine the possible differences between monolingual and multilingual children, as well as how the multilingual children perform in both their stronger and their weaker languages. To this end we have collated and compared narratives from 21 monolingual and 21 multilingual children born 2005 and 2006 (average age 6yrs 9months), with French and/or Swedish as their mother tongue, both in Sweden and France. The children were given the task of telling two different stories from two separate picture cards with clear and identical macrostructures. Both picture stories and assessment forms were developed within the Bi-SLI project (Cost Action IS0804). The stories were then analysed and scored based on their macrostructure.The main results showed that no significant difference was found between monolingual and multilingual children’s performance in our study (an average of 9,24p for the monolingual and9.40p for the multilingual children, out of 17 possible points). Our results also showed that the multilingual children performed equally well in either of their languages, even if one language was stronger than the other (identical average marks of 9,40 for both the weaker and the stronger language). These results indicate that a narrative’s macrostructure can be a reliable indicator for an anomalous language development, regardless whether the child has one or several languages. The results also show that it may be enough to test a child solely on one of his or her languages to obtain a reliable indication of their narrative abilities.

<p>On account of their practically unchallenged status as guardians of objective knowledge, dictionaries are influential elements of societal discourses. They are thus an authoritarian producer and reproducer of societal norms and ideas, and as an interesting object of investigation in critical lexicography consequently lend themselves to the investigation of authoritarian and normalising societal discourses on specific themes. However, dictionaries have to date only been used as primary sources for critical analysis on rare occasions. This study is an attempt at a corrective which explores the presentation of Islam in three editions of the Duden German Universal Dictionary (<em>Deutsches Universalwörterbuch</em>).</p><p>The dictionaries studied present Islam to all intents and purposes as the Other. Christianity is established as a norm and the Self, and the Christian way of practising religion is depicted as prototypical for all other religions. However, the emphasis on Christianity and the exclusion of Islam also has a positive effect on the portrayal of Islam, as old prejudices on the alleged brutality of Islam are thus not reproduced.</p>