Detta examensarbete utgår ifrån en diskussion om talets och skriftens komponenter som språkförmågor i allmänhet och i undervisning och undersöker vilka möjligheter det finns för lärare att arbeta med och bedöma elevers muntliga språkförmåga. Uppsatsen strävar efter att belysa vilka metoder man som lärare kan använda för att effektivt arbeta med och bedöma muntlig verksamhet. Metoden som används är kvalitativ och baseras på intervjuer med tre lärare som undervisar i ämnet Svenska på gymnasiet. De ämnesområden som behandlas i intervjuerna baseras på tidigare forskning vilken redovisas i arbetet och som relativt tydligt visar skrivandets övervägande betydelse i skolans verksamhet. Frågorna baseras även på den didaktiska och pedagogiska forskning som till största delen fokuserat på utvecklingen av effektiva arbetssätt för skriftlig framställning och teorier för bedömning generellt. Resultatet av intervjuerna bekräftar till stora delar den tidigare forskning som redovisas i arbetet, men visar även på alternativa och kreativa lösningar för hur man t ex kan använda sig av retorikens verktyg vid bedömning. Lärarna poängterar vikten av systematisk talträning och beskriver hur denna kan gå till. De är överens om att en undervisning där tal och skrift sammanfaller är den ultimata men att detta inte alltid blir verklighet i bedömningen. Forskning visar att elever fokuserar på de delar i undervisningen som är betygsgrundande, vilket innebär att elevernas lärande kommer att påverkas av lärarnas val av bedömningsunderlag. De intervjuade lärarna tar upp hinder som finns för att den muntliga delen ska få samma utrymme som skriften i undervisning och bedömning, men också lösningar för hur dessa hinder skulle kunna överbryggas.

Syftet med studien är att ta reda på lärares syn på och undervisning om litteracitet ur ett medborgarperspektiv. Intervjuerna har genomförts med hjälp av intervjuenkäter med åtta högstadielärare på två olika skolor i Mellansverige. Av resultatet framgår det att lärarna inte enbart uppfattar termen litteracitet som läs- och skrivförmåga utan lägger stor vikt på att det är viktigt med ett kritiskt förhållningssätt till det eleverna tar del av. Resultatet visar att lärarna tillämpar ett varierande arbetssätt som inkluderar olika uttrycksmedel och IT-baserat material för att främja elevernas litterata utveckling och på så vis förbereda dem för framtiden. Arbetets slutsatser är att lärarna kopplar termen litteracitet sett ur ett medborgarperspektiv till att utveckla en god språkförmåga hos eleverna så att de kan tillgodogöra sig sina samhällsrättigheter och fullgöra sina skyldigheter. För att lyckas med detta tillämpar man en varierande undervisning med läsning, skrivande, kritiskt tänkande och sociokulturellt lärande i fokus.

Tidigare studier har funnit samband mellan expressivt ordförråd och receptiv respektive expressiv språkförmåga hos förskolebarn, men det saknas tillräckligt med kunskap om eventuella samband hos barn i skolåldern. Dessutom har forskning funnit könsskillnader avseende dessa språkliga förmågor hos förskolebarn, vilka innebär att flickor utvecklas tidigare än pojkar. Således var studiens syfte att besvara huruvida det finns samband mellan expressivt ordförråd och receptiv respektive expressiv språkförmåga hos elever i årskurs 2, samt om det finns könsskillnader avseende dessa förmågor. I dagsläget pågår det en svensk översättning och normering av testbatteriet Intelligence and Development Scales for Children and Adolescents – 2nd Edition (IDS-2). Det testbatteriet användes tillsammans med det nykonstruerade benämningstestet, Nomine för att besvara frågeställningarna. Studien omfattade totalt 50 elever från skolor i Stockholms län. Under datainsamlingen fick deltagarna genomföra deltest 26 ur IDS-2 och samtliga uppgifter ur Nomine. Studien fann statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan deltagarnas expressiva ordförråd och receptiva respektive expressiva språkförmåga. Det framkom dock inga könsskillnader avseende de språkliga förmågorna. / Previous studies have found correlations between expressive vocabulary and both the receptive and the expressive language ability in preschool children, but there is a lack of knowledge about possible correlations in school-age children. Furthermore, research has found gender differences in these language abilities in preschool children, meaning that girls develop earlier than boys. Thus, the purpose of this study was to answer whether there is an association between expressive vocabulary and both the receptive and the expressive language ability of pupils in year 2, and whether gender differences occur. A Swedish translation and standardisation of the test Intelligence and Development Scales for Children and Adolescents – 2nd Edition (IDS-2) is currently underway. The test battery together with the support of the newly constructed naming test, Nomine was used to answer the specific research questions. A total of 50 pupils from schools in Stockholm County were included in this study. During the data collection, the participants had to complete subtest 26 from IDS-2 and all tasks from Nomine. The study found statistically significant positive correlations between expressive vocabulary and both the receptive and expressive language ability. However, gender differences did not occur in these language abilities.

Uppsatsen beskriver genom en replikationsstudie på Käppen i hjulen (2010) av Julia Prentice hur gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråks förståelse för konventionaliserade uttryck relaterar till deras kunskaper i svenska. Undersökningen genomfördes genom två enkäter där deltagarna fick göra ett nivåplaceringstest från Medborgarskolan samt en enkät som testade förståelsen för konventionaliserade uttryck. Resultatet visar att elever med svenska som förstaspråk hade en större kunskap för konventionaliserade uttryck än för den allmänna språknivån medan elever med svenska som andraspråk visade på motsatt resultat. Resultatet visade också att ju högre resultat eleverna hade på språknivåtestet desto högre resultat hade de på testet av de konventionaliserade uttrycken.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka femåringars språkliga förmåga, samspels- och kommunikationsförmåga, samt att ta reda på om det förekommer några samband mellan dessa aspekter. Vi har under vår utbildning på HLK läst en kurs som heter ”Läs- skriv- och matematikutveckling” och denna behandlar främst utvecklingen hos barn från sex år och uppåt. Detta medförde att vi ville veta mer om hur det förhåller sig bland de yngre barnen. Genom att ta del av olika forskares teorier angående språk och språkutveckling, samt observationer på två förskolor, har vi lyckats uppnå vårt syfte med arbetet. Observationerna har utförts under fem veckors tid och 19 femåringar har observerats och sedan har data analyserats. Undersökningen är utformad som en empirisk och kvalitativ studie. Kartläggningen av barnens språkförmågor, samspels- och kommunikationsförmågor har skett utifrån TRAS (Tidig registrering av språkutveckling). Anledning till att TRAS har använts som observationsmaterial, är att det finns få kartläggningsmaterial för barn i förskoleåldern och att vi sedan tidigare känner till materialet. Vi har under vår studie sett att barn som har problem med den språkliga förmågan och framförallt talet, även har svårigheter att finna en plats i barngruppen och känna sig delaktiga i sociala sammanhang. Det är oerhört viktigt att man som pedagog lyfter fram dessa barn och tidigt ger dem stöttning för att deras språkutveckling inte ska hämmas. Lärandet är en process där barn och pedagoger samverkar med varandra. Det sociala samspelet är väldigt viktigt för barns lärande och utveckling och därför måste stor vikt läggas vid dessa områden i förskolans verksamhet.

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka femåringars språkliga förmåga, samspels- och kommunikationsförmåga, samt att ta reda på om det förekommer några samband mellan dessa aspekter. Vi har under vår utbildning på HLK läst en kurs som heter ”Läs- skriv- och matematikutveckling” och denna behandlar främst utvecklingen hos barn från sex år och uppåt. Detta medförde att vi ville veta mer om hur det förhåller sig bland de yngre barnen.</p><p>Genom att ta del av olika forskares teorier angående språk och språkutveckling, samt observationer på två förskolor, har vi lyckats uppnå vårt syfte med arbetet. Observationerna har utförts under fem veckors tid och 19 femåringar har observerats och sedan har data analyserats. Undersökningen är utformad som en empirisk och kvalitativ studie.</p><p>Kartläggningen av barnens språkförmågor, samspels- och kommunikationsförmågor har skett utifrån TRAS (Tidig registrering av språkutveckling). Anledning till att TRAS har använts som observationsmaterial, är att det finns få kartläggningsmaterial för barn i förskoleåldern och att vi sedan tidigare känner till materialet.</p><p>Vi har under vår studie sett att barn som har problem med den språkliga förmågan och framförallt talet, även har svårigheter att finna en plats i barngruppen och känna sig delaktiga i sociala sammanhang. Det är oerhört viktigt att man som pedagog lyfter fram dessa barn och tidigt ger dem stöttning för att deras språkutveckling inte ska hämmas.</p><p>Lärandet är en process där barn och pedagoger samverkar med varandra. Det sociala samspelet är väldigt viktigt för barns lärande och utveckling och därför måste stor vikt läggas vid dessa områden i förskolans verksamhet.</p>

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka skillnaderna i hur undervisningen i engelska påverkar elevernas intag av kunskap i årskurserna 4-9 på min skola när den genomförs på ren engelska eller blandas mellan engelska och svenska. Målet var således inte att hitta en enda lösning utan snarare analysera olika svårigheter och hur dessa kan te sig i undervisningen på min skola samt huruvida pedagogerna arbetar med det. Jag valde att genomföra en empirisk studie via kvalitativa observationer följd av kvalitativa intervjuer då det framstod som ett tydligt och enkelt sätt att uppnå resultat som är tagna från verkligheten. Klasserna har en varierande kunskapsnivå och arbetar med moment som jag vill belysa. Det var märkbart att majoriteten av elever med svaga språkkunskaper i engelska uppvisade svårigheter under lektionerna medan elever med starkare språkkunskaper gagnades av helengelsk undervisning. Det var tydligt att klasserna i mellanstadiet upplevde större problematik än högstadiet.

Fokuset med denna studie är hur kooperativt lärande som metod utvecklar elevers muntliga språkförmåga. Syftet med vår studie är att undersöka och redogöra för hur lärare använder kooperativt lärande som metod för att utveckla elevers muntliga språkförmåga. Detta med frågeställningar som inriktar sig mot den muntliga språkförmågan samt mot möjligheter och begränsningar med metoden. I det kooperativa lärandet är interaktion ett centralt begrepp och därför är det, tillsammans med det sociokulturella perspektivet och den muntliga språkförmåga, tre grundbegrepp som genomsyrar studien. Studien bygger på en kvalitativ metod där en enkätundersökning gjordes på internet som vi sedan gjorde en tematisk analys av. Resultatet i studien visar att lärarna belyser att elever utvecklar flera muntliga språkförmågor genom interaktionerna i det kooperativa lärandet. En betydelsefull faktor i det kooperativa lärandet för att utveckla elevernas muntliga språkförmåga är läraren vilket resultatet visar. Denna studie visar på att samtliga lärare är överens om att många möjligheter för att främja elevers muntliga språkförmåga genom kooperativt lärande såsom muntligt berättande, samtalande, argumenterande med mera finns.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om hur utvalda undervisande lärare i årskurs 1–3 uppfattar och använder sig av digitala verktyg i svenskämnet för att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga. För att uppfylla syftet har två metoder använts, kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att lärarnas inställning har betydelse för hur de digitala verktygen används. Lärarna använder dessa som ett komplement i språk-, läs- och skrivundervisningen. Resultatet visar även att hinder som hårdvarors kvalité, nätverksuppkoppling, utbildning och tillgången till en dator eller surfplatta per elev begränsar användandet av digitala verktyg trots att lärarna såg möjligheter med verktyget. Dessa möjligheter var bland annat möjligheten till individanpassning. Slutsatsen är att lärarna har en positiv inställning till att använda digitala verktyg mer i undervisningen, dock försvårar hindren i användandet.