Inom kognitionsvetenskapen växer det på flera håll fram konkurrenter till det synsätt på språklig kognition som förespråkats främst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmåga till att snabbt förvärva språks grammatiska komplexitet, beror på att all världens språk delar en underliggande universell grammatik som finns inkodad i människohjärnan från födseln. Enligt denna syn betraktas grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt påverkan från omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa på många svårigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trätt fram. Som ett resultat försöker många forskare numera istället förklara färdigheter i grammatik som en förlängning av kognitiva och kommunikativa förmågor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes. Via en rad olika överväganden utifrån empiriska observationer och experiment, och på området nyutvecklad teori, söks därmed andra förklaringsvägar. Uppsatsen undersöker ett antal implikationer och hur de påverkar forskningen kring språkförmågan.

The study examined the reliability of parents' reports of their child's verbal skills. Parents to 17 children participated and completed the toddler version of the MacArthur-Bates Communicative Development Inventory (CDI). It was found that the correlation between the reports made by the mothers and fathers was very strong. All in all the parents had a very similar understanding of their child's verbal skills. / Denna studie undersökte hur väl föräldrars rapport av deras barns språkförmåga stämmer överens. Föräldrarna till 17 barn deltog och fyllde i toddler-versionen av the MacArthur-Bates Communicative Development Inventory (CDI). Korrelationen mellan mammornas och pappornas rapportering var mycket stark. Överlag så hade föräldrarna en mycket liknande uppfattning av deras barns språkförmåga.

Att läsa ingår i samtliga skolämnen och när då PISA-undersökningar visar att svenska elever blir allt sämre på läsförståelse finns grund till oro. Språket är i skolan en viktig grundpelare när skolans stora uppdrag är att förbereda eleverna för att bli funktionella samhällsmedborgare. Syftet med studien var att undersöka vilka arbetssätt angående läsning på engelska som verksamma lärare säger sig använda. Denna studie riktar sig mot att skapa en större kunskap om hur läsning används i skolan idag. Studier visar att svenska elever är starka i ämnet engelska men svaga när det gäller läsförståelse överlag. Vi undersöker vilken roll läsningen spelar i skolan idag enligt verksamma lärare. Resultatet i studien visar att de deltagande lärarna i studien anser att det kan vara en för stor utmaning för enskilda elever att använda läsning på engelska. Slutsatsen av studien berättar att läsning sker främst gemensamt i klassen i de yngre åldrarna, det är då av vikt att välja rätt text som engagerar samtliga till läsning. Vidare studier angående detta ämne kan lyfta eller undersöka varför läromedel tar en stor plats i undervisningen trots att en del lärare känner att dessa är otillräckliga för elevers utveckling.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta del av svensklärares reflektioner kring hur grupparbete kan användas för att stärka elevers språkutveckling, samt deras syn på vilka utmaningar det finns med att använda grupparbete som arbetsform. Utifrån detta syfte har två forskningsfrågor formulerats: hur reflekterar svensklärare i årskurs 4–6 över grupparbete som arbetsform för att stödja elevers språkutveckling? samt vilka utmaningar upplever svensklärare i årskurs 4–6 att det finns med att använda grupparbete som arbetsform? Studiens teoretiska utgångspunkter har hämtats från det sociokulturella perspektivet, relationellt perspektiv samt kooperativt och kollaborativt lärande. Vidare har kvalitativ metod valts och semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sex lärare som är behöriga att undervisa ämnet svenska för årskurs 4–6. Den insamlade datan från intervjuerna gav följande teman i vårt resultat: grupparbetets effekter på elevers språkförmåga, strukturer och strategier vid grupparbete samt utmaningar med grupparbete. Studiens övergripande slutsatser är att lärare anser att grupparbete som arbetsform gynnar elevers språkutveckling. För att ett grupparbete ska fungera behöver eleverna dock få möjlighet till att ta ansvar för sitt eget lärande samt att utveckla sina sociala färdigheter, vilket kan vara en utmaning för en ensam lärare i klassrummet.

Syftet med detta arbete har varit att synliggöra och skapa förståelse för vilka faktorer som finns för att stötta och främja muntlig språkutveckling i de yngre åren. Intresset för problemområdet uppstod efter att vi upplevt och uppmärksammat liknande brister på våra VFU – platser. Där upplevde vi att det fanns en brist i elevernas språk men även hos lärarna då de hade brister i att stötta den muntliga språkförmågan hos eleverna. Med denna kunskapsöversikt önskar vi kunna besvara frågan: Vilka faktorer stödjer och främjar den muntliga språkförmågan, både i skolan och i hemmet? Våra artiklar hittade vi dels i databaserna ERIC via EBSCO och Education Research Complete (ERC) genom att använda metoden systematisk litteratursökning, dels genom snöbollsmetoden. För analysen av våra artiklar använde vi metoden tematisk analys. För att hitta gemensamma teman, har materialet kategoriserats och därefter tematiserats. Resultat av forskning visar att både föräldrar, lärare och att arbeta tillsammans med andra kan stödja barns språkutveckling i tidig ålder. Den visar även på att förskolan har en viktig roll i barns muntliga språkutveckling. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är att faktorer som främjar barns språkutveckling är förskolan, föräldrar, lärare samt kollaborativt arbete.

The availability of teaching materials for grades 4–6 is today extensive and is characterized by many different actors who strive to sell their teaching materials. The current teaching materials used in different schools and in different classes affect both students' learning and the teachers' professional practice. The survey is based on two questions: How much of the content in the Good Stuff Gold 4-6 workbook provides opportunities for students to practice productive and interactive oral skills from the central content in Lgr 22, and how are students given the opportunity to practice linguistic, strategic, pragmatic and discursive language competences through Good Stuff Gold 4-6 workbook? By comparing the teaching material Good Stuff Gold with the new curriculum for compulsory school that will be used during the autumn term 2022, the content has been analyzed with a focus on productive and interactive exercises according to the Common European Framework of Reference for Languages (GERS), as the curriculum in English is based on the framework. To visualize which types of skills students are given opportunity to practice with the help of the examined teaching aid, Lyle F. Bachman's definition of communicative skills has been applied in the analysis. Oral tasks have been categorized based on skills that the students get to practice. The results show that the opportunities students have in practicing and using English in their speech are limited to include specific competencies and do not offer the width of competency training that is necessary to develop an acceptable communicative competence. The conclusion is thus that the teachers must supplement the teaching material with exercises that they themself have to create in order to offer students exercises that give them opportunities to practice the different skills that are formulated in the knowledge requirements.

Prosody is the melody and rhythm of speech and language. Prosodic ability is of great importance for communication, and has been shown to be affected in adults with acquired brain injury. Studies have shown that Swedish children with specific language impairment have prosodic  difficulties to a greater extent than e.g. English speaking peers. It is thereby possible that prosodic ability is more vulnerable also in Swedish speaking adults with acquired brain injury. The aim of the present study was to assess prosodic ability in adults with acquired brain injury, and to evaluate the prosodic assessment procedure that was used. The relationship between prosodic ability and general language ability, location of injury and post-onset time was examined. Fifteen adults with acquired brain injury participated, six women and nine men, aged between 30 and 82 years. The participants were tested with an assessment procedure for prosody and parts of Neurolinguistic Assessment of Aphasia (A-ning). Prosodic problems were found at word, phrase and discourse level. No clear links between prosodic ability and location of injury or time post-onset were found. However, a deviant usage of focal accents with a preserved ability to produce word accents as a result of right hemisphere injuries was found. Furthermore, a relationship between prosodic ability and general language ability was found. The prosodic procedure was proven useful for assessment of adults with acquired brain injury, but it needs additional revision. The present study contributes with additional knowledge of prosodic ability in native Swedish speaking adults with acquired brain injury. / Prosodi är talets och språkets melodi och rytm. Den prosodiska förmågan är av stor betydelse för kommunikationen, och är ofta påverkad hos vuxna personer med förvärvad hjärnskada. Forskning har visat att svenska barn med språkstörning har prosodiska svårigheter i större utsträckning än exempelvis engelsktalande barn med språkstörning. Därför är det möjligt att den prosodiska förmågan är mer sårbar även hos vuxna personer med förvärvad hjärnskada och svenska som modersmål. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga prosodisk förmåga hos vuxna personer med förvärvad hjärnskada, samt att utvärdera det undersökningsmaterial för prosodi som användes. Sambandet mellan prosodisk förmåga och språkförmåga, skadelokalisation och tid sedan skada undersöktes. I studien deltog 15 vuxna personer, 6 kvinnor och 9 män, mellan 30 och 82 år med förvärvad hjärnskada. Deltagarna testades avseende prosodi samt med delar ur Neurolingvistisk afasiundersökning (A-ning). Resultatet visade att prosodiska avvikelser förekom hos deltagarna på ord- fras- och diskursnivå. Inga tydliga samband fanns mellan prosodisk förmåga och skadelokalisation eller tid sedan skada. Högersidiga skador föreföll dock ge svårigheter att använda fokal accent, trots bevarad förmåga att använda ordaccenter. Vidare sågs ett samband mellan prosodisk och språklig förmåga. Undersökningsmaterialet för prosodi var användbart för testning av personer med förvärvad hjärnskada, men behöver utarbetas ytterligare. Föreliggande studie bidrar till kunskapen om prosodisk förmåga hos vuxna personer med förvärvad hjärnskada och svenska som modersmål.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare på mellanstadiet undervisar språkutvecklande för att främja den muntliga förmågan hos flerspråkiga elever. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har observation och intervju använts som insamlingsmetod. Genomförandet av observationer gjordes i tre klassrum på olika skolor i södra Sverige. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer muntligt med lärarna som deltog under respektive observation. Studiens resultat pekar bland annat på att smågruppssamtal är ett främjande arbetssätt för den flerspråkiga elevens muntliga utveckling. Smågruppssamtal bidrar till muntlig kommunikation där eleverna får lyssna, prata och repetera tillsammans. I arbetet med flerspråkiga elevers muntliga förmåga, framkommer det också att boksamtal är ett främjande arbetssätt som bidrar till att elever vågar uttrycka sig muntligt. Lärarna anser dock att det saknas resurser och förutsättningar för att utveckla flerspråkiga elevers muntliga förmåga på ett sätt som hade önskats.

Idag växer var femte barn i Sverige upp med fler än ett språk i sin vardag. Flerspråkiga barn följer samma steg i sin språkutveckling som barn som växer upp med endast ett språk. Deras språkutveckling har dock några särskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser när man bedömer barnets språk med de aktuella tester i grammatik, ordförråd, fonologi, som oftast är normerade för enspråkiga barn. Det är mycket svårt att urskilja en typisk flerspråkig utveckling från en språkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmåga, med fokus på makrostrukturen i berättelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barn, samt hur de flerspråkiga barnen presterar på sitt starkaste respektive svagaste språk. För detta ändamål har vi samlat in och jämfört berättelser hos 21 enspråkiga och 21 tvåspråkiga barn födda 2005 och 2006 (medelålder 6 år och 9 månader), med franska och/eller svenska som modersmål, både i Sverige och i Frankrike. Barnen har fått i uppgift att berätta två olika sagor, utifrån två bildserier med tydlig och identisk makrostruktur. Både bildsekvenserna och bedömningsmaterialet har utvecklats inom projektet Bi-SLI (Cost Action IS0804). Berättelserna har sedan analyserats och poängsatts utifrån makrostrukturen. Huvudresultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barns prestationer i vår studie (medelvärde 9,24p för de enspråkiga och 9,40p för de flerspråkiga, av 17p möjliga). Vårt resultat visar också att de flerspråkiga barnen presterar lika bra på båda sina språk, oavsett om ena språket är starkare än det andra (identiska medelvärden på 9,40p för både det svagaste och det starkaste språket). Dessa resultat tyder på att berättelsens makrostruktur kan vara en pålitlig markör för avvikande språkutveckling, oavsett om barnet har ett eller flera språk. Det innebär också att det kan räcka med att testa barnet enbart på ett av sina språk för att få en pålitlig uppfattning av hens narrativa förmåga. / In Sweden today one in five children grow up with more than one language in their environment. Multilingual children follow the same stages of language development as children who grow up speaking just one language. This language development of multilingual children however, has a set of distinctive characteristics that could be misinterpreted as anomalies when the available grammar, vocabulary and phonology tests created for monolingual children are used. It is very difficult to distinguish a typical multilingual development from a speech impairment, given today’s knowledge and material. The present study aims to look at children’s narrative abilities using a story’s macrostructure, and examine the possible differences between monolingual and multilingual children, as well as how the multilingual children perform in both their stronger and their weaker languages. To this end we have collated and compared narratives from 21 monolingual and 21 multilingual children born 2005 and 2006 (average age 6yrs 9months), with French and/or Swedish as their mother tongue, both in Sweden and France. The children were given the task of telling two different stories from two separate picture cards with clear and identical macrostructures. Both picture stories and assessment forms were developed within the Bi-SLI project (Cost Action IS0804). The stories were then analysed and scored based on their macrostructure.The main results showed that no significant difference was found between monolingual and multilingual children’s performance in our study (an average of 9,24p for the monolingual and9.40p for the multilingual children, out of 17 possible points). Our results also showed that the multilingual children performed equally well in either of their languages, even if one language was stronger than the other (identical average marks of 9,40 for both the weaker and the stronger language). These results indicate that a narrative’s macrostructure can be a reliable indicator for an anomalous language development, regardless whether the child has one or several languages. The results also show that it may be enough to test a child solely on one of his or her languages to obtain a reliable indication of their narrative abilities.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students’ ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool’seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers. My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo. 94. The students’ linguistic performanceand their communicative competence were well stimulated through a diverse set of organizedactivities and their own unstructured play. My research also concludes that the educationalframework was built around a constant interaction and collaborative measures between theteachers and the students, as well as among the students themselves. I can from thesociocultural perspective hence conclude that the students are given all the tools needed todevelop their linguistic performance and their communicative competence.