<p>Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar, hanterar och arbetar med andraspråkselevers språkutveckling i undervisningen samt granskar hur samarbetsformer med andra lärarkategorier ser ut för att stötta språkutvecklingen för andraspråkselever. Genom kvalitativ metod har fem lärare i grundskolans tidigare år intervjuats och därmed illustreras ett axplock av lärare och deras uppfattning. Resultaten påvisar att undervisningen präglas av individualisering i en klass med andraspråkselever. För att stödja andraspråksinlärning ligger fokus på att utveckla elevernas ordförråd vilket sker främst genom muntlig kommunikation. Begreppsbildningen underlättas med hjälp av konkret material och vanligast förekommande är bilder, filmer och upplevelser. Svårigheterna är att anpassa och finna rätt nivå på klassrumsundervisningen för att stimulera samtliga elever i klassrummet. I studien uppmärksammar lärarna även en osäkerhet kring hur de ska betygsätta andraspråkselevers språkutveckling. Samarbetsformerna med andra lärarkategorier ser vitt skilda ut beroende på hur skolan organiserats. En lärare av fem samarbetar med modersmålsläraren. De övriga har mycket liten eller ingen kontakt. Alla lärare upplever att de kan ta stöd och samarbeta med SvA-läraren och specialpedagogen vid behov. Studien visar upp ett samband mellan teoretisk kunskap, lärares förhållningssätt och skolans prioriteringar kring andraspråkselever som framgångsfaktorer för andraspråkselever.</p><p>Slutsatsen är att det är gynnsamt för andraspråkselevers språkutveckling när läraren har kunskap kring andraspråksinlärning samt samarbetar med andra lärargrupper.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar, hanterar och arbetar med andraspråkselevers språkutveckling i undervisningen samt granskar hur samarbetsformer med andra lärarkategorier ser ut för att stötta språkutvecklingen för andraspråkselever. Genom kvalitativ metod har fem lärare i grundskolans tidigare år intervjuats och därmed illustreras ett axplock av lärare och deras uppfattning. Resultaten påvisar att undervisningen präglas av individualisering i en klass med andraspråkselever. För att stödja andraspråksinlärning ligger fokus på att utveckla elevernas ordförråd vilket sker främst genom muntlig kommunikation. Begreppsbildningen underlättas med hjälp av konkret material och vanligast förekommande är bilder, filmer och upplevelser. Svårigheterna är att anpassa och finna rätt nivå på klassrumsundervisningen för att stimulera samtliga elever i klassrummet. I studien uppmärksammar lärarna även en osäkerhet kring hur de ska betygsätta andraspråkselevers språkutveckling. Samarbetsformerna med andra lärarkategorier ser vitt skilda ut beroende på hur skolan organiserats. En lärare av fem samarbetar med modersmålsläraren. De övriga har mycket liten eller ingen kontakt. Alla lärare upplever att de kan ta stöd och samarbeta med SvA-läraren och specialpedagogen vid behov. Studien visar upp ett samband mellan teoretisk kunskap, lärares förhållningssätt och skolans prioriteringar kring andraspråkselever som framgångsfaktorer för andraspråkselever. Slutsatsen är att det är gynnsamt för andraspråkselevers språkutveckling när läraren har kunskap kring andraspråksinlärning samt samarbetar med andra lärargrupper.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka gymnasieelevers grad av språkängslan i franskundervisningen och kopplingen mellan den och elevernas självupplevda förmåga i franska som främmande språk. Därtill ämnar detta arbete belysa i vilka situationer de ängsliga eleverna upplever sin talängslan vara som värst, och slutligen hur deltagarna i undersökningen önskar arbeta med muntliga aktiviteter i språkundervisningen. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpas. En enkät delades ut i franskgrupper på två svenska gymnasieskolor. Det kvantitativa materialet analyserades statistiskt och på det kvalitativa materialet genomfördes en innehållsanalys. Det visar sig att språkängslan är relativt utbredd bland deltagarna och att det finns ett måttligt statistiskt signifikant samband mellan självvärderad språklig förmåga och grad av språkängslan. De mer ängsliga eleverna upplever att deras förmåga är lägre än de icke ängsliga eleverna. Därutöver framkommer att det framförallt är att svara på oförberedda frågor, och att läsa högt och tala inför klassen som framkallar ängslan hos eleverna. Slutligen visar det sig att majoriteten av deltagarna önskar arbeta med muntliga aktiviteter i par eller mindre grupper, och gärna med lekfulla uppgifter, med dialoger eller med skådespel. Avslutningsvis nämns vikten av att uppmärksamma fenomenet språkängslan. De pedagogiska implikationerna av upptäckten diskuteras kortfattat, och förslag till framtida forskning presenteras.

En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen. Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt.

<p>En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen.</p><p>Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt.</p>

No description available.

Tvåspråkighet ses ofta som något negativt och problematiskt. Ämnet svenska som andraspråk har låg status och Skolinspektionen har gjort en granskning som visade att det saknas kunskap om andraspråksutveckling hos lärare. Utifrån problematiken med andraspråksundervisning valde jag att undersöka en lärandemiljö som gynnade andraspråkseleverna. Syftet med min studie har varit att undersöka hur en främjande lärandemiljö kan se ut, med fokus på andraspråksutveckling. Jag har främst riktat in mig på andraspråksutveckling och hur en undervisning kan formas för att gynna dessa elever. Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt mig av begreppen interaktion och inkludering. Utifrån de begreppen har jag analyserat mitt resultat. I metoddelen redogör jag hur jag gått tillväga i min undersökning. Min undersökning är av kvalitativ karaktär och empirin består av intervjuer och observationer. Informanterna för min studie är en klasslärare och en andraspråkslärare. Observationerna har genomförts hos klassläraren. Mitt resultat visar på främst två faktorer: språklig kompetens hos lärarna och en acceptans av tvåspråkighet. Språkliga kompetensen syns på sättet undervisningen bedrivs, hur lärarna talar om språkutveckling och tvåspråkighet. Att det råder en acceptans av tvåspråkighet hos lärarna blir tydligt vid ett flertal tillfällen då lärarna uppmuntrar eleverna att tala om sitt språk, kultur och tidigare erfarenheter. Även lärarnas tal om tvåspråkighet visar på en acceptans. Det råder även en tvåspråkig norm på skolan, vilket kan vara en bidragande faktor till acceptansen av tvåspråkighet. Utifrån min studie har jag funnit två faktorer som är viktiga för en lärandemiljö som är gynnsam för alla elever: lärarnas medvetenhet om språkutveckling och acceptans av tvåspråkighet hos lärarna

Studiens syfte är att ta reda på de tankar och förhållningssätt grundskollärare har om demokratifostran och språklig kompetens i sin undervisning, samt att undersöka ett samband mellan de två. Studien använder en metodkombination och datainsamlingen sker med hjälp av en online-enkät som sänts ut till 44 skolor. Data analyseras med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter; Vygotskijs teori om zonen för den närmaste utvecklingen och hans teori om begreppsutveckling; Bernsteins teori om begränsad och utvecklad språkliga koder samt Biestas teori om utbildningens funktion i samhället. Lärarnas svar visar att de värderar demokratifostran högt i sin undervisning och är måna om sina elevers nuvarande och framtida möjligheter att delta aktivt i det demokratiska samhället, för att både bidra till samhället och att påverka den egna situationen. Svaren visar även att lärarna värderar språklig kompetens högt som tillgång till ett demokratiskt deltagande. De ser även ett meningsfullt samband mellan elevers socioekonomiska eller kulturella bakgrund och demokratiska deltagande, samt visar en hög användning av språkutvecklande undervisningsstrategier för att stötta eleverna. Studien visar att lärarna anser sig utföra ett viktigt och aktivt arbete i motarbetandet av segregation och utanförskap i samhället, dock återstår resultaten av deras arbete, att se.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students’ ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool’seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers. My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo. 94. The students’ linguistic performanceand their communicative competence were well stimulated through a diverse set of organizedactivities and their own unstructured play. My research also concludes that the educationalframework was built around a constant interaction and collaborative measures between theteachers and the students, as well as among the students themselves. I can from thesociocultural perspective hence conclude that the students are given all the tools needed todevelop their linguistic performance and their communicative competence.