Svenska grundskoleelevers läsförmåga har försämrats och i den aktuella läroplanen för grundskolan definieras högläsning inte som ett moment i undervisningen. Detta samtidigt som forskning visar att högläsning är ett viktigt arbetssätt för att främja elevers språkliga utveckling. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av, och arbetar med, högläsning i sin undervisning. Detta självständiga arbete har en sociokulturell ansats. Genom kvalitativa intervjuer med sju lärare undersöker studien vilka faktorer som är viktiga för lärare i valet av högläsningsbok, vilka aspekter de anser vara viktiga i samband med högläsning och textarbete och om lärare använder sig av högläsning för att utveckla elevernas ämneskunskaper.   Resultaten visar att de faktorer som är viktiga för lärarna i valet av högläsningsbok är bland annat elevernas intresse, bokens uppbyggnad och teman eleverna behöver samtala om. I samband med högläsningsmomentet har både lärarens och elevernas aktiva deltagande en central roll för den gemensamma upplevelsen och lärandet. Lärarna betonar skillnaden mellan högläsning och att läsa högt. Lärarna använder sig av boken för att undervisa i läsförståelsestrategier och olika efterföljande arbetsuppgifter. Resultaten visar också att lärarna använder högläsning både i tematiskt och ämnesöverskridande arbete. Resultaten diskuteras utifrån Langers litterära föreställningsvärldar samt ämnesspråklig forskning.

Läroplanens innehåll har genom tiderna förändrats. Enligt dagens läroplaner (Lgr 11 och Lgy 11) ska lärare och rektorer jobba på ett sådant sätt så eleverna har möjligheter att uppnå undervisningsmål genom ämnesöverskridande arbeten. Syftet med denna studie har varit att undersöka om idrottslärare arbetar ämnesintegrerat mellan Idrott och hälsa och andra ämnen, och då mer specifikt med naturvetenskapliga ämnen. Syftet har även varit att se hur man bedriver denna typ av undervisning samt varför eller varför man inte bedriver sådan undervisning. Det som framkommit är att man arbetar ämnesintegrerat i mindre utsträckning i form av temaarbeten och det är främst med lärare inom naturvetenskapliga ämnen, genom friluftslivet och hälsodelen. Lärarna jobbar ämnesintegrerat dels för att minska på arbetsstoffet men också för att de tror att det förstärker idrott och hälsa som ämne. Vissa av lärarna beskriver hur man når fler elever och hur det ter sig mer lättförståeligt för eleverna. Ämnesintegreringen definieras i litteraturen på ett något djupare plan än lärarna beskriver, vilket gör att det kan problematiseras i diskussionen kring sökandet efter och/eller fördjupningen av kunskapen. Tiden är det största problemet/hindret för att jobba ämnesintegrerat enligt lärarna, men i diskussionen väcks frågan om det kanske är positiv inställning och fantasi som saknas. / The content in the curriculum has changed over time. According to today’s curricula (Lgr 11 and Lgy 11) teachers and principals should work in way so student have an opportunity to achieve learning goals through interdisciplinary work. The purpose of this study was to investigate if physical educators are working subject integrated with PE and other subjects, more specific with science subjects. The aim has also been to see how they work with it and why or why not they work that way. In the results you can see that the teachers work subject integrated with teachers in science, in shorter thematic works. The teachers work subject integrated because they want to reduce their own workload and they think that it enhances the PE as a subject. Some teachers describe how they can reach out to more students and how it’s more understandable for the students. Subject integration is described in the literature on a deeper level, which can be problemized in the discussion of deepen their knowledge. Time is the biggest problem/obstacle of working subject integrated according to the teachers, but the question is if they lack of positive attitude and imagination?

No description available.

I denna fenomenologiska studie är syftet att utforska och beskriva de erfarenheter och de uppfattningar som lärare i årskurs F–3 har om utomhusundervisning i relation till svenskämnet. Materialet består av intervjuer med sju lärare som jobbar med utomhusundervisning på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna ställer sig positivt till att inkludera utemiljöer i sin undervisning sett till elevers lärande, men att undervisningen ställer vissa krav på organisationen och lärarnas arbetsinsatser. Lärarna upplever att schemalagda lektioner utomhus underlättar att utomhus- undervisning genomförs. För att utomhusundervisningen ska bli framgångsrik krävs ofta tillgång till mer personal, kollegialt samarbete samt mer tid för planering. Genom att integrera svenskundervisningen i uterummet med klassrummet upplever lärarna att elever får en tydligare verklighetsförankring av ord och begrepp. Det kan även ge inspiration till textskapande och skapa möjligheter för lekfulla former av lärande inom såväl bokstavsarbete som ordklasser och begrepp. Av resultatet framkommer att lärarna har positiva upplevelser av arbetssättets effekter på eleverna men att det upplevs som svårt att implementera i verksamheten. För att få utomhusundervisningen till ett etablerat arbetssätt inom svenskämnet krävs insatser från skolan, kompetensutveckling om utomhusundervisningens möjligheter samt ett medvetet och flexibelt arbetssätt hos lärarna.