• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 86
  • Tagged with
  • 86
  • 28
  • 27
  • 27
  • 22
  • 21
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Genrepedagogisk skrivundervisning : Utveckling av elevers skrivförmåga / Using genrepedagogy for developing student's writing skills

Englund, Lina January 2016 (has links)
No description available.
2

Genreundervisning : olika sätt att undervisa med genrer i en skolklass

Clefberg, Aleksandra January 2010 (has links)
Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslärare. Syftet med undersökningen var att se hur en lärare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, då det uttryckligen står i kursplanen att alla elever skall kunna skriva och läsa olika genrer. Uppsatsen är utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utsträckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna ställdes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lärarens sätt att arbeta kring genrer stämde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att läraren inte ansåg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper. Det visade sig även vara så att läraren arbetade mycket med mönster och mallar vilket är ett klart explicit arbetssätt. Med explicit undervisning menas att undervisningen är formstyrd. De menar att eleverna behöver tydliga mönster för att de skall kunna skriva olika genrer samt för att förstå vilken social och kulturell kontext de tillhör. Hon hade även inslag av ett implicit arbetsätt, det vill säga att elever lär sig per automatik hur olika texter skrivs genom att läsa dem. Det implicita undervisningssättet visade sig då hon emellanåt ville fokusera mer på elevernas skriv och läslust än formen på det de producerade.
3

Genrepedagogik : En undersökning av lärares erfarenheter av att arbeta genrepedagogiskt.

Karlsson, Sara, Hägglund, Elin January 2013 (has links)
Sammanfattning Med vår uppsats ville vi undersöka genrepedagogiken som fått spridning i skolor över hela landet och som har uppmärksammats mycket i media. Genrepedagogiken är en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers läs- och skrivförmåga och är därför intressant när nya undersökningar visar att läsförmågan hos svenska mellanstadieelever sjunker. I denna uppsats undersöker vi den genrepedagogiska modellen, vad den går ut på och lärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta genrepedagogiskt. Metoden som ligger till grund för vår studie är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fem lärare från tre större städer i olika delar av landet. I analys och resultatdelen presenterar vi vår empiri utefter fyra teman som svarar mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar och erfarenheter. I våra resultat har vi fått fram att lärarna genom ett genrepedagogiskt arbetssätt sett en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. Vissa lärare har dock genom arbetet med denna modell upplevt att lektionerna kunde bli för lärarstyrda och att de pågrund på grund av tidsbrist inte hade tid att planera ämnesövergripande. Lärarnas syn på teori och praktik i relation till cirkelmodellen, som består av fyra faser, visade att de flesta lärarna såg alla faser som lika viktiga. I deras tankar om hur tillämpningen gick till visade det sig dock att vissa faser utelämnades oftare än andra. Genom det genrepedagogiska arbetssättet kunde alla lärare visa på sätt för hur man stöttar eleverna i deras läs- och skrivutveckling. Det framkom även en medvetenhet om att den genrepedagogiska modellen är en stöttning i sig.
4

Forskare och lärare ser på genrepedagogik / Linguists' and Teachers' ideas of teaching genre

Liw, Per, Rundgren, Anette January 2008 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur språkforskningen ser på andraspråkselevers möjligheter att lära ett nytt språk. Vi har sökt svar på hur lärare som arbetar med andraspråkselever ser på elevernas språkutveckling och om de är medvetna om de språkliga krav som ställs på eleverna i ämnesundervisningen. Genom litteraturstudier har vi sökt kunskap om genrepedagogiken och fördjupat oss i den sociokulturella skolan. Vi har använt oss av en deduktiv metod och kvalitativa intervjuer. Resultatet av intervjuerna med personer inom andraspråksforskningen visar följande: En socialt stödjande miljö är viktigt och elevernas kulturella bakgrund och tidigare kunskaper bör ses som resurser i andraspråksundervisningen. Forskningen ser ett behov hos lärarna av ökade kunskaper om språkets betydelse i ämnesundervisningen. Ämnesövergripande och tematiska arbetssätt ökar elevernas möjligheter att utveckla ett andraspråket. En förutsättning för språkutveckling är elevgruppens sammansättning och ”Envägsprogram – två språk” framhålls som en lämplig modell. Modersmålets användning i undervisningen är viktigt för andraspråkselevernas förförståelse i ämnesundervisningen Genrepedagogiken skapar nya möjligheter inom språkundervisningen och cirkelmodellen framhålls som en metod att påskynda andraspråksutvecklingen. Resultatet av intervjuerna med andraspråkslärarna visar att de är medvetna om de krav som ställs på eleven och läraren i ämnesundervisningen och de framhåller: Studiehandledning är viktigt och undervisning på modersmålet ger likvärdiga förutsättningar i ämnesundervisningen som även påverkas av lärarens kunskap om språkets betydelse. Det finns ett stort behov hos lärarna att samarbeta över ämnesgränserna för att skapa sammanhang i undervisningen för andraspråkseleverna. Studien visar på varierande kunskap hos lärarna om genrepedagogiska metoder och det finns ett behov av vidareutbildning inom språkområdet och ökade kunskaper om elevernas kulturella bakgrund för att kunna anpassa undervisningen till elevernas olika behov.
5

Cirkelmodellen i praktiken : En studie av hur SFI-elever upplever cirkelmodellen / :

Yousef, Nouha January 2011 (has links)
No description available.
6

Forskare och lärare ser på genrepedagogik / Linguists' and Teachers' ideas of teaching genre

Liw, Per, Rundgren, Anette January 2008 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur språkforskningen ser på andraspråkselevers möjligheter att lära ett nytt språk. Vi har sökt svar på hur lärare som arbetar med andraspråkselever ser på elevernas språkutveckling och om de är medvetna om de språkliga krav</p><p>som ställs på eleverna i ämnesundervisningen. Genom litteraturstudier har vi sökt kunskap om genrepedagogiken och fördjupat oss i den sociokulturella skolan. Vi har använt oss av en</p><p>deduktiv metod och kvalitativa intervjuer.</p><p>Resultatet av intervjuerna med personer inom andraspråksforskningen visar följande: En socialt stödjande miljö är viktigt och elevernas kulturella bakgrund och tidigare kunskaper bör ses</p><p>som resurser i andraspråksundervisningen. Forskningen ser ett behov hos lärarna av ökade kunskaper om språkets betydelse i ämnesundervisningen. Ämnesövergripande och tematiska</p><p>arbetssätt ökar elevernas möjligheter att utveckla ett andraspråket. En förutsättning för språkutveckling är elevgruppens sammansättning och ”Envägsprogram – två språk” framhålls</p><p>som en lämplig modell. Modersmålets användning i undervisningen är viktigt för andraspråkselevernas förförståelse i ämnesundervisningen Genrepedagogiken skapar nya</p><p>möjligheter inom språkundervisningen och cirkelmodellen framhålls som en metod att påskynda andraspråksutvecklingen.</p><p>Resultatet av intervjuerna med andraspråkslärarna visar att de är medvetna om de krav som ställs på eleven och läraren i ämnesundervisningen och de framhåller: Studiehandledning är</p><p>viktigt och undervisning på modersmålet ger likvärdiga förutsättningar i ämnesundervisningen som även påverkas av lärarens kunskap om språkets betydelse. Det finns ett stort behov hos</p><p>lärarna att samarbeta över ämnesgränserna för att skapa sammanhang i undervisningen för andraspråkseleverna. Studien visar på varierande kunskap hos lärarna om genrepedagogiska</p><p>metoder och det finns ett behov av vidareutbildning inom språkområdet och ökade kunskaper om elevernas kulturella bakgrund för att kunna anpassa undervisningen till elevernas olika behov.</p>
7

Det vägledande språket : En litteraturstudie om Sydneyskolans genrepedagogik

Sutinen, Tilda, Perelius, Tobias January 2017 (has links)
Syftet med litteraturstudien var att undersöka elevers språkutveckling utifrån Sydneyskolans genrepedagogik. Detta undersöktes genom att granska vilka effekter arbetssättet enligt forskning har på grundskolelevers språkutveckling. Metoden som användes i litteraturstudien var att systematiskt söka, kvalitetsgranska och analysera internationell samt nationell forskning. Resultatet visar på gynnsamma effekter som genrepedagogisk undervisning har på elevers språkutveckling. De effekter av genrepedagogisk undervisning som lyfts fram i litteraturstudien är elevers utveckling i skrivande, läsning, metaspråk, akademiskt språk, relation till läsaren, attityd och ordförråd. Slutsatserna som dras är att svensklärare kan använda sig av arbetssättet för att bedriva en givande svenskundervisning och att modellering och dekonstruering i Cykeln för undervisning och lärande lägger grunden för de effekter som återfinns i litteraturstudien. Ett nytt forskningsområde som diskuteras är att jämföra forskning om Sydneyskolans genrepedagogik med forskning om andra språkutvecklande metoder för att identifiera kritiska aspekter om arbetssättet.
8

I färd med att erövra språket : -effekterna av genrepedagogisk undervisning

Rolfsson, Elaine, Klitte Lundgren, Mathilda January 2014 (has links)
Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien är att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifråndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas är både nationella och internationellaoch undersöker både första- och andraspråksundervisning. Effekter som påträffats i dennastudie är följande; eleverna har utvecklat sitt ordförråd, ett metaspråk när de talar om språk,sina texters språkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade också studien vad som direkt påverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL såsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att använda sig av i de svenska klassrummen då det på flera sätt ärsamstämmigt med de svenska styrdokumenten. Undersökningen kan bidra till lärare ochlärarstudenters kunskap inom ämnet svenska. Fortsatt forskning rekommenderar vi bedrivs iSverige på effekterna av genrepedagogiken i förstaspråksundervisning.
9

På jakt efter ett metaspråk : en aktionsforskningsstudie som undersöker metaspråklig medvetenhet

Rolfsson, Elaine, Klitte Lundgren, Mathilda January 2015 (has links)
Den metaspråkliga medvetenheten är ett viktigt redskap för att kunna reflektera över språket så att eleverska kunna utvecklas till aktiva samhällsmedborgare. Därför vill vi trycka på behovet av att skapaträningsarenor för elever. Syftet med studien är att undersöka elevers metaspråkliga medvetenhet i ettgenrepedagogiskt arbetssätt i skolans tidiga åldrar. Studiens ansats är aktionsforskning då viimplementerat ett genrepedagogiskt arbetssätt för att kunna studera den metaspråkliga medvetenheten.Tillsammans med lärare och elever planerade vi undervisningen som resulterade i att vi under tre veckorarbetade med instruktioner, närmare bestämt vägbeskrivningar, utifrån cirkelmodellens fyra faser.Dataproduktionen skedde med videoinspelning under tre tillfällen i två klasser i cirkelmodellens fas två.Studiens resultat svarar på forskningsfrågan Hur samtalar lärare och elever om texters språkliga dragoch struktur? som resulterar i tre kategorier: Eleverna sätter ord på ett innehåll som läraren uppmuntraroch bekräftar, Läraren ställer kontrollerande frågor för att klargöra förståelse eller flytta fokus samtLäraren ställer öppna frågor som ger utrymme till reflektion. Studiens övergripande slutsats är attlärarens sätt att ställa frågor i cirkelmodellens fas två är en avgörande faktor för utveckling av eleversmetaspråkliga medvetenhet. Didaktiska implikationer av studien är att ta stöd i SFG och dess fokus påfunktion och betydelse för att utveckla metaspråklig medvetenhet.
10

"Vi pratar om texten för att bli bättre" : En studie om elevers samtal om text som en del i skrivandet

Andersson, Patric January 2013 (has links)
Denna studie kretsar kring tre andraspråkselevers samtal om texter. Studien är inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrån frågeställningarna: Hur påverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andraspråkselever? Hur påverkar elevers textsamtal kvaliteten på skriftlig produktion av berättande text? Vad kan jag som lärare göra för att utveckla min nuvarande undervisning? De metoder som använts är dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framväxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som använts är dels utifrån Holmberg &amp; Wirdenäs (2010) och dels utifrån Faigely &amp; Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5). Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men också avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berättelse kan utvecklas. Textanalysen visar att i jämförelse med elevernas ursprungliga texter var det totalt 444 förändringar efter textsamtalen, 52 procent av dessa var betydelseförändringar och 48 procent var ytliga. Studien bekräftar härmed tidigare studier som visat att textsamtal kan öka elevens kvalitet på texter när den får prata utifrån en given struktur om sina textalster med sina kamrater. Genom strukturerade textsamtal höjer eleverna dels sin verbala förmåga och dels sin skriftliga metaspråkliga kompetens i interaktion med andra. Studien visar att läraren ger eleverna möjlighet till att nå den proximala zonen genom interaktionen i textsamtalet och därigenom kan eleven utveckla sina språkfärdigheter. Resultaten pekar dock på att läraren bör i framtiden utvärdera elevernas genrekunskaper innan eleverna ska skriva en egen text. Dessutom bör läraren säkerställa att eleverna förstår syftet med textsamtalen innan de ger sig in i ett sådant samtal. Att föra ett textsamtal är inte lätt om man aldrig gjort det på sitt andraspråk och därför bör eleverna få öva på detta än mer.

Page generated in 0.0445 seconds