Den metaspråkliga medvetenheten är ett viktigt redskap för att kunna reflektera över språket så att eleverska kunna utvecklas till aktiva samhällsmedborgare. Därför vill vi trycka på behovet av att skapaträningsarenor för elever. Syftet med studien är att undersöka elevers metaspråkliga medvetenhet i ettgenrepedagogiskt arbetssätt i skolans tidiga åldrar. Studiens ansats är aktionsforskning då viimplementerat ett genrepedagogiskt arbetssätt för att kunna studera den metaspråkliga medvetenheten.Tillsammans med lärare och elever planerade vi undervisningen som resulterade i att vi under tre veckorarbetade med instruktioner, närmare bestämt vägbeskrivningar, utifrån cirkelmodellens fyra faser.Dataproduktionen skedde med videoinspelning under tre tillfällen i två klasser i cirkelmodellens fas två.Studiens resultat svarar på forskningsfrågan Hur samtalar lärare och elever om texters språkliga dragoch struktur? som resulterar i tre kategorier: Eleverna sätter ord på ett innehåll som läraren uppmuntraroch bekräftar, Läraren ställer kontrollerande frågor för att klargöra förståelse eller flytta fokus samtLäraren ställer öppna frågor som ger utrymme till reflektion. Studiens övergripande slutsats är attlärarens sätt att ställa frågor i cirkelmodellens fas två är en avgörande faktor för utveckling av eleversmetaspråkliga medvetenhet. Didaktiska implikationer av studien är att ta stöd i SFG och dess fokus påfunktion och betydelse för att utveckla metaspråklig medvetenhet.

The purpose of this work is to examine the teaching methods secondary and upper secondary teachers apply to teach grammar in the EFL classroom, as well as their perceptions about the benefits of having grammar knowledge and its benefits to students’ writing. Previous research reveals that grammar teaching is an integral part of language teaching; explicit and implicit methods along with deductive and inductive instruction are the main practices teachers use to transfer knowledge to their students. Apart from that, it is beneficial when teachers have good grammarknowledge; hence students can develop good metalinguistic awareness and writing ability. The theoretical framework is based on teacher cognition theory, as teachers’ personal experiences and knowledge affect their decisions about grammar practices in the classroom environment. A qualitative analysis of semi-structured interviews with six secondary and upper secondary teachers who teach English as a foreign language in different schools and municipalities in the whole of Sweden are used to conduct the current study. The results demonstrate that indeed grammar teaching is needed to teach a new language. However, factors such as age and type of groupinfluence teachers’ decisions. Above all else, teachers’ highest goal is to help students become good language users. / Syftet med detta arbete är att undersöka de undervisningsmetoder högstadie- och gymnasielärare tillämpar för att undervisa i grammatik i EFL-klassrummet, samt deras uppfattningar om fördelarna med att ha grammatikkunskap och dess fördelar för elevernas skriftliga förmåga. Tidigare forskning visar att grammatikundervisning är en integrerad del av språkundervisningen; de explicita och implicita metoderna tillsammans med deduktiv och induktiv undervisning är de huvudsakliga metoder som lärare använder för att överföra kunskap till sina elever. Bortsett från det är det fördelaktigt när lärare har goda grammatiska kunskaper; därför kan eleverna utveckla en god metaspråklig medvetenhet och skriftlig förmåga i målspråket. Det teoretiska ramverket bygger på lärarkognitionsteori, eftersom lärares personliga erfarenheter och kunskaper påverkar deras beslut om grammatikpraxis i klassrumsmiljön. En kvalitativ analys av semistrukturerade intervjuer med sex högstadie- och gymnasielärare som undervisar i engelska som främmande språk i olika skolor och kommuner i hela Sverige har använts för att genomföra den aktuella studien. Resultaten visar att det verkligen behövs grammatikundervisning för att undervisa ett nytt språk. Faktorer som ålder och typ av grupp påverkar dock lärares beslut. Framför allt annat är lärares högsta mål att hjälpa eleverna att bli bra språkanvändare.