Syftet med denna fallstudie är att skildra hur interaktionen mellan elever respektive mellan lärare och elever ser ut när elever arbetar med genren insändare i svenska som andraspråk. Studien baseras på tre genomförda klassrumsobservationer, två inspelningar av gruppsamtal där elever medverkar samt en intervju med läraren i svenska som andraspråk, grundläggande kurs. Det är 16 informanter som deltar i studien. Informanterna går på Språkintroduktion. Resultatet visar att undervisningen är utformad enligt cirkelmodellen, vilket är en modell för hur man stegvis bygger upp kunskap kring hur man skriver inom olika genrer. Resultatet visar vidare hur interaktionen ser ut mellan elever respektive mellan lärare och elever. Det är läraren som till stor del dominerar interaktionen förutom vid de tillfällen då eleverna arbetar i smågrupper. Interaktionen mellan eleverna karaktäriseras av tvekpauser, omtagningar och överlappande tal, s.k sonderande tal.

Syftet med fallstudien är att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4-6. Utifrån kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lärarens teoretiska modell och språkutvecklande arbete i undervisning av nyanlända elever. Resultatet visar att de aspekter som läraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning även förekommer i lärarens egen undervisning. Lärarens genrebaserade undervisning utgår ifrån elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kännetecknas av meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat. Elevernas modersmål används som resurs i lärandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt många och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Resultatet i föreliggande studie bekräftar tidigare forskning, dessutom bekräftas bilden av att det är fullt möjligt att i undervisningen av nyanlända elever låta dem mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande även om de ännu inte utvecklat ett svenskt språk som är tillräckligt för lärande i skolan. Studiens didaktiska nytta och tillämpbarhet är att den kan ligga till grund för utveckling av lärares undervisning av nyanlända elever.

Denna studie har utgångspunkten i mitt eget examensarbete 1, en genomförd litteraturstudie med titeln Att arbeta praktiskt utifrån teoretiska skrivdiskurser i skrivundervisningen (2018). l detta arbete kartläggs processkrivning och genrepedagogik. I litteraturstudien framkom vilka för- och nackdelar det finns i teorin när de används i undervisningen, hur lärare kan använda sig av skrivprocesser som verktyg, samt vilka effekter de bidrar till i elevernas textproduktion och vilka följder de kan ge om man som lärare inte har djupa förkunskaper i resp. diskurs. Det övergripande syftet med denna empiriska studie är att undersöka i vilket omfång ett fåtal svensklärare i gymnasieskolan har kunskaper om den teoretiska bakgrunden till genrepedagogiken, hur lärarna genomför sin undervisning med hjälp av denna metod och om metoden är deras didaktiska val. Syftet belyser om svårigheten att tolka och använda genre i undervisningen. Ambitionen är att ta reda på om svensklärare ser denna skrivmetod som ett verktyg för att gynna och avancera elevernas skrivutveckling genom att samla in data som talar om vilka delar av genrepedagogiken som svensklärare använder sig av, varifrån de inhämtar kunskap om genrepedagogik och hur de ser på begreppet genre i undervisningen. I den teoretiska genomgången klarläggs nationell och internationell forskning utifrån Sydneyskolans genrepedagogik. Studien är baserad på kvalitativ metod och datainsamlingen har genomförts genom intervjuer i skolors grupprum eller via högskolans Connect-plattform. Det som framkommer i resultatet är att en majoritet av informanterna uttalar sig positivt om skrivmetoder och att hälften av dem är beredda att skaffa sig mer kunskap om genrepedagogik. De som använder sig av genrepedagogiken, ser fördelar i metodens tydliga strukturer och modeller, men uttalar sig om vissa nackdelar att bruka denna skrivmetod. Svårigheter har visat sig vara tidsbristen att genomföra alla faser, stora och heterogena gruppsammansättningar som beror på elevernas olika kunskapsnivåer och grundkunskaper. Två förslag är att utveckla genrepedagogiken ytterligare för att förbättra möjligheterna för elever i stora och heterogena grupper och att informera svensklärare att fördjupa sig i genrekunskap och genreskolans pedagogik för att kunna effektivisera skrivundervisningen.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att belysa tre lärares didaktiska utgångspunkter, deras föreställningar och erfarenheter om hur de utformar undervisningen för att gynna och effektivisera flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande. Utifrån syftet och frågeställningar har jag genomfört en kvalitativ fallstudie med fokusgruppsamtal som metod. Empirin består av två fokusgruppsamtal med tre ämneslärare på gymnasiet. Lärarna betonar det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i interaktion. De lyfter även fram betydelsen av stöttning. De är eniga om att för att utveckla flerspråkiga elevers språk- och ämneskunskaper och gynna deras skolresultat bör både språklärare och ämneslärare samarbeta och arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att det är av vikt med språkutvecklande arbetssätt och stöttning i undervisningen. Studien visar också att det behövs kollegialt samarbete.

Eftersom grammatik har fått en mer framskriven plats i svenskämnets läroplan i och med Lgy11 än i den tidigare läroplanen syftar denna studie till att belysa svensklä-rares uppfattningar om sin egen grammatikundervisnings innehåll, utformning och legitimering i svenskämnet i gymnasieskolan. För att uppnå syftet har datain-samlingen gjorts genom halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare på fem gymnasieskolor i Mellansverige. Den teoretiska utgångspunkt som valts i studien är ett genrepedagogiskt perspektiv eftersom genrepedagogiken är en teori om språket som resurs där grammatik är en viktig faktor. Denna teori har även valts eftersom genrepedagogiken kan skönjas i Lgy11. Föreliggande studie visar att innehållet i grammatikundervisningen består av bland annat ordklasser, satser, fraser, nomina-liseringar samt passiva former. Grammatikundervisningen förekommer främst i två utformningar: isolerade eller integrerade moment. Vid isolerade grammatikmoment förekommer muntliga genomgångar, skriftliga övningar och prov eller annan exa-minerande uppgift. Vid integrerad grammatikundervisning förekommer gramma-tiska begrepp i bland annat feedback till elever, vid samtal om texter och i analyser. Lärarna i denna studie använder främst metaspråksargumentet och språkriktighets-argumentet för att legitimera grammatikundervisningen. En slutsats som dras av stu-dien är att eftersom lärarna anser att elevernas grammatiska kunskaper är för låga när de kommer till gymnasieskolan menar lärarna att de måste repetera grundläg-gande grammatiska begrepp. Om eleverna hade haft en grammatisk grund skulle man kunna fördjupa grammatikundervisningen mer i gymnasieskolan än vad man kan idag.

This study focuses on analyzing if teaching materials such as textbooks in the course Swedish as a second language contains elements of the Curriculum Circle presented in genre pedagogy. It also analyses what type of genres are present in said teaching materials and if they represent the genres present in the curriculum. Genre pedagogy is a theory that focuses on establishing knowledge in different language patterns, structure and purpose different texts might have. The idea is that the more a student know of the structure and purpose of a certain text, it is more likely that the student will be able to reproduce said text in everyday life and in the right context. A textual content analysis was used to accomplish this study. To see if there were any elements of the Curriculum circle, we constructed questions for a qualitative analysis based of the four phases of the circle model. These question where then used to analyze chapters that focused on writing in each textbook. To see what genres are present in each textbook a qualitative analysis with quantitative characteristics were used. Textual extracts in each textbook were analyzed and categorized based on the description of genre in Rose & Martin (2013) genre map. The results show that the textbooks contain varying amounts of elements from the Curriculum circle with support and cooperative construction of text being the least featured element. Furthermore, the results show that the content regarding writing genres corresponds to the contents of the curriculum in three out of four textbooks. The content regarding reading genres corresponds to the contents of the curriculum in all the textbooks of interest.

Att undersöka en SFI-lärares uppfattningar om och arbete med genrepedagogikens tredje ben, cirkelmodellen som undervisningsmetod på SFI C-kurs, för elever som studerar på studieväg 2 är denna uppsatssyfte. Frågeställningar som studien söker svar på är lärarens arbete med fas 1 och 2 på studieväg 2, hur läraren upplever cirkelmodellen som metod för individanpassad undervisning och vad anser läraren vara utmaningarna vid användning av cirkelmodellen på denna studieväg. För att uppnå syftet med undersökningen har kvalitativ intervju med komplettering av en strukturerad observation valts som forskningsmetod.Resultaten har visat på vilket sätt läraren jobbar med fas 1 och 2 i cirkelmodellen. Det som har framkommit är att eleverna engageras i undervisningen och lärandeprocessen genom användning av samarbete, kommunikation och tal för att lära in de skriftiga färdigheterna med hjälp av cirkelmodellen. Möjlighet till att få en stimulerad undervisning skapas genom att läraren fångar upp elevernas intresse och involverar eleverna i att hitta passande tema som undervisningen bygger på. Samarbetet är det som genomsyrar arbetet i denna grupp och som genom samarbete med både lärare och elever emellan leder till att observerade fasdelarna uppnår slutmålet. Resultaten visar även att användning av fas1 och 2 i cirkelmodellen gynnar eleverna på denna studieväg, trots utmaningarna. Målgruppen på denna studieväg, lågutbildade behöver ha en struktur och tydlighet i undervisningen för att kunna koppla det till vardagen och förstå att användning av skriftspråket i olika sammanhang är också ett sätt att kommunicera. Även om det är tids- och energikrävande att använda cirkelmodellen som metod, ger det resultat i inte bara skrivna färdigheter, utan även andra områden och ger möjlighet till en flexibilitet i inlärningen. / This essay aims to investigate an SFI-teacher's perceptions and work with the curriculum cycle; a part of genre pedagogy, as a teaching method in SFI C-course, for students studying in study tier 2. Questions that the study seeks answers to, are how the teacher works with phases 1 and 2 on study tier 2, how the teacher experiences the curriculum cycle as a method for individualized teaching, and what the teacher considers to be the challenges in using curriculum cycle in this study tier mentioned.To achieve the purpose of the investigation, a qualitative interview as well as a structured observation have been chosen as the research methods.The results have shown above all, how the teacher works with phases 1 and 2 of curriculum cycle. What has emerged is that students are involved in the teaching and learning process through the use of collaboration, communication and speech to learn the written skills using the curriculum cycle. Possibility to receive a stimulated teaching is created by the teacher capturing the students' interest and involving them in finding suitable themes on which the teaching is based. The collaboration with both teachers and students is what permeates the work in this group and leads to the observed phase parts achieving the final objective. The results also show that the use of phases 1 and 2 of the curriculum cycle benefits students in this study tier, despite the challenges. The target group in this study tier (low-educated), need to have structure and clarity in the teaching in order to be able to connect it to everyday life and understand that the use of written language in different contexts is also a way of communication. Although, it is time and energy consuming to use the curriculum cycle as a method, it gives results in not only written skills, but also other areas and provides the opportunity for flexibility in learning.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med högläsning av skönlitterära texter respektive sakprosatexter i undervisningen. Det teoretiska ramverk som använts utgår ifrån Langers föreställningsvärldar och genrepedagogik. Det är en kvalitativ intervjustudie som utgår ifrån 6 olika lärares tankar och erfarenheter. Den data som samlades in analyserades med tematisk innehållsanalys som metod. I resultatet framkom det att lärarna uppgav att de använde sig av högläsning av sakprosatexter för att utveckla elevers förförståelse och förståelse för innehållet i texten. Högläsning av skönlitterära texter användes enligt de intervjuade lärarna för att få en lugn stund i klassrummet, för att öka förförståelse, förståelse för innehållet i texten och vokabulär hos eleverna. Genom att lärarna uppgav att de arbetade på olika sätt fick eleverna möjlighet att träda in i olika föreställningsvärldar. Det framkom en kontrast mellan hur lärarna resonerade gällande arbetet med de olika texttyperna, eftersom en del av lärarna ansåg att högläsning av sakprosatexter kunde kopplas till läroplanen, till skillnad från högläsning av de skönlitterära texterna. Arbetet med högläsning av skönlitterära texter skedde därför ibland som en isolerad aktivitet. En del av resultatet som utmärkte sig var vikten av samtal kopplat till högläsning, vilket gör att interaktionen under högläsning hade varit intressant att undersöka vidare. Det hade också varit intressant att undersöka högläsningens funktion i ett bredare omfång med hjälp av enkätundersökningar.