No description available.

No description available.

Background: The primary health care nurse´s mission is to promote health throughout life. Right now, 60 million people are displaced in the world. Sweden and our entire society are now facing a major challenge. Sweden can now be called a multicultural society as immigration has increased so dramatically in Sweden during the 2000s. All who seek asylum in Sweden shall be offered a medical examination which includes a health conversation. Design: Qualitative approach with narrative design. Findings: Throughout the analysis process three categories emerged: Feeling of inadequacy, Need for better worksupport and Joyful work. The categories were created from eight subcategories. Representative quotes are presented from the analysis unit in the result. Method: The study has been carried out with qualitative design. Nine nurses who have worked between three months and 22 years with health conversation and new arrivals in primary care were selected and interviewed. Result: The result showed that the primary health nurses wish to develop the health conversation. They were concerned that they had a lack of time and resourses for the meeting with the new arrival. The informants wanted more time, education and cooperation between primary care nurses. They were positive and said that this was the best work they have ever had. Conclusion: The primary health nurses experienced that they missed important facts about the new arrival´s mental illness during the meeting. This made the nurses feel stressed.  The nurses saw opportunities and tried to work health promoting. Hopefully their strong will to develop the health conversation will be true. Keywords: Refugees, new arrivals, Primary health care nurses, primary care, health-conversation, Community Health Nurses experience

No description available.

Bakgrund: Den högaktuella invandringen har gjort att skolan i dag präglas av det mångkulturella samhället. Tidigare forskning har visat att elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med svensk bakgrund i skolan och att en anledning kan vara elevernas bristfälliga språkkunskaper. För att nyanlända elever ska få möjligheten att utveckla sina matematiska färdigheter behöver både lärare och skolverksamhetens pedagogiska resurser, kompetens och kunskap om hur dessa elever lär sig och vilket stöd de behöver för att ta till sig kunskap. Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka hur nyanlända elever upplever matematikundervisningen samt belysa om vilka svårigheter som de kunde möta i ämnet. Metod: Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt nyanländas upplevelser av matematikundervisningen. Totalt intervjuades 10 elever i årskurs 3, på tre olika skolor i Västra Götalandsregionen. Eleverna som intervjuades hade olika kulturella bakgrunder och annat modersmål än svenska. Deras tid i Sverige varierade mellan 1 – 3 år. Resultat: Resultatet visade på att de nyanlända eleverna upplevde att svårigheterna i matematikämnet grundade sig i förståelsen för textuppgifterna där det framkommer begrepp som de inte är bekanta med. En viktig faktor för inlärningprocessen som belystes i resultatet var bland annat betydelsen av stöttning på modersmålet från både familjen, kamraterna och modersmålsläraren och även interaktionen med dessa för att få förståelse för svenska språket. Vidare uttryckte de nyanlända eleverna betydelsen av att ha modersmålslärare som ett komplement till ordinarie klasslärare i undervisningen för att utveckla förståelse för innehållet i textuppgifter i matematikböckerna.

Studiens syfte var att belysa hur förskolläraren förhåller sig till mottagandet och språklig inkludering med nyanlända barn och familjer i förskolan. Det gör vi genom en kvalitativ ansats med intervjuer av åtta förskollärare som alla har erfarenhet av mottagande av nyanlända barn i förskola. Studien visar att det finns olika förhållnings- och arbetssätt hos förskollärarna på förskolorna. Vår slutsats är att studien visar att det finns fyra huvudpunkter i den språkliga inkluderingen av de nyanlända barnet som är trygghet, närvarande förskollärare, inlärning av det svenska språket och konkret material. Det finns även olika erfarenheter av detta arbete som kan ge inverkan för inkluderingen.

The purpose of this master thesis is to examine how people with immigrant backgrounds, who have experienced successful schooling in Sweden, talk about their schooling. The focus study is how these individuals talk about their schooling and foremost about their experiences from the preparatory class. The empirical data of the study consists of semi-structured interviews with seven people and the methodological approach for getting answers to the questions are discourse theory and a poststructuralist reading. The result of this study is that the informants share the same success factors in schooling: beeing met as individuals, with respect and encouraging attitude and as barely a member of the newcomer group. The informants share the experience that the preparatory class contribute to mental and physical segregation in relation to the rest of the school. The results also show us how certain arrangements in the schools make it difficult for students to integrate and almost impossible for the newly arrived pupils to make Swedish friends.

Denna underökning syftar till att ge en bild av hur samhällskunskapslärare i sin undervisning av nyanlända elever bemöter utmaningar och tar tillvara på elevers bakgrund, erfarenheter och kunskaper. Den teoretiska utgångspunkten har varit ett interkulturellt perspektiv på undervisning och lärande där tre interkulturella läroprocesser använts. Materialet för undersökningen har utgjorts av samtalsintervjuer med samhällskunskapslärare som undervisar nyanlända elever i samhällskunskap. Jag fann att samhällskunskapslärarna i stor utsträckning verbaliserar och visualiserar i samhällskunskapsundervisningen för nyanlända elever. Vidare fann jag utmaningar lärarna möter i form av stor tidsåtgången för undervisningen, olika värderingsmässiga tankesätt kopplat till att många elever kommer ifrån diktaturer, en annan kunskapssyn där faktakunskap värderas högre än analytisk förmåga samt språket kopplat till förståelse av samhällsvetenskapliga begrepp. Lärarna lyfte även fram vikten av att skapa relationer med eleverna vilket är nödvändigt för att nyanlända elever ska kunna ta till sig undervisningen. En avslutande slutsats är även behovet av fler samhällskunskapslärare med erfarenhet och kompetens att undervisa nyanlända elever.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur arbetsförmedlarna på Arbetsförmedlingen arbetar med integrationsfrågor för nyanlända och hur belastningen av immigrationsvågen som startade 2015 har påverkat arbetsförmedlarnas roller. Därför kommer denna studie att identifiera vilka faktorer arbetsförmedlarna anser vara viktiga för en effektiv integration av nyanlända. Då tyngdpunkten i denna studie ligger i att undersöka Arbetsförmedlarnas roller i relation till etablering av nyanlända används en kvalitativ forskningsmetod med empirisk ansats - insamlat material erhålls från intervjuer, litteratur och elektroniska källor. Den valda metoden ger en djupare förståelse av arbetsförmedlarnas synsätt på integration av nyanlända även utförlig kunskap om hur dem arbetar med integrationsfrågor och etablering. Resultatet visar att invandringsökningen överbelastar arbetsförmedlarna och ger dem svårigheter att integrera de nyanlända. Idag är arbetsförmedlarna underbemannade och erhåller begränsat handlingsutrymme. På grund av ett strikt styrt regelverk kan inte arbetsförmedlarna utföra det arbete som reformerna kräver. Studien visar hur en mer fri arbetsroll för arbetsförmedlarna skulle påskynda nyanländas etablering och integration på arbetsmarknaden. / The purpose of this study is to describe and understand how employment officers at the Employment service is working with the integration of refugees and the impact of the immigration wave that began in 2015 has affected the working mediator’s roles. Therefore, this study will identify wich factors employment officers considers important for the effective integration of refugees. As the focus of this study is to investigate the roles of mediators of work in relation to the establishment of new arrivals used a qualitative research with empirical approach - collected material obtained from interviews, literature and electronic sources. This method gives a deeper understanding of the employment officers working approach to the integration of refugees, including detailed knowledge of how those working on integration issues and establishment. The result shows that the increase in immigration overloads employment officers and gives them the difficulty of integrating the refugees. Today's employment officers are understaffed and receive limited discretion. Due to a strictly controlled framework can not the employment agents do the work that the reform requires. The study also shows how a more free labor role in employment officer’s work can accelerate the integration of new arrivals and labor market integration.

Studien syftar till att synliggöra förskollärares kunskaper och erfarenheter av kommunikation och samverkan med nyanlända föräldrar. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer samt ljudinspelning som stöd. Fyra utbildade förskollärare intervjuades utifrån tre teman: kommunikation, samverkan och inflytande/delaktighet. Det empiriska materialet bearbetades, tolkades och analyserades, utifrån tidigare forskning, samt ur ett interkulturellt-, sociokulturellt- och maktperspektiv. Resultatet visade att kommunikation är ett grundläggande verktyg i samverkan med nyanlända föräldrar. Utifrån intervjuerna synliggjordes flera former av kommunikation samt exempel på möjligheter respektive utmaningar som kan uppstå i samverkan med nyanlända föräldrar. I och med att flera former av kommunikation användes av förskollärarna kunde förståelsen möjliggöras mellan parterna även om första språket var olika. De slutsatser som dragits utifrån studien är att samverkan med nyanlända föräldrar kan ske på en mängd olika sätt, inte minst genom alternativa sätt att kommunicera – det är inte hopplöst trots att vi ej talar samma språk. Kommunikationen är en central del i mötet med nyanlända föräldrar för att skapa en likvärdig samverkan. Studien visar även hur betydelsefullt det är att en förskollärare kan inta ett interkulturellt förhållningssätt genom att visa på nyfikenhet, öppenhet och vilja lära sig mer om den andre.