I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlända elever tänker kring sina möjligheter att påverka i skolan med fokus på elevens eget lärande. Undersökningen är utförd på en högstadieskolan och baseras på kvalitativa intervjuer av åtta nyanlända elever i åldrarna 13 till 15 år. De nyanlända eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex månader och två år, och har påbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlända elevernas kunskap om sina möjligheter att påverka i skolan varierande. Många av eleverna tycker att de kan påverka sin skolgång genom att prata med lärare och rektor och ge önskemål om studiestöd på modersmålet, tekniska hjälpmedel och läxhjälp. Däremot visar resultatet att samtliga elever tycker att det är svårt att påverka själva undervisningen. Några troliga orsaker till detta är svårigheter att uttrycka sig på svenska och en känsla av att det inte går att påverka. Något som tydligt framträder i denna studie är att det finns behov av ett utvecklat språkstöd för de nyanlända eleverna, som ger utvecklade möjligheter att påverka i skolan.

Den här studiens syfte är att belysa hur lärare undervisar nyanlända elever med annan språkbakgrund än svenska i matematikundervisningen med fokus på nyanlända.Jag har genomfört en kvalitativ intervjustudie i form av djupintervjuer med tre ämneslärare i matematik på grundskolan, mellanstadiet. Resultatet pekar på att lärare identifierar olika orsaker till att eleverna har svårigheter i ämnet matematik. Det framkommer i resultatet att lärarna har svårt att definiera de bakomliggande orsakerna till elevernas. Det framkommer av resultatet att lärarna anser att de har för lite kunskap om nyanlända elever och vad som deras lärande kräver. Resultatet visar att lärarna anser att elevernas kognitiva förmågor, tidigare skolerfarenheter, elevernas föräldrars utbildningsnivå och elevernas språkkunskaper har betydelse för hur väl elevernas lyckas inom ämnet matematik. I resultatet framkommer hur viktigt kartläggningen av elevernas kunskaper är och att detta sker kontinuerligt. lärarna finner kartläggning av elevernas kunskap som viktig och kartlägger eleverna kontinuerligt. Lärarna använder sig av olika strategier för att möta nyanlända elevernas behov bland annat samarbete med modersmålslärare, att eleverna integrerar med varandra och stöttar varandra.

Idag har var femte elev i Sverige utländsk bakgrund och det är en siffra som förväntas stiga ytterligare. Elevernas många gånger bristande kunskap i svenska språket är en stor utmaning för ämneslärarna som ofta saknar kunskap i andraspråksinlärning. Enligt Lgr11 ska skolan och därför också lärarna ge samtliga elever rätt förutsättningar för en lyckad skolgång och anpassa undervisningen efter varje individs behov. En empirisk undersökning har utförts i tre kommuner på tre olika skolor där jag genom intervjuer med ledning och sva-lärare har jag tagit reda på hur de arbetar med integrering och utbildning av nyanlända elever och varför de valt att arbeta som de gör. Undersökningen pekar på att stora skillnader mellan kommuner, men också inom den egna kommunen förekommer som ett resultat av bland annat organisatoriska riktlinjer, tvetydlig forskning samt olika erfarenheter och åsikter från ledning och lärare.

Den nyanlända irakiernas möte med det svenska skolsystemet. / The newly arrived iraqis´meeting with the swedish school system.

De senaste åren har en stor ström av flyktingar kommit som nyanlända till Sverige. Enligt Skollagen (8 §) ska alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oavsett geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden, därför har syftet med denna uppsats varit att göra en fallstudie över hur en svensk skolas mottagande av nyanlända elever ser ut och eventuellt kan förbättras. Genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare på en skola i en medelstor svensk stad studeras här hur mottagandet av nyanlända elever ser ut, samt vilka rutiner som finns och vilka förbättringar som eventuellt kan göras i detta arbete. De områden som lyfts i studien är: Kartläggning; Skolgången; Inkludering, exkludering, integrering och segregation; Lärarens roll; och, Området som skolan ligger i. Resultaten som har framkommit i studien gäller bland annat lärarnas samarbete kring kartläggningen, bemötandet som nyanlända elever får av de övriga eleverna, språkstöd och vilka som bär störst ansvar för detta - lärarna, skolan eller de jämnåriga klasskamraterna. Lärarnas attityder gentemot mottagande av nyanlända elever, och även mot elevernas framgång eller icke- framgång, är också något som har visat sig vara av vikt i mottagningsprocessen. Inkluderingen sätts även i ett större perspektiv när det uppkommer frågor om huruvida man lyckas följa det som skollagen säger om likvärdig utbildning eller ej när det gäller nyanlända elever, när skolan i fråga ligger i ett socioekonomiskt utsatt område med hög invandrartäthet. Uppsatsen utgår från det sociokulturella perspektivet, som handlar om hur människor lär och under vilka omständigheter de utvecklar kompetenser och färdigheter av olika slag.

Sverige är ett mångkulturellt land som varje dag tar emot nyanlända elever. I och med de stora flyktingströmmarna som kommer nu är det väldigt viktigt att de nyanlända eleverna får en så bra skolgång som möjligt. Det finns inget riktigt mottagningssystem som alla skolor i Sverige följer, utan det är upp till varje skola och kommun att besluta hur de ska göra. Denna studie handlar om hur tre olika skolor mottar och arbetar med nyanlända elever. Studien har baserats på tre olika skolor som arbetar med förberedelseklasser. De tre olika skolorna ligger i Uppsala Kommun. Jag har i min studie försökt få fram lärares olika uppfattningar och erfarenheter kring mottagandet och arbetet med nyanlända elever. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, med förberedelseklasslärare, ämneslärare och en studiehandledare som möter nyanlända elever. De teoretiska utgångspunkterna som jag har valt att koppla delar av mitt resultat till är Gibbons (2009) begrepp stöttning och Nilholms (2005) traditionella och alternativa perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har hjälpt mig att se hur lärarna dels stöttar sina elever och även hur de ser på arbetet med nyanlända elever. I den tidigare forskningen har jag mest använt mig av svenska studier, men det finns även med en studie som har gjorts i England. Resultatet visar att samtliga lärare tycker att förberedelseklassen är ett bra sätt att arbeta med nyanlända elever. Det framgår dock ett antal skillnader på hur lärarna arbetar med de nyanlända eleverna på de olika skolorna. Skillnaderna mellan skolorna är hur man använder studiehandledaren och hur lärarna väljer att stötta sina elever. Mottagningssystemet för samtliga skolor är gemensamt men något som oroar lärarna är en förändring som ska inträffa efter årsskiftet.

I läroplanen (Skolverket, 2011) framgår det att skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning. I denna studie kommer vi rikta in oss på nyanlända elever och hur två exempelskolor arbetar med undervisning av nyanlända elever. Arbetet består av en forskningsbakgrund där vi belyser vad tidigare forskning beskriver inom ämnet för utbildning av elever med annat modersmål. Vi gjorde därför en kvalitativ studie där vi genom intervjuer med fyra grundskolelärare, på två skolor, i två kommuner, studerat hur skolorna och kommunerna följer skolverkets intentioner. Utifrån vår forskningsbakgrund, som är vår teoretiska utgångspunkt, har vi redogjort för hur exempelskolorna följer Skolverkets (2008) allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Vårt resultat har visat att exempelskolorna inte kan fullfölja de intentioner skolverket presenterar av olika anledningar.

Denna uppsats har till syfte att undersöka 10 nyanlända elevers uppfattningar om ämnet idrott och hälsa i relation till deras bakgrund och vilka hinder och möjligheter de ser i förhållande till ämnet. Eftersom det finns begränsad forskning om idrottsundervisningen i relation till nyanlända elever har uppsatsen en yrkesrelevant betydelse. I studien valdes kvalitativa intervjuer för insamling av data där 10 nyanlända elever intervjuades. Den fenomenografisk metodansatsen användes för analys av det empiriska materialet. Resultat av undersökningen blev att nyanlända har en positiv bild av idrott och hälsa. De beskriver de sociala möjligheterna av att lära känna sina klasskamrater, vilket är ett sätt att klara av skolarbetet. Hindren de nämner handlar om moment som simning och orientering. De beskrivs som svåra eftersom de inte har utövats tidigare. Elevernas utsagor kunde tydas som att deras uppfattning om innehållet i idrottsundervisningen var fokuserat på bollsporter och simning samt ett hälsoperspektiv. Deras beskrivning av idrott och hälsa är kopplat till deras erfarenheter från moderlandets idrottsundervisning.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vilka uppfattningar förskollärarna har gällande språkutveckling hos nyanlända barn samt vilka uppfattningar de har kring hur språkutveckling sker. För att uppnå studies syfte använde vi oss av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes. Vi intervjuade sex stycken förskollärare gällande språkutveckling, under sex tillfällen i tre olika förskolor. Vi fann i vårt resultat att det fanns några faktorer som utmärkande utifrån deras upplevelser av språkutveckling. Dessa faktorer var följande: Modersmålsträning, som uppfattades som grunden för att svenska språket ska kunna intas. Sagor, som utspelar sig i varierande arbetsformer som exempelvis teater, böcker och flanosagor. Samspel, samtliga förskollärare uppfattade att det var en viktig del för nyanlända barn att kunna samspela med andra barn för att nå språkutveckling. Tydlighet, att vara tydlig i talet och benämna föremål skapade hos barnet en förståelse för ordets betydelse. Vi kom i vår analys fram till att det fanns skillnader och likheter i förskollärarnas uppfattningar gällande hur språkutveckling främjas. Det som skiljde sig mest var följande faktorer: deras uppfattningar om ett speciellt arbetssätt behövs för flerspråkiga barn, samt huruvida modersmålsträning fanns i förskolorna trots påtalad vikt av att det behövs för att ta sig an ett nytt språk. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

I denna uppsats undersöks hur nyanlända elever introduceras i den svenska skolan med inriktning mot slöjden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur slöjdlärare upplever sin undervisning med nyanlända elever, hur de upplever språkutvecklingen och om de arbetar med inkludering av nyanlända elever i slöjdgrupperna. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av sex slöjdlärare från tre olika kommuner i norra Sverige. Resultatanalysen i studien visar att praktisk-estetiska ämnen är bra tillfällen för nyanlända elever att börja i sin ordinarie klass. Anledningen är att eleverna till en början inte behöver samma språkkunskap för att delta på lektionerna. De intervjuade lärarna berättar att det är svårt att kunna ge eleven den tid som behövs när man måste undervisa utan att kunna kommunicera med talspråket. De använder i stället kroppen som semiotisk resurs, vilket innebär att de undervisar med kroppsspråket. Elevgrupperna är ofta stora och då blir det svårt att hinna hjälpa alla eleverna. Lärarna tycker att undervisning är svår, men rolig. De upplever en språkutveckling hos eleverna men tycker att det är svårt att veta vad slöjden har bidragit med till den.