Vårt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med två olika former av mottagningsmetoder för nyanlända barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lärares samt elevers perspektiv på två olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Våra resultat visade på att båda skolor ville integrera nyanlända barn i en ordinarie klass så snart som möjligt, men under något olika former. Både lärare och elever ansåg att deras sätt att arbeta på var det bästa. På skolan med förberedelseklass var eleverna mer positiva till undervisning i mindre grupp, medan eleverna på skolan med direkt integrering tyckte bättre om undervisning i klass. Vår sammanfattande slutsats efter att ha sammanställt våra resultat och studerat tidigare forskning är att arbetet med nyanlända barn ser väldigt olika ut i Sverige. I nuläget finns inga nationella riktlinjer, men vi ser ett stort behov av sådana, för att ge dessa barn en så likvärdig skolgång som möjligt.

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (Täby, Österåker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms län använder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna är ambitionen att förkorta perioden för de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes är kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal från kommunerna. Undersökningen visar att det finns ett stort behov att på ett effektivt sätt få ut de nyanlända flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn på kartläggningen av kompetensen hos de nyanlända. Flyktingkvinnor har generellt sett sämre förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella åtgärder vidtas för att stödja deras framsteg till självförsörjning.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt. Studiens resultat visade att ingen särskild planering görs för att ta emot äldre invandrare. Både företrädarna för invandrarorganisationerna och de yrkesverksamma var kritiska till mottagandet i kommunen. Kritiken rörde bristen på planering och samarbete mellan organisationer som möter invandrare. Särskilt påpekades vikten av att tillvarata kunskaper från integrerade landsmän för att skapa förståelse för kulturella skillnader.

The intention of this paper was to study the integration between the students from the introductory class, and the students from a regular class. The school we studied called Arlanda Gymnasium. Where we did a study on what the municipality and the school makes for students at the school to be integrated with each other. And what the school does to achieve the educational goals set. We will also see if the school and the municipality meet and comply with criteria such as school work places. We also examined which resources used to achieve the objectives and whether they are adequate.

Syftet med denna studie är att belysa språkets betydelse vid integrering av nyanlända invandrarelever. Jag har undersök hur vida eleverna uppfattar sitt mottagande i den svenska skolan och hur eller om lärare kartlägger elevens språk- och kunskapsutveckling. Resultaten är baserade på information från personintervjuer och hur denna information korrelerar med min valda teori. Jag använde ett teoretiskt ramverk av Lev Semjonovitj Vygotskij som är en erkänd pedagogisk teoretiker. Resultaten av min studie visar att svaren från mina intervjuer stämmer väl överens med min valda teori: att omgivning och utveckling går hand i hand. Jag har kommit fram till att mottagande, kartläggning och integration är av största betydelse för den språkliga utvecklingen hos en nyanländ invandrarelev och dess fortsatta integration i det svenska skolsystemet då ett barns utveckling har visat sig ske i samspel med deras omgivning. Nyckelord: Mottagande, Kartläggning, Nyanlända invandrarelever, integration / The purpose of this study is to highlight the importance of language in the integration of newly arrived immigrant students . I examine how the students perceive their reception in the Swedish school and how or if the teacher charts the student's language and knowledge . Results are based on information from personal interviews and how this information correlates with my chosen theory. I used a theoretical framework of Lev Semenovich Vygotsky , a recognized educational theorists .   The results of my study show that the responses from my interviews is consistent with my chosen theory : that environment and development go hand in hand. I have concluded that the receipt , identification and integration is of paramount importance to the linguistic development of a newly arrived immigrant students and its continued inclusion in the Swedish school system when a child's development has been shown to occur in interaction with its environment.Keywords: Reception,Mapping, newly arrived immigrant students ,integration

Syftet med studien är att analysera hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lärare i förberedelseklass, och lärare som arbetar med svenska som andraspråk använder sig av i utbildningen av nyanlända elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lärare på tre skolor i två olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna låg fokus på vilka arbetssätt lärare använder sig av, gällande två viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen är relativt liten så ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men då likheterna är uppenbara så antyder det att samma arbetssätt förekommer på andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes på liknande sätt på alla undersökta skolor, det vill säga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartläggningen påbörjades omgående. Vidare individanpassas undervisningen för eleverna efter deras behov och förutsättningar. Eftersom de flesta nyanlända eleverna är kulturellt olika, så varierar också deras skolerfarenheter, vilket gör att undervisningsmetoderna skiljer sig beroende på hur elevgruppen ser ut. Svenskaundervisning och socialt samspel med andra svenska elever anses vara de två viktigaste faktorerna för de nyanlända elevernas integrationsprocess.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning. Dessa elever är eniga om att processen för att socialiseras in i skolan är svår och tar lång tid. De anser att det är för lite integration mellan eleverna på språkintroduktionen och resten av skolan. Vår slutsats är att det behövs mer stöd och tydliga direktiv från skolledningen för att dessa elever lättare ska integreras i skolan.

Abstract The aim with this thesis is to find out what experiences and views newly arrived students have on outdoor activities. Newly arrived students is a relatively new and increasing group of people in school today. There is hardly any research made on newly arrived students and even less on the topic outdoor activities. At the same time, we have a group of students, the newly arrived, who from a health- and integration perspective might benefit from outdoor activities. Newly arrived students’ background of flight and trauma might be moderated from the positive effects of outdoor activities. To take part of outdoor activities is, at the same time, a way to take part of Swedish culture and traditions and it might quicken an interaction and inclusion in school. In my study I have worked with two focus group interviews with one group of students from Somalia and one group of students from Afghanistan. The experiences of outdoor activities from their countries of origin differed between the two groups. Mainly, this was because of the difference of the landscape, climate and wildlife in the two countries. The experiences from school outdoor activities in their countries of origin versus school outdoor activities in Sweden differed in that way that it was non existing in their former home countries. In Sweden though, both groups had experiences of skating and forest walks. Student from both groups wanted to do outdoor activities, although fear of darkness, animals and freezing was mentioned in the interviews.   Keywords: outdoor activities, health, integration, newly arrived students

This study aims to describe how active guidance counselors can look at the guidance of unaccompanied refugee children by using their experience. The study will focus on advice and the study is based on a qualitative approach in which interviews were conducted with seven guidance counselors. The result shows that there are major differences in how the interviewee’s approach guidance of newly arrived unaccompanied refugee children. There are differences both in terms of the experience of advising newly arrived unaccompanied refugees and in how their role is designed.Also shown are also some similarities; guidance and counseling with newly arrived unaccompanied refugee is described as difficult. All interviewed guidance counselors believe that guidance is a process, but how the process is handled differ between different guidance counselors. The explanation for the difference is mainly due to personal opinions. For future studies, we believe it would be interesting to investigate the equality of career and education guidance in Swedish schools.

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlända elevers skolgång ser ut de första åren i Sverige. Min studie behandlar nyanlända elever mellan 16-20 år. Syftet med uppsatsen är att redogöra för nyanlända elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhälle. Här är syftet tätt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgång samt betydelsen av samhällsorientering för dessa nyanlända elever. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få fram mitt resultat. Materialinsamlingen har utgått från myndighetsrapporter och styrdokument. Här har även en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan kommit till användning som ett analytiskverktyg. Min studie utgår från två teorier som har sociologiska karaktärer, det interkulturella perspektiv och sociokulturella perspektiv. Resultatet har utgått från elevgruppens beskrivningar av sina upplevelser. Viktiga delar av elevernas upplevelser av inkludering i skolan och samhället var lärarens betydelse, skolmiljön, undervisningen och känslan av utanförskap. Uppsatsens slutsats är att elevernas upplever lärarrollen som positiv för deras lärprocesser och att eleverna inte upplevde inkluderingen inom skolan och samhället som lyckad. Vidare är det främst känslan av utanförskap som är den största problematiken. De nyanlända eleverna upplevde även att den lilla samhällsorientering som bedrivs i utbildningen är positivt för deras integrationsprocess.