Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning. Dessa elever är eniga om att processen för att socialiseras in i skolan är svår och tar lång tid. De anser att det är för lite integration mellan eleverna på språkintroduktionen och resten av skolan. Vår slutsats är att det behövs mer stöd och tydliga direktiv från skolledningen för att dessa elever lättare ska integreras i skolan.

Den här studien har undersökt flerspråkiga elever på ett språkintroduktionsprogram och deras språkinlärning genom användande av IKT-verktyg under sina engelsklektioner. Studien har undersökt hur de flerspråkiga eleverna helst vill jobba med En-dator-per-elev-modellen på sina engelsklektioner samt vilka klassrumsförutsättningar som finns för att arbeta med IKT-verktyg i ämnet engelska. I studien har empiriskt material samlats in genom klassrumsobservationer och en elektroniskenkät utförd på de flerspråkiga eleverna. Sedan har det empiriska materialet sammanställts både kvantitativt och kvalitativt. Studien kom fram till att de flerspråkiga eleverna helst tillämpar ett sociokulturellt lärande på sina engelsklektioner och att deras språkinlärning sker genom användning av varierande artefakter på lektionerna inte bara IKT-verktyg. Det multimodala verktyget Youtube och översättningsverktyget Google Translate har använts mest av alla artefakter enligt de flerspråkiga eleverna. Majoriteten av de flerspråkiga eleverna säger också att de lär sig bättre och mer engelska genom att använda olika artefakter på sina engelsklektioner. Studien visar också att klassrumsförutsättningarna för IKT-användning behöver förbättras, eftersom eluttagen inte sitter tillgängliga för alla elevplatser i klassrummet. Dessutom sitter whiteboardtavlan och projektorduken på samma vägg, vilket inte är optimalt om dessa artefakter ska kunna användas samtidigt eller i omgångar av antingen lärare eller elever.

Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse för nyanlända individer som kommer till Sverige, där de står inför unika utmaningar och behov. Att vägleda nyanlända elever innebär att navigera genom en komplex process som kräver inkludering och kunskap om de lagar och regler som styr deras möjligheter att intergreras i utbildning och arbetsliv. Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever sin kompetens i det dagliga arbetet med nyanlända elever. Studiens frågeställningar är: Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin kompetens i sitt arbete med nyanlända elever? På vilket sätt kan studie- och yrkesvägledare stärka sin kompetens kring nyanlända elever? I studien användes en kvalitativ metod och semistrukturerde intervjuer genomfördes med åtta studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet analyserades med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development av Patton och McMahon och SocioDynamic Counselling av Peavy. Resultatet visar att genom praktisk erfarenhet och interaktion med nyanlända elever har studie- och yrkesvägledarna kunnat lära sig om deras specifika behov och utmaningar. Informanterna upplever även att samtalsmetodik samt tydlig kommunikation som en viktig kunskap i vägledning med nyanlända elever. En viktig upptäckt var dock att det fanns en brist på resurser och möjligheter till kompetensutveckling inom vägledning av nyanlända elever. Detta begränsar studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att uppdatera sina kunskaper och färdigheter för att bättre kunna möta behoven hos denna särskilda elevgrupp.

The aim of the study is to elucidate and analyze newcomer students´ experiences of the Language Introduction Program, in more detail, how the students describe their time at the program and how experiences could differ between girls and boys. Finally, the study examines how the program, according to the students, can be significant for their future. The analysis of the students´ dictums is based on the perspective of intercultural education. To answer the study´s aim and research questions, the investigation consists of eight semi-structured interviews with students who are studying at the Language Introduction Program at an upper secondary school in Uppsala.The results show that the main advantages with studying at the Language Introduction Program are, according to the students, that they learn the Swedish language and that they meet students with several cultural backgrounds. The main disadvantages that were noted were that the Language Introduction Program takes a long time to finish, and furthermore, the contact with the students at the other programs at the school is not enough. To some extent, the students´ experiences differ, however, the differences are not always due to gender. The students feel that the Language Introduction Program has helped them with the Swedish language and prepared them for future studies. In conclusion, the study shows that good knowledge in the Swedish language is considered to be the key to success in school and society, both for social life and for educational purposes.

Detta är ett magisterarbete som vill belysa matematiklärarrollen på Språkintroduktionsprogrammet. Syftet med denna studie är att undersöka vad som karakteriserar lärarrollen för matematiklärare på språkintroduktionsprogrammet utifrån ett lärarperspektiv. Frågorna som ställs riktar sig mot hur lärarna beskriver undervisningen, hur de beskriver sig själva och sin lärarroll samt deras syn på sig själva som länken mellan dessa elever och matematiken undervisad på svenska. Teori och metod är diskursanalytisk, med inriktning diskurspsykologi, med en touch av narrativ identitet. Metoden genomförs genom en narrativ intervju med två lärare, som berättar sin berättelse om sig själv som matematiklärare för nyanlända elever. Analysen av lärarnas berättelse utgår från att finna diskurser som lärarna hela tiden berättar kring. För att få en djupare förståelse för hur läraren beskriver sin lärarroll har verktygen; funktion, variation, konstruktion samt tolkanderepertoar ur diskurspsykologin använts. Resultatet mynnar ut i hur de två lärarna bygger upp sin berättelse om sin lärarroll och därmed sin narrativa identitet som matematiklärare på språkintroduktionsprogrammet.

Kunskapen om undervisning för nyanlända ungdomar är viktig inför mitt kommande arbete som lärare. Därför var studiens syfte att undersöka muntlig interaktion i undervisning i svenska som andraspråk (sva) på språkintroduktionsprogrammet (SI). Deltagarna bestod av 19 sva-elever i tre grupper på grundläggande, fortsättnings- respektive avslutande nivå, samt tre lärare i sva. Sex interaktionsutsnitt från tre observerade lektioner analyserades utifrån litteracitetspraktiker, interaktionsmönster, och semantisk gravitation (SG) och semantisk densitet (SD). Analysmetoderna svarade mot studiens forskningsfrågor: vilka litteracitetspraktiker eleverna fick praktisera; hur elever inkluderades i muntlig kommunikation; hur elevers och lärares uttryck om betydelse varierade mellan vardagsspråk och kunskapsspråk. Resultaten visade att betydelseskapande och textanalytiska litteracitetspraktiker användes i alla grupper, medan kodknäckande litteracitetspraktiker användes på grundläggande nivå och textanvändande litteracitetspraktiker användes på avslutande nivå. Interaktionsmönstren varierade mellan att vara auktoritativa och dialogiska i alla grupper, men mönstren var mindre auktoritativa i gruppen på avslutande nivå. I alla grupper var graderna av SG ofta starkare medan SD varierade mellan alla grader, vilket innebar att elevers och lärares vardagsspråk och kunskapsspråk inte skilde sig nämnvärt mellan grupperna. Slutsatser som drogs var att det fanns ett samband mellan elevernas språkliga nivå och vilka litteracitetspraktiker som användes samt hur elever inkluderades i den muntliga interaktionen. Hur variationen mellan vardagsspråk och kunskapsspråk såg ut påverkades av textinnehållet som interaktionerna byggde på, och hur begrepp packades upp och packades ihop.

Mottagandet av nyanlända elever i den svenska skolan är något som har diskuteras mycket, särskilt under de senaste fem åren, men hur bra fungerar egentligen detta? Uppsatsens syfte var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa en del av den nutida forskningen som fanns inom ämnet mottagande av nyanlända elever med avsikt att ta reda på vilket organisationssätt som är av forskningen rekommenderat, hur det ser ut i några andra länder och vilka rekommendationer som finns. Detta undersöktes genom en systematisk litteraturstudie där 15 artiklar, avhandlingar eller kapitel i antologier valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Av undersökningen framkom på en övergripande nivå behovet av en sammanhållen organisation och ett inkluderande förhållningssätt, på skolnivå inkludering av nyanlända elever i skolgemenskapen och slutligen att nyanlända elever bör ses som ungdomar med egna intressen, tidigare erfarenheter och kunskaper som bör tas tillvara på.

The Language Introduction Program (Swe. Språkintroduktionsprogrammet) is a preparatory education intended for immigrant students to acquire a minimum grade of grade-school level knowledge of several different subjects. The most important subject measured both by the time allocated to it, and as manifested in educational and political discourse, is Swedish. The English language is commonly afforded high status on the linguistic market in Sweden. However, students within the language introduction program stem from all linguistic backgrounds whereas some students occasionally speak L1 or L2 English prior to arriving in Sweden. This study examines how students within the language introduction program perceive and values English in a setting where Swedish is (1) mandated for continuation on to the national education programs and (2) discursively positioned within and outside of the program as the key to successful integration. The study aims to answer how and what conceptions of English as a phenomenon are narratively constructed in this ideological site i.e. the school, and what authorities on implicit and overt language ideology are addressed. The study analyses the narratives of three students enrolled on the Language Introduction Program. To do this, the study uses a mix of a language portrait and an interview. The results show that English has a strong status in regards to practical utility, but English is not equally regarded in terms of community and social togetherness. In this, the Language Introduction Program is a strong ideological site and ideological modifier.