Syftet med den här kvalitativa forskningsstudien är att utveckla en förståelse för förutsättningar för samlärande i matematik, som erbjuds vid ett laborativt arbetssätt. Studien grundar sig på fyra stycken klassrumsobservationer, vid lektioner där ett laborativt arbetssätt användes och har genomförts med hjälp av observationsscheman och ljudinspelning. Datan har analyserats utifrån meningstolkning. Studien utgår från hermeneutiken, samt grundar sig i Lev. S. Vygotskys sociokulturella teorier. Sammanfattningsvis så visade studien på att goda förutsättningar till samlärande kan skapas vid ett laborativt arbetssätt, men att flera aspekter i organiseringen av arbetssättet, påverkar utfallet. Såväl hur eleverna placerades, samt med vilket material och vem de placerades med, påverkade deras möjlighet till interaktion. Arbetssättet uppmuntrade eleverna att interagera och ta hjälp av varandra, främst utifrån uppgiftsinstruktionen, men också under lektionens gång och avslutande. Det laborativa materialet visade sig spela en viktig roll i interaktionen mellan eleverna. Materialet blev en utgångspunkt för interaktion, samt en kulturell artefakt med en medierande funktion, men riskerade även att utgöra ett hinder. Avslutningsvis så tycktes såväl klassrumskulturen, som lärarens handlingar, spela en viktig roll.

Syfte Syftet med min undersökning är att undersöka och diskutera hur idrottslärare arbetar med digitala hjälpmedel och om de anser att deras elevers lärande påverkas om läraren använder sig av digitala hjälpmedel i undervisningen. Frågeställningar Hur arbetar idrottslärare med digitala hjälpmedel i sin undervisning? Hur anser idrottslärare att deras elevers lärande påverkas om man får in digitala hjälpmedel i ämnet idrott och hälsa? Hur kan digitala hjälpmedel vara ett verktyg i bedömningen? Metod Den metod som användes för studien att nå syftet och för att kunna få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer. Det är tre idrottslärare som intervjuas från olika skolor. Resultat Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser digitala hjälpmedel är ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Lärarna ser många vinningar med digitala hjälpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det är ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna. Lärarna anser att hjälpmedlen gör undervisningen tydligare och underlättar ur ett bedömningssyfte. Slutsats Jag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet för att få ännu bättre resultat, en tänkbar vidareforskning om ämnet hade varit vad eleverna tycker om digitala verktyg. Jag skulle även vilja observera lektioner då de arbetar med olika digitala hjälpmedel. En annan sak som jag skulle vilja veta är vad elever anser om lektioner med digitala hjälpmedel. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

I denna studie undersöks användningen av laborativt material i grundskolans matematikundervisning. Syftet är att undersöka hur grundskollärare menar att de arbetar med laborativt material i matematikundervisningen och på vilket sätt det kan förbättra barns matematikkunskaper.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare som arbetar på olika skolor och som har olika lång erfarenhet av läraryrket. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med standardiserade frågor vilket innebär att alla lärare fick svara på samma frågor i samma ordningsföljd. Frågorna var konstruerade för att ge utrymme för öppna och utförliga svar. Detta för att lärarnas egna erfarenheter och tankar skulle komma fram.   Resultatet av studien visar att alla intervjuade lärare menar att de använder laborativt material då det hjälper eleverna att få en större matematisk förståelse genom att konkretisera abstrakta matematiska idéer. Lärarna menar att materialen hjälper till med att skapa mentala bilder av matematiken vilket är positivt för förståelsen. Vilket material som används och användningen av dem skiljer sig mellan lärarna vilket kan kopplas till lärarnas olika långa erfarenheter av läraryrket.   Nyckelord: Laborativ matematik, laborativa material, matematikdidaktik, sociokulturellt lärande.

Denna studie följer elever som deltar i bänkinteraktion omkring matematik med sin lärare. Syftet med studien är att undersöka hur elever beskriver att få enskild hjälp som stöd för sitt lärande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstår i lärar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgångspunkt för hur matematiklärare och speciallärare kan tänka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd. Studien har en sociokulturell ansats och är gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bänkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efteråt och med egna ord berätta vad som hände och hur eleven hade tänkt i situationen.

Denna undersökning syftar till att undersöka några lärares syn på social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig påverkan på utvecklandet av varandra. Forskningen är dock övervägande till fördel för att social kompetens är en förutsättning för lärande. Detta utgår även läroplanen från i och med dess prägling av det sociokulturella perspektivet. Sex lärare intervjuades angående deras syn på begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lärandet. Resultatet var i stort sett samstämmigt både med varandra och med teoribakgrunden. Respekt, empati, förmågan att kunna samspela, självkänsla var förmågor som kom upp under intervjuerna. Lärarna säger sig arbeta med detta genom t.ex. värderingsövningar, samarbetsövningar. Under intervjuerna uttrycktes svårigheter i att sätta ord på vad social kompetens innefattar och hur det kan påverka elevers lärande. Vi tolkar detta som att det är en tyst kunskap och behövs lyftas fram.

Studiens syfte var att skapa ett digitalt läromedel inom gjutning i skolämnet bild och form samt att undersöka hur lärarstudenter och en nyutexaminerad lärare såg på det skapade läromedlet och blogg som läromedel. De frågeställningar som studien utgick ifrån var ”hur kan en blogg som läromedel i gjutning utformas?” och ”vad tycker lärarstudenter och nyexaminerade lärare i bildämnet om det färdiga läromedlet?”. För att besvara dessa frågor genomfördes ett gestaltande arbete genom att utforma en blogg som ett läromedel i skolan. Temat på detta läromedel var gjutning, där två gjutningstekniker presenterades; tvådelad gipsform och alginatform. I avsnittet ”Begrepp” förklaras de steg som ingår i gjutning, de delar som var med i bloggen samt de överväganden som gjordes. Därefter gjordes intervjuer med tre lärarstudenter och en verksam lärare som fick kommentera bloggen och ge konstruktiv kritik. Resultatet av intervjuerna visade att informanterna var positiva till att använda blogg som läromedel, men att det också finns svårigheter med att använda digitala läromedel. I diskussionskapitlet diskuteras hur bloggen går att använda med olika inlärningsmetoder med utgångspunkt i Lars Lindströms teori om lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur naturkunskapslärare undervisar utifrån ett andraspråksperspektiv. Genom kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer med fem naturkunskapslärare undersöks hur lärarna planerar och arbetar med språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Lärarnas syn på språklig utveckling inom den ämnesspecifika undervisningen redovisas samt vilket språkutvecklande material som lärarna använder sig av. Resultatet visar att naturkunskapslärarna inte använder sig av några standardiserade didaktiska modeller för språk- och kunskapsutvecklande undervisning, utan agerar på olika sätt utifrån lärarnas erfarenheter av andraspråkundervisning. Lärarna efterfrågar ämnesspecifik fortbildning inom andraspråksundervisning och digitala verktyg som gynnar andraspråksperspektivet inom naturkunskap.

Det finns många olika profiler på förskolor, något som gör att läroplanen realiseras på olika sätt. I denna studie har förskollärare från mer traditionella förskolor undersökts, detta med utgångspunkt i hur de realiserar målen och riktlinjerna från läroplanen i de naturorienterande ämnena. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med bildstöd. Detta gjordes genom intervjuer med sex förskollärare, intervjuerna genomfördes med informanter från 6 olika förskolor som alla ligger i samma kommun. Analysen har genomförts genom att kategorisera informanternas svar. Resultatet visar att förskollärarna vill arbeta mycket utomhus i skogen och att de har krav på sig att arbeta där. Den tolkning som har gjorts är att för att realisera de mål och riktlinjer som finns i läroplanen måste förskollärarna ut i skogen, det har även visat sig att förskollärarna har ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärandet, något som setts vara avgörande för hur läroplanens mål och riktlinjer sedan realiseras. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Studien handlar om att utifrån ett sociokulturellt studera hur Arbetsmiljöverket arbetar utefter sina föreskrifter. Syfte: Syftet var att utifrån ett sociokulturellt lärande studera hur Arbetsmiljöverket arbetar genom föreskrifterna för att förebygga ohälsa och åstadkomma hälsofrämjande arbetsmiljöer på arbetsplatser i Sverige. Metod: Genom en kvalitativ intervjustudie genomfördes sammanlagt sex stycken semi- strukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes på Arbetsmiljöverket med fem stycken arbetsmiljöinspektörer och en av föreskriftsförfattarna till föreskriften Organisatorisk och Social arbetsmiljö AFS 2015:4. Studiens resultat analyserades deduktivt genom sociokulturellt lärande. Teoretisk referensram: Studien litteratur fokuserar på pedagogiska och hälsofrämjande områden med fokus på lärande och hälsopromotion. Den pedagogiska utgångspunkten finns i sociokulturellt lärande. Studien berör hälsopromotion som begrepp och strategi, hälsoprevention hälsolitteracitet. Slutsats: Studien visar på betydelsen av dialog, kommunikation och erfarenheter för lärande genom föreskrifterna men även internt lärande på Arbetsmiljöverket. Bristen av kompetens inom hälsofrämjande arbete visar sig vara orsaken till Arbetsmiljöverkets tydliga utgångspunkt i preventivt arbete / The study involves studying based on a sociocultural learing how the Swedish Work Environment Authority is working according to their regulations. The aim: The aim of this study was to from a sociocultral learning study how the Swedish Work Environment Authority is working according to their regulations to prevent illness and to achive health promoting workplaces in Sweden. Method: Through a qualitative interview-study a total of six interviews were conducted at the Swedish Work Environment Authority with five inspectors and one with the authors of the regulation AFS 2015:4. The study’s results were analyzed deductively through a sociocultural learning. Results: The study’s results demonstratet that dialogue, open communication and experiences were important tools to create learning during supervision. Lack of competence in health promoting indicates to be why the Swedish Work Environment Authority has a clear base in preventing illnesn. Theoretical Framework: The theoretical framework in this essay was inspired and focused on educational and the health subject areas with a focus on learning and health promotion. The pedagogical starting point is sociocultural learning. The study also concerns health promotion as a concept and as a stategy, health prevention and healthliteracy. Conclusion: The study shows the importance of dialogue, communication and experience in order for learning by the regulations but also internally learning by the Work Environment Authority.  The lack of expertise in health promotion proves to be the cause of the Work Environment obvious starting point in preventive work.

Syftet med denna studie har varit att undersöka studenters erfarenheter av att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande. Då vi var intresserade av att studera deras upplevelser valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide. Med hjälp av ett ändamåls- och snöbollsurval valde vi ut åtta informanter som vi ansåg var relevanta utifrån studiens syfte och frågeställning. Resultatet visade att studenter använde sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande där de främst använde sig av Facebook och Youtube. Informanterna valde att använda sig av sociala medier både för att kommunicera med andra och för att ta hjälp av bilder och videofilmer. Kommunikation, diskussion och reflektion belyste de som positiva effekter medan distraktion och koncentrationssvårigheter var negativa. Utifrån det sociokulturella perspektivet kan resultatet tolkas som att lärande är någonting som sker både individuellt och genom ett socialt deltagande. Vi ville med denna studie belysa hur studenter tar till sig av andra metoder, istället för hur det vanligtvis ser ut, för att ta stöd i sitt lärande. Vår slutsats var således att studenter fann en relevans i att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande.