Det här är en kvalitativ studie om läshundar vars syte är att beskriva och skapa förståelse för läshundens betydelse som pedagogiskt hjälpmedel i läsundervisning med yngre elever som har lässvårigheter. Till min hjälp för att reda ut detta medverkar fem yrkesverksamma hundförare som alla har lärarexamen i grunden. Det är deras erfarenheter studien bygger på. Innan resultatet presenteras redogörs tidigare forsning i ämnet. Läshundsverksamheten har studerats genom det sociokulturella perspektivet då jag anser att det finns en tydlig social förankring i den här typen av läsinlärning. Vidare har informanternas svar tolkats utifrån en hermeneutisk ansats vilket resulterat i fem teman som jag har funnit centrala. Dessa teman är: läshunden som kravlös lyssnare, motivationshöjare, medierande resurs, målfouserad resurs samt de inte alltid så välkomna pedagogen. I studiens diskussionsdel diskteras och analyseras resultatet mot tidigare forsning för att lyfta förståelsen för läshundsverksamheten ytterligare.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga högläsning som ett didaktiskt verktyg för äldre elever mot bakgrund av de många goda effekter som den visats ha för yngre elever. För att kunna besvara syftet används två frågeställningar kring vilka effekter högläsningen har för äldre elever samt vilka avgörande faktorer som finns för att de goda effekterna ska uppstå. Resultatet visar att högläsning har goda effekter för elever i årskurs 7–9, främst sociokulturella effekter på lärandet och förbättrad läsförståelse i och med detta. De avgörande faktorerna för att uppnå dessa goda effekter visade sig vara lärarens förmåga, den sociala kontexten samt praktiska tillämpningar som exempelvis användning av böcker som hjälpmedel. Den här studien visar även på avsaknaden av forskning på området, främst gällande en svensk skolkontext. För att säkerställa resultatets validitet skulle fler studier behövas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers kroppsmedvetenhet i accelerationslöpning med utgångspunkt i variationsteorin och sociokulturellt lärande. Följande frågeställningar formuleras:1. Vilka upplevelser får elever av att erfara en variation av sina kroppsdelars läge och rörelser i löpning?2. Vilken grad av kroppsmedvetenhet representerar upplevelserna?3. Vilka aspekter urskiljer eleverna i sin löpning?Tidigare forskning har visat att steglängden (Nagahara, Matsubayashi, Matsuo och Zushi, 2014), kroppshållningens läge (Kugler & Janshen, 2010) och armarnas rörelser (Grant et al. 2003) är avgörande för accelerationsförmågan. Det finns ett värde i att eleverna får möjlighet att urskilja dessa aspekter varpå dessa varierades. Eleverna lyckas inte bara urskilja dessa aspekter utan nästan hur hela kroppen arbetar i accelerationen. Elevernas utsagor visar sammantaget tre grader av kroppsmedvetenhet. Upplevelser om rumsliga relationer handlar om att urskilja hastigheten genom hur snabbt fasta hållpunkter närmas och passeras. Upplevelser om kroppsdelars läge och rörelser handlar om att urskilja den fysiska formen, vilken position kroppsdelar hålls i och hur dessa arbetar i accelerationen. Upplevelser om kroppsdelars läge och rörelsers påverkan på löpningen är en progression av föregående och handlar om att urskilja kroppsdelars påverkan på löpningen. Här hamnar den största andelen av elevernas utsagor vilket visar att eleverna är duktiga på att resonera om sina rörelser på ett fördjupat vis. Kroppshållningens läge och lutning framåt är den aspekt som fått högst antal utsagor och urskilda aspekter i kategorin om påverkan på löpningen. Det kan tolkas som att eleverna erfar kroppshållningen som allra viktigast i accelerationen. Eleverna lyckas urskilja nya aspekter under avslutande diskussion när de får resonera och fördjupa sig tillsammans. En del elever som uttryckligen inte har erfarit någonting kan känna igen sig i det som sägs och bidra till diskussionen. Det visar att sociokulturellt lärande är framgångsrikt för att få elever att bli kroppsligt medvetna. Eleverna har inte lyckats urskilja fotisättningens läge i förhållande till kroppen, för hur den aspekten kan varieras framgångsrikt krävs det mer forskning kring.

Syftet med vår undersökning är att skapa förståelse för hur lärare medvetet kan arbetamed muntlig interaktion i klassrummet. Våra frågeställningar är: Hur kan lärare arbetamed muntlig interaktion i klassrummet? Hur resonerar lärarna kring muntliginteraktion? Vilken typ av frågor ställer lärarna? och Vilken typ av stöttningförekommer i undervisningen? I vår studie har vi utgått från det sociokulturellaperspektivet för lärande och från den sociala omgivningens betydelse för såväl stöttningsom kunskapsutveckling. Materialet för studien har samlats in med hjälp av kvalitativametoder. Vi har alltså har genomfört fyra intervjuer med sammanlagt sju lärare. Vi haräven utfört observationer i de intervjuade lärarnas undervisning, då vi observerade denmuntliga interaktionen i fyra klassrum.Resultatet visar att lärarna arbetar med muntlig interaktion för att öka elevernastalutrymme och delaktighet. Den typ av frågor som förekom i undervisningen var såvälöppna, stängda som autentiska. Den stöttning som vi såg i de olika klassrummen varbildstöd och begreppsförklaringar. Dessutom användes läraren samt eleverna somresurser i undervisningen.

En lärare som tar del i skolans uppdrag att lära elever för livet försätter sig i en komplex roll. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande belyser vikten av de relationer som skolvärlden erbjuder för lärande. Ett lärande som är omöjligt utan en vilja att lära sig eller motivation till att engagera sig i en aktuell lärandekontext. Motivation är ett kognitivt begrepp som i denna undersökning placeras i den matematikdidaktiska doktrinen. Ur ett sociokulturellt teoretiskt lärandeperspektiv blir relationella faktorer inte bara viktiga för lärande utan också för dess drivkraft, motivationen. Elevers olikhet i avseende på motivation spänner ut ett spektrum av prestation, värdering och behov. Denna undersökning är menad att beskriva relationers påverkan på detta spektrum utifrån lärare, familj och klasskompisar. Det görs genom en kvantitativ metod och en univariat analys. Resultatets spridning av elevens värdering av relationella faktorer visar på en mångsidighet som behöver bemötas. Lärarens viktiga roll betonas och faktorer som lärarens engagemang och tro på elevens förmåga tydliggörs. Lärarens komplexa ledarroll och lärarens förmåga att motivera elever fylls inte bara av matematikdidaktisk kompetens utan också av pedagogiska och relationella förmågor.

Internationella undersökningar har under flera år visat att flickor presterar bättre i svenskämnet än vad pojkar vid samma ålder gör. Detta examensarbete grundar sig därför på hur lärare upplever och förhåller sig till dessa kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor i svenskämnet. Syftet med undersökningen är att få en inblick i lärares förhållningssätt gentemot kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor i svenskämnet. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella lärandet. Centrala begrepp för arbetet är literacy, genus och genusvetenskap. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex lärare där fokus låg på hur de upplever och förhåller sig till kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor i svenskämnet. Vad som framkom i intervjuerna var att alla lärare inte upplever dessa kunskapsskillnader, som tydligt finns dokumenterade i flera undersökningar. Av de lärare som upplever kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor menar flertalet av dem att det kan bero på att pojkarnas kunskapsutveckling begränsas, vid skrivning, av deras bristande finmotorik. Dessutom framkom det att en del av lärarna upplever att materialet, främst surfplattor, är betydelsefullt för att gynna elevernas, kanske främst pojkarnas, kunskapsutveckling.

Inkludering är en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebär är komplex ochvarierar från skola till skola. Syftet med vår studie är, ur ett elevperspektiv, att undersöka hureleverna eventuellt kan påverkas av det politiska beslutet inkludering.För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer på engrundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ettsociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i relevant litteratur och forskning där vi utgickifrån specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet.Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller vardelaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad självbild och de kände inte att de utvecklades inom matematiken. Från elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet. Konkret och verklighetsförankrat undervisningsmaterial samt ökade tillgångar till resurser var de faktorer som framkom.I uppbyggnadsarbetet för en inkluderande skola är det viktigt att skolan definierar de begrepp som ska implementeras i skolan samt att dessa präglar hela verksamheten. Viktigt är också att detta sker som en kontinuerlig process där skolan utvärderar resultatet och i detta arbete inte glömma att inkludera elevernas erfarenheter och upplevelser.

Our main reason for this master thesis is to find out how librarians get knowledge and understanding about people with disabilities in order to make the library more accessible. Our aim is to study the so-called 4 x 4 education which is an education about accessibility to and within cultural institutions and find out if a specific education is helpful to librarians in this matter. We also discuss what librarians themselves find desirable in an education of this type. Socio-cultural perspective is our choice as background theory. The socio-cultural perspective states that learning depends on social activity and social interaction. Knowledge is constructed through the individual’s interaction in a context with other people. We use both a qualitative method, literary studies and interviews with six librarians, as well as a quantitative method including questionnaires sent out to librarians with both checkboxes and open questions. In our thesis we highlight the demand from governmental authorities that public localities be made accessible to people with disabilities in 2010 as well as the demand of The Library Law claiming that all individuals have access to a public library. Our results show that two parts of the education have been highly acclaimed by participants and those were the lectures by disabled lecturers and the fictional situations trying to experience different disabilities. The most effective learning processes clearly turned out to be the ones including social and situated situational learning.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan är något som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i ämnet. Flera av de styrande krafterna som påverkar förskolans verksamhet beskrivs och även förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv på lärande, värderad kunskap i samhället och på motivation till lärande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvändning.SyfteAtt undersöka datoranvändning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationär dator i verksamheten.- Hur ser användandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvändningen med i verksamheten?- Vilka faktorer påverkar användandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgångspunkt och tog inspiration från den etnografiska forskningsansatsen då dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begränsar människors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhämtning av underlag till studien var fältforskning i form av observationer och informella intervjuer och fältsamtal.ResultatFältforskningen resulterade i en mängd exempel på hur förskolan använde tekniken till att både ersätta redan existerande aktiviteter, men även hur den bidragit till att utveckla och förändra aktiviteter och arbetssätt. Det framkom att det är många olika faktorer som påverkar användandet och vidare även ett flertal exempel på pedagogiska fördelar som tekniken bidrog med i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie är att granska hur en svensk grundskola arbetar med att inkludera en elev som har utvecklingsstörning och i förlängningen belysa saker vi kan lära oss av denna implementering med fokus på delaktighet. Arbetet belyses utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå och baseras på intervjuer med personer i fallstudieelevens närhet kopplat till skolmiljön samt observationer av eleven i när denne varit inkluderad i grundskoleklassen. Identifiering av möjligheter och utmaningar utgör en väsentlig del avseende de erfarenheter som kan dras kopplat till inkluderingen av fallstudieeleven. Jansons (2005) delaktighetsaspekter och Vygostkijs sociokulturellt lärande är basen för studiens teoretiska ramverk. Analysen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk ansats där belysningen sker från helhet till del och till helhet igen. I studien framkommer det att värdegrundsskapande arbete är väsentligt i en inkluderande skola och att hela verksamheten måste delta samt verka för inkludering och samarbetet mellan olika delar i verksamheten måste styrkas. Vidare förekommer det otydligheter kring kravbild och riktlinjer samt väldigt lite forskning kring inkludering av särskoleelever i grundskolan vilket gör att skolverksamheter nästan inte har något att luta sig mot i sitt inkluderingsarbete. Inkludering innebär fördelar för såväl särskoleelever som grundskoleelever samtidigt som det leder till flera utmaningar med hög komplexitet som kräver ett systematiskt arbetssätt med ständiga förbättringar i fokus för att hitta vägar framåt. Men arbetet kring lärmiljön är bara i början av sin utveckling och med ett multimodalt synsätt och förbättrad planering och upplägg av undervisningen skapas möjligheter till mer samhandling.Ämnesord/