VET HUT! Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utveckling Education for Sustainable Development Possibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development. Antal sidor: 39 Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar. I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare. Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning. Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare. Vi tror att mycket, relativt enkelt, kan vinnas om tid och kraft satsas på att utveckla och förtydliga de ämnesöverskridande kopplingar som finns i begreppets olika aspekter genom exempelvis deliberativa samtal. I diskussionen ger vi förslag på tillvägagångssätt för att underlätta implementering av tematiskt ämnesövergripande arbete i hållbar utveckling

<p>VET HUT!</p><p>Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utveckling</p><p>Education for Sustainable Development</p><p>Possibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.</p><p>Antal sidor: 39</p><p>Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar.</p><p>I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare.</p><p>Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning.</p><p>Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare. Vi tror att mycket, relativt enkelt, kan vinnas om tid och kraft satsas på att utveckla och förtydliga de ämnesöverskridande kopplingar som finns i begreppets olika aspekter genom exempelvis deliberativa samtal. I diskussionen ger vi förslag på tillvägagångssätt för att underlätta implementering av tematiskt ämnesövergripande arbete i hållbar utveckling</p>

This study aims to investigate how key personnel in a government agency integrate cross-sectorial issues into their activities. The survey shows that it is possible to understand the work as a pedagogical practice. However, this approach is based on another conceptual tradition of learning than the general one. Cross-sectorial commissions do not seem to lead to the integration of different issues. It is rather the agency’s and the employees' approach to the assignment and the cross-sectorial practice that is crucial. A socio-cultural perspective on learning can help the authority consider the cross-sectorial community of practice to be an asset, thus utilising learning within them in a more strategic and systematic way. The survey also helps to understand negotiation of meaning as a way to integrate practices. The study has a deductive approach and is based on a socio-cultural perspective on learning to contribute to the understanding of the implementation as pedagogical practices. The survey includes one government agency that works with two different cross-sectorial commissions. The work of each government commission has been investigated through interviews with key persons within the agency. The phenomenological point of departure has also influenced the compilation, interpretation and thematic analysis of the results of the survey. / Studien syftar till att undersöka hur nyckelpersoner i en statlig myndighet arbetar med tvärsektoriella uppdrag för att integrera tvärsektoriella frågor i verksamheten. Undersökningen visar att det är möjligt att förstå arbetet som en pedagogisk praktik, men att detta synsätt utgår från en annan idétradition om lärande än den allmänt förekommande. Uppdragen i sig verkar inte leda till att olika sakfrågeperspektiv överbryggas. Det är istället myndigheten och dess medarbetares förhållningssätt till uppdraget och den tvärsektoriella praktiken som är avgörande. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan bidra till att myndigheten betraktar den tvärsektoriella praktikgemenskapen som en tillgång och tillvaratar lärandet som sker där på ett mer strategiskt och systematiskt sätt. Undersökningen bidrar också till att förstå meningsskapande som ett sätt att integrera olika praktiker. Studien har en deduktiv ansats och undersökningen görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande för att bidra till förståelsen om uppdragens genomförande som pedagogiska praktiker. Undersökningen omfattar en statlig myndighet som arbetar med två olika tvärsektoriella regeringsuppdrag. Arbetet med respektive regeringsuppdrag har undersökts genom forskningsintervjuer med nyckelpersoner inom myndigheten. Den fenomenologiska utgångspunkten har även påverkat sammanställning, tolkning och tematiska analys av undersökningens resultat.

The purpose of the study is to get an insight into how to work with multilingualism in the activities at preschool. I want to see how the preschool teachers promote children's different native languages and if language is something they discuss in the activities. I have chosen to explore if there is a difference in the work with the toddlers and the older children where the majority of the children are foreign compared to pre sections were the majority of the children are swedish. I have interviewed preschool teachers at their workplaces and some over the phone. My study shows that they work more with multilingual languages at the pre section where the majority were foreign. On the other pre sections were the majority of the children are swedish they focus on the swedish language and engage the parents to teach their children their mother tongue

Formativ bedömning har successivt implementerats i den svenska skolan. För att eleverna ska få möjlighet att gå vidare i sitt lärande och sin utveckling är vikten av kontinuerlig bedömning av kunskaper stor. Tidigare forskning har påvisat att bedömning inom grundsärskolan är ett utvecklingsområde, vilket föranledde att studien riktades mot en beskrivning och analys av lärares arbete med formativ bedömning inom grundsärskolans inriktning ämnesområden samt belysa deras upplevelser om styrkor och utvecklingsområden. Semistrukturerade intervjuer med åtta lärare utfördes. Studien har en hermeneutisk kvalitativ metodansats, där induktivt och deduktivt angreppssätt kombinerats. Vid analys har sociokulturell teori med fokus på den proximala utvecklingszonen och den formativa bedömningens nyckelstrategier använts som redskap. Meningskoncentrering har använts vid bearbetning av data. Resultatet visade på att formativ bedömning användes aktivt och hade elevernas progression i fokus. Nyckelstrategierna var framträdande i lärarnas arbete och ett flertal teman framkom. Styrkor som ringades in vid bedömningsfrågorna var sociokulturellt lärande i kollegiala sammanhang och vid undervisningen, samverkan med vårdnadshavare och entydlig dokumentation. Utvecklingsområden som framträdde var förutsättningar för kollegialt lärande och fortbildning, betydelsen av gemensamma bedömningsunderlag, kommunikation med elever kring formativ bedömning och forskning inom grundsärskolans verksamhet.

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs. Lärarna säger sig inte arbeta efter någon specifik pedagogik, men anger att deras inspiration och upplägg för undervisningen baseras huvudsakligen på grundskolans styrdokument. Undersökningen påvisar kopplingar mellan Satellitskolans arbetssätt och Vygotskijs teorier om sociokulturellt lärande och John Deweys teorier kring praktiskt lärande.

För att kunna bibehålla och utveckla kunskapen inom ett företag krävs det tydliga strategier för kunskapshantering och samarbete mellan chefer och anställda för att företagen ska ha en möjlighet att nå framgång. Studiens syfte var att undersöka chefers uppfattningar gällande medarbetarsamtalets syfte, funktion och innehåll i relation till knowledge management. Metoden som användes var en fenomenografisk analysmetod i sju steg. Resultaten visade att uppfattningarna angående syfte, funktion och innehållet av medarbetarsamtalet skiljer sig beroende på vilken yrkeskategori personerna tillhör. Resultatet skiljer sig i en del av utsagorna angående uppfattningarna om medarbetarsamtalet då en del utsagor beskriver att det är ett tillfälle att mäta arbetsprestation. En annan del av utsagorna uppfattar medarbetarsamtalet som en möjlighet till individuellt samtal. Majoriteten av utsagorna uppfattar att funktionen med medarbetarsamtalet är att de anställda ska få en chans att ventilera angående hälsa, mål och utveckling i ett samtal med sin chef. Det finns uppfattningar om att medarbetarsamtalet är mer än ett individuellt samtal mellan chef och anställd då de även är ett sätt att ha koll på arbetsprestation. De flesta utsagorna beskriver att innehållet från ett medarbetarsamtal kan bidra till att skapa ett stöd till de anställda för att tillgodose utvecklingsmöjligheter och en trivsam arbetsmiljö. Det fanns få uppfattningar om vad knowledge management innebar vilket bidrog till ett mer begränsat svar. Relevansen för studien är att den uppmärksammar ett fenomen som är aktuellt på dagens arbetsmarknad och att medarbetarsamtalet kan användas i flera avseenden än att mäta prestation.

This study highlights and raise the question regarding how Swedish language teachers teach reading comprehension. The study presents the results of four interviews conducted with four different Swedish language teachers from the grades 7-9. Starting in previous research and current theories about reading, interaction and teaching, the subject focus on the problem from a teacher’s perspective. The study is based on a qualitative research with focus on qualitative and semi structure interviews as a choice of method. The purpose of this study is to highlight how Swedish language teachers perceive their own reading comprehension teaching and how they teach their pupils in reading comprehension. The result does not represent how teachers in general teaches pupils in reading comprehension. It shows the experience, the perception and the view of four Swedish language teachers on reading comprehension. Abilities such as analyze, read between the lines and interpret different text types are components which all of the asked teachers are highlighting as important factors to make pupils develop good reading comprehension. The four Swedish language teachers in this study also mean that the decoding ability is a big deal in this context. The Swedish language teachers reading comprehension teaching in educational environments are exemplified by discussions and dialogues in the classroom through social interaction, different kinds of aloud reading, strategies of reading between the lines, teaching of different kinds of reading strategies through model learning. / Den här studien behandlar och tar i första hand upp frågan om svensklärares läsförståelseundervisning. Studien redovisar resultatet från de intervjuer som genomfördes med fyra olika svensklärare som är verksamma på högstadiet. Med utgångspunkt i tidigare forskning, samt aktuella teorier om läsning, interaktion och lärande, behandlas problemområdet utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskningsinriktning med kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metodval. Syftet med denna studie är att belysa hur svensklärare, mot grundskolans senare år, uppfattar sin läsförståelseundervisning, samt hur de undervisar elever i läsförståelse.   Resultatet är inte representativt för hur lärare undervisar elever i läsförståelse, utan redovisar istället fyra svensklärares erfarenhet, uppfattning och syn på läsförståelseundervisning. Förmågor som att analysera, läsa mellan raderna och tolka olika texttyper är komponenter som samtliga lärare framhäver som viktiga faktorer för att elever ska utveckla god läsförståelse. Svensklärarna i studien menar också att ordavkodningsförmågan spelar en stor roll i det här sammanhanget. Svensklärarnas läsundervisning i pedagogiska miljöer exemplifieras bland annat av diskussioner och samtal i klassrummet genom social interaktion, olika former av högläsning, strategier för att läsa mellan raderna, undervisning av olika typer av läsförståelsestrategier genom att modellera.

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i ämnet svenska för talrädda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lärare på gymnasienivå. Intresset grundade sig först och främst i det faktum att social fobi är ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det är i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi är talrädsla, och gentemot vad läroplanen i svenska för gymnasieskolan säger om det muntliga språkets betydelse för människan och dennes utveckling, problematiserades den talrädda elevens förutsättningar för lärande och utveckling. Perspektiven som studien har utgått ifrån handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar på en demokratisk grund, där alla elever bör få möjlighet att utveckla sin talförmåga och förmågan att våga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger också till grund för studien, där det muntliga språket, kommunikation, spelar en betydande roll för människans lärande och kunskapsutveckling, och i förståelse för sig själv och sin omvärld. Utöver dessa perspektiv berörs även ett filosofiskt synsätt, härlett från Aristoteles och tanken om att varje människa strävar efter att leva upp till sin fulla potential, självförverkligande. Vad studien kommer fram till är att det i ämnet svenska i gymnasieskolan inte finns något speciellt stöd för den talrädda eleven, och det finns inga pedagogiska riktlinjer för lärarna att förhålla sig till. Lärarna arbetar utefter egen förmåga med talrädda elever och de tycker överlag att det fungerar, att talrädda elever inte utgör ett så stort problem. Detta resultat diskuteras i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna samt det filosofiska synsättet, vilket genererar i antagandet om att talrädda elever faktiskt ändå utgör ett problem, ett problem för sin demokratiska rätt, för sin kunskapsutveckling och för sitt självförverkligande. / The purpose of this study was to examine what kind of support a student in fear of speaking gets in the Swedish subject in an upper secondary school, and this was done through interviews with four teachers at secondary level. The interest was based primarily on the fact that social phobia is a common problem among young adults in Sweden and the fact that it is in youth that phobia for social situations develops. A part of social phobia is fear of speaking in public, and toward to what the curriculum for the Swedish subject in the upper secondary school says about oral language and its meaning to every human being and its development, a student in fear of speaking becomes problematized in regards to learning and development. The perspective of this study is not based on the problem concerning social phobia, but about the democratic perspective and the fact that the upper secondary school is based on democratic grounds, where every student should get opportunities to develop their speaking skills and their ability to have the courage to speak out loud. The social-cultural perspective is another base for this study, where the oral language, communication, has a significant role in learning and knowledge, as well as in self-understanding and in understanding the world. Besides these perspectives, the study also takes a philosophic approach derived from Aristotle and the idea that every human being strives to reach their full potential, self-fulfillment. This study concludes that the Swedish subject in upper secondary school doesn’t offer any support for students with fear of speaking and there is no educational guidelines for the teachers to follow. The teachers work along their own ability with students with fear of speaking and they think in general it works, they think that students with fear of speaking is not such a big problem. These results are discussed in relation to the theoretical starting points and the philosophical approach, which generates in the assumption that students with fear of speaking actually is a problem, a problem for their democratic rights, to their knowledge and their self-fulfillment.

Samhället förändras kontinuerligt. För att människor ska må bra i ett föränderligt arbetsliv behöver de uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga kring det som berör dem. Ett hälsofrämjande arbetsliv är inte bara gynnsamt för individen, det bidrar även till hållbar tillväxt i samhället.  Organisationer strävar efter att utveckla sina verksamheter, vilket i forskning ofta diskuteras utifrån ekonomiska perspektiv. Att i kontrast till det ekonomiska perspektivet studera organisationer utifrån ett pedagogiskt perspektiv är föreliggande undersöknings fokus. Perspektivet syftar till att studera mellanmänskliga påverkans- och förändringsprocesser samt dessas förutsättningar inom organisationer. Syftet med studien var att undersöka och beskriva upplevelser om förutsättningar för delaktighet kring organisationens utvecklingsarbete utifrån chefers och medarbetares berättande perspektiv. Syftet var även att undersöka vad chefer och medarbetare berättar kring organisationens värdegrundsarbete samt dess påverkan på organisationens utvecklingsarbete. Studien gjordes på uppdrag av det statliga Trafikverket och urvalet bestod av elva anställda från ett verksamhetsområde inom en av regionerna. Intervjuer var den metod som valdes. Åtta medarbetare intervjuades i två fokusgrupper med jämn könsfördelning i varje. Två sektionschefer med jämn könsfördelning samt en manlig enhetschef intervjuades enskilt. I analysen låg fokus vid att skriva fram ett berättande resultat med inspiration av narrativ ansats vilket resulterade i två berättelser; Medarbetarnas berättelse samt Chefernas berättelse. Resultatet åskådliggjorde att de forum som finns skulle behöva utvecklas så att de främjar delaktighet.  Delaktigheten skulle även öka om det fanns en dialogbaserad möjlighet till återkoppling mellan nivåer. För att som organisation kunna agera förebild i samhället gällande uppdraget att främja trafiksäkerhet och miljö, ansågs det nödvändigt att leva som man lär. Detta försvåras av att det saknas en gemensam riktning för organisationens värdegrund och dess inverkan på det dagliga arbetet. Cheferna ansågs vara ansvariga för att främja dialogbaserat utvecklingsarbete, både gällande de anställdas kompetensutveckling samt att främja till förbättringsförslag. Cheferna ansåg sig ha bristande kompetens kring sådana utvecklande uppgifter. Därmed efterfrågades en stöttande utvecklingsgrupp med syftet att bedriva intern utveckling utifrån värderingsgrundande dokument.