MPC is the company Exova Metech’s operating system that contains all the information needed for the company's objectives and guidelines to permeate the company. How changes in the MPC should be communicated with the company's employees can be seen as problematic. Routines that have been changed in practice, the process owners do not always update in the MPC, it leads to that the employees can not ensure that duties are performed properly. It is therefore important that management takes its responsibility by providing updated information. The management´s commitment is also important to utilize employees' capabilities and create understanding of quality management that is lacking to some extent today. Methods for measuring employee motivation and knowledge, creates the conditions for an innovative environment.

Syftet med examensarbetet är att kartlägga de arbetsprocesser som finns för hantering av mekaniska och eltekniska underhållsåtgärder på Oskarshamns kärnkraftverk. Det här är nödvändigt för att sedan identifiera möjligheter till förbättring i hanteringen genom en jämförelse dels mellan arbetsprocesserna och dels med den instruktion som ingår i OKG ABs verksamhetssystem över hur underhållsåtgärder ska hanteras. Kartläggningen har genomförts med hjälp av intervjuer, litteraturstudier och studier av dokument i OKG ABs verksamhetssystem. Kartläggning bekräftade att en process som involverar många aktiviteter, applikationer, individer och arbetsrutiner är mycket svår att övervaka. Examensarbetet har resulterat i ett flertal förbättringsförlag i arbetsrutinen för hur man ska arbeta med hanteringen av underhållsåtgärder. För att underlätta uppföljning och öka helhetssynen över underhållsåtgärder rekommenderas att antalet applikationer som används i hanteringen minskas genom att skapa ett integrerat system för uppföljning, hantering och dokumentering av underhållsåtgärder. En annan rekommendation är att OKG AB bör upprätta ett system för att följa upp underhållsåtgärder med dess hållpunkter. Det är viktigt att det finns ett system i vilket verksamhetsansvarig chef och andra berörda kan se tidpunkterna för när de olika ingående aktiviteterna i processerna ska vara färdiga. Den röda tråden som finns för varje underhållsåtgärd skulle därmed bli synlig vilket är nödvändigt för en effektiv hantering.

No description available.

Indoor Energy is a company that works in the energy sector. It works through itsthree subsidiaries Indoor Energy Services, Indoor Energy Control and Indoor EnergyConsultants. Because of their comprehensive experience and offering of broad rangeof services they can contribute to integrated extensive solutions for their customers. Indoor Energy Control works with building management through control andregulation. This work is realigned by programmers and project managers. Working inthis area is complex and places a great demand on both technical innovation andprofessional project management. Due to the complexity of the work Indoor Energy Control has a hard time to get thenew employees to be independent in their work as a programmer. This problem hascreated a need to develop some kind of education for the newly recruited persons.The education will be through a new project called Indoor Energy Academy, whichshould be up and running by January 2013. This thesis is about Indoor Energy Academy and the problems concerning preparationand planning before the start of it. To aid me in the search for finding a properapproach to these aspects I have studied Japanese management philosophy (Lean) andused it as a basis to do interviews and an opinion poll. These two tools should helpme to find out about what people in the Indoor Energy company think is importantabout this education and how it should be done right.

Syftet med examensarbete är att optimera arbetessättet i ett satellitkontor. Satellitkontor är en funktion där ett kontor använder sig av en arbetsstyrka belägen på olika geografiska orter.Examensarbete utförs genom en undersökning av satellitkontoret mellan OKG och Semcon. Semcons kontor i Växjö opererar i dagsläget som en förläning av OKGs konstruktionskontor via satellitkontoret.Examensarbete innefattar en nulägesrapport av satellitkontoret, en konstruktion utförd via satellitkontoret och analyser, diskussioner samt slutsatser om både satellitkontor och konstruktionen.

In the fall of 2014 a literature review and a scientific study of the topic; "... in the extent to which companies in the industry applies the evaluation of continuous improvement” was conducted at Mälardalen University. These studies are the foundation of this thesis. A strategic improvement is often divided into smaller steps of improvements at each hierarchical level from the top down through the organization. But if there is no response system that can confirm the results of these improvements back through the organization it is very hard to see if the improvements really are improvements or just changes and a waste of resources. To make it possible for a companies to know if they have achieved their desired future state of such improvements it is required that an evaluation of the operational improvement outcomes is carried out, which can be reflected back through the hierarchy. Through an interview study, involving five companies, the thesis aims to examine to what extent well-established companies in Sweden apply evaluation within their operational improvement processes. The thesis also aims to examine what value-added effect that these evaluations have in such companies. The conclusions of the thesis are tied to the analysis of the research literature in the field of improvement evaluation, together with the analysis of the interview study. The interview study was decided to be carried out in an overt way but also confidential. A department manager and an operator from each company participated in the interview study which was formed on the basis of the literature review but also on the basis of pre-determined methods of analysis. The interview study was semi-structured in order to allow flexibility in the interview dialogues and to get a better overall understanding of the respondent’s viewpoints. Both a quantitative and a qualitative approach were used in the analysis in order to enable multiple angles. To answer the question, to what extent well-established companies in Sweden apply the evaluation within their operational improvement processes, a conclusion is made that the companies did not apply evaluation in any regular or standardized manner. Since the companies apply evaluation in their operational improvement processes in such limited manner there was according to all the respondents no value-added effect of evaluation for the investigated companies. Even though there were no value-added effect the importance of evaluation within the operational improvement processes were clearly expressed by all respondents and the scientific literature analyzed in the thesis. / Under hösten 2014 genomfördes en litteraturstudie och en vetenskaplig studie på Mälardalens högskola inom ämnet; ”… i vilken utsträckning företagen inom industrin tillämpar utvärdering av ständiga förbättringar”. Dessa studier ligger som grund för denna uppsats. En strategisk förbättring är ofta uppdelad i mindre förbättringssteg på varje hierarkisk nivå inom organisationen och implementeras sedan uppifrån och ner. Men om det inte finns något responssystem som kan bekräfta resultatet av dessa förbättringssteg tillbaka genom organisationen, är det mycket svårt att se om förbättringarna verkligen är förbättringar eller bara förändringar och ett slöseri med resurser. För att det ska vara möjligt för ett företag att veta om företaget uppnått sitt framtida önskade läge på berörda organisationsnivåer krävs det att en utvärdering genomförs av det operativa förbättringsresultatet som kan speglas tillbaka igenom hierarkin. Genom en intervjustudie, omfattande fem företag, syftar uppsatsen till att undersöka hur väletablerade företag i Sverige tillämpar utvärdering i sina operativa förbättringsprocesser, samt vilken värdeskapande effekt dessa utvärderingar har inom dessa typer av företag. Genom undersökning av forskningslitteratur kring förbättringsarbete och utvärdering, tillsammans med analys av intervjustudien, har uppsatsens slutsatser dragits. Intervjustudien valdes att göras öppen, men konfidentiell. En avdelningschef och en operatör från varje företag deltog i intervjustudien som formades utifrån en litteraturstudie men också utifrån förutbestämda analysmetoder. Intervjustudien var semi-strukturerad för att möjliggöra en flexibilitet i intervjudialogerna samt för att få en bättre helhetsförståelse för respondenternas synvinklar och situationer. Intervjustudien tolkades sedan utifrån ett kvantitativt och ett kvalitativt synsätt för att få flera infallsvinklar i analyseringen. För att svara på frågan hur väletablerade företag i Sverige arbetar med utvärdering av operativa förbättringar, kan en slutsats dras utifrån intervjustudien, att de undersökta företagen inte tillämpade utvärdering i någon regelbunden eller standardiserad form inom sitt operativa förbättringsarbete. I och med att företagens tillämpning av utvärdering i förbättringsarbetet skedde i sådan liten utsträckning fanns det enligt samtliga respondenter ingen värdeskapande effekt av den för de företag som undersökts i denna uppsats. Men även om det inte var värdeskapande för företagen så fanns det enligt både respondenterna och vetenskapen ett värde i att utvärdera i förbättringsarbete.

Bakgrund Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Kunskapsmassan växer snabbare än det ekonomiska utrymmet för hälso- och sjukvård, det är ett gap mellan det vi vet att man borde göra och det vi faktiskt gör och olika vårdgivare har olika behandlingsresultat för liknande diagnoser. Ett av flera sätt för sjukvården att klara av att utvecklas och förbättras trots begränsade ekonomiska resurser är att chefer och ledare kan leda systematiskt förbättringsarbete. Syfte Denna studie utforskar vad ledare och chefer i hälso- och sjukvården upplever är framgångsfaktorer respektive svårigheter i att leda systematiskt förbättringsarbete. Metod Fokusgruppsintervjuer användes för samla in information, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studien visar att den viktigaste framgångsfaktorn beskrivs vara tillräckligt med tid för förbättringsarbete, följt av lättillgänglig och valid utdata, kompetens/kunskap i lättillgängliga kunskapsunderlag, förbättringskunskap och mandat att leda förbättringsarbete. / Title To lead systematic improvement – success factors and difficulties according to managers and leaders. Background Healthcare in Sweden is facing great challenges. The body of knowledge grows faster than the economic resources for healthcare, there is a gap between what we know should be done and what we actually do, and there are differences between different care givers in results for the same medical problems. One of many ways for healthcare to manage to develop and improve, despite limited economic resources, is that managers and leaders know how and are able to lead systematic quality improvement. Aim This study explores what managers and leaders in healthcare describes as success factors and difficulties in leading systematic quality improvement. Method Focus group interviews were used to gather information, which was analyzed with qualitative content analysis. Results The results show that the most important success factor described is enough time for quality improvement, followed by easily accessed and valid outcome data, competence in quality improvement, accessible decision support and a mandate to lead quality improvement.   Keywords: healthcare, managers, micro systems, quality improvement, time.

Detta examensarbete har genomförts i syfte att analysera hur en orderläggningsprocess för inkommande order kan effektiviseras. För att kunna jämföra teori med verklighet har företaget Boxon Systems AB i Borås orderläggningsprocess studerats. Företaget är verksamma inom etikettbranschen och har utvecklat en intern orderläggningsprocess som bygger på att kunden själv lägger sin order via ett automatiserat webbaserat orderläggningssystem kallat Baghera. Metoder för att genomföra arbetet har använts och befintlig litteratur studerades samt observationer och intervjuer med berörda parter genomfördes. Genom att koppla ihop valda teorier med empiri har en analys utförts. Detta mynnar slutligen ut i rekommendationer och en slutsats. Då hållbarhet och teknisk utveckling är av vikt i ett företag krävs det att arbetet fortgår vad gäller ständiga förbättringar och fokus på framtiden. Genom att automatisera och standardisera orderläggningsprocessen kan de icke värdeskapande aktiviteterna minskas och resurser utnyttjas mer optimalt. Att skapa en transparent kedja vad gäller information och kommunikation möjliggör att berörda parter tar del av samma information och missförstånd lättare undviks. Relationen mellan leverantör och kund kan således bli mer stabil och långsiktig. Rekommendationerna i slutet av arbetet möjliggör för Boxon Systems AB att förbättra sina administrativa processer för orderläggningen och därmed reducera icke värdeskapande aktiviteter. Rekommendationerna fokuserar på att företaget skall vilja sträva efter att ständigt förbättra verksamheten och dess kundrelationer. Några förslag är att förbättra kommunikationen, standardisera arbetssättet samt använda gemensamma system för orderöverföring.

<p>Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. </p><p>Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen.</p><p>Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske. Erfarenheterna var att genom förhållningssätt och agerande, både hos chef och medarbetare, skapades en lärandeprocess vilket uppfattades ge personlig och yrkesmässig tillväxt både på individuell och på organisatorisk nivå.</p><p>I det ständiga förbättringsarbetet krävs att chefer och medarbetare fortgående kritiskt reflekterar över sitt förhållningssätt och agerande.</p><p>För att öka kunskaperna vore det av intresse att närmare studera hur chefer uppfattar sin roll där medarbetare leder förbättringsprocesser</p>

Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen. Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske. Erfarenheterna var att genom förhållningssätt och agerande, både hos chef och medarbetare, skapades en lärandeprocess vilket uppfattades ge personlig och yrkesmässig tillväxt både på individuell och på organisatorisk nivå. I det ständiga förbättringsarbetet krävs att chefer och medarbetare fortgående kritiskt reflekterar över sitt förhållningssätt och agerande. För att öka kunskaperna vore det av intresse att närmare studera hur chefer uppfattar sin roll där medarbetare leder förbättringsprocesser