Aim: On the basis of the Swedish 2012 National Patient Survey and its open answers, study how patients experienced the quality of care during hospitalization in a surgical division Method: In this study, 306 patients' responses was compiled and analyzed by qualitative content analysis and reported descriptively in running text. Results: The way patients were treated by staff was experienced by respondents mainly as positive. The staffs’ courteous and sympathetic attitudes were appreciated. The food that was served was described as substandard, distasteful and dull. The cleanliness of the hospital departments were reported to be inadequate, particularly in washrooms. Feelings of discomfort, invasion of privacy and disturbed sleep arose by sharing rooms with other patients and patients of the opposite sex. Medical professionals were experienced as rushed and stressful. This worried the respondents, as it could result in an increased risk of mistakes being made and that care meetings and information disclosures were parsimonious and characterized by lack of time. There was a general perception that the hospital departments were understaffed, in all professions, but especially the doctors. Information about ongoing treatment was perceived as lacking, especially from doctors. There was reported a sense of lacking in follow-up after hospitalization and uncertainty of where respondents could turn to with questions after being discharged. When being discharged, respondents wanted more information of follow-ups and instructions and / or restrictions. Waiting times were experienced by a significant portion of the respondents as long. Conclusion: Respondents mainly reported of experiencing shortcomings during the hospital stay in the surgical division. Positive experiences were about trusting healthcare staff and of good treatment and communicational skills. Respondents expressed a need for more time together with staff and that the environment and the food that was served on the hospital wards were in need of improvement. / Syfte: Att utifrån 2012 års Nationella patientenkät och dess öppna svar, studera hur patienter upplevt vårdkvalitén under vårdtiden på en kirurgisk division. Metod: I studien sammanställdes 306 patienters svar och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas deskriptivt i löpande text. Resultat: Sjukvårdpersonalens bemötande, deras tillmötesgående och förstående attityd uppskattades. Maten som serverades beskrevs som undermålig, osmaklig och tråkig. Städningen på avdelningarna uppgavs vara bristfällig, framförallt i hygienutrymmen. Känslor av obehag, störd sömn och integritetskränkning kom sig av att dela sal med andra patienter och patienter av motsatt kön. Sjukvårdspersonal upplevdes som pressad och stressfylld. Detta oroade respondenterna, då detta innebar en ökad risk för att misstag skulle begås och då vårdmöten och informationsutlämning blev knapphändiga och präglades av tidsbrist. Det fanns en generell uppfattning om att avdelningarna var underbemannade, inom alla yrkeskategorier, men framför allt på läkarsidan. Information kring pågående behandling upplevdes bristande, framför allt från läkare. En känsla av bristande uppföljning efter vårdtiden och ovisshet om var respondenter kunde vända sig med frågor efter utskrivning framkom. I samband med utskrivning saknades information om planerade återbesök och förhållningsregler och/eller restriktioner. Väntetider upplevdes av en betydande del av respondenterna som för lång. Slutsats: Respondenterna redogjorde främst för en upplevelse av brister under vårdtiden på den kirurgiska divisionen.  Positiva upplevelser handlade om förtroende för och ett gott bemötande från vårdpersonal. Respondenterna uttryckte ett behov av mer tid tillsammans med sjukvårdspersonal och att miljön och maten på avdelningarna var i behov av förbättring.

The aim of the study was to support the ongoing kaizen work at a medical centre. Two main topics have been addressed in this study: • Find a solution to ensure that the kaizen decisions are followed and will get a strong grip in the organisation. • Support the kaizen process by giving advice on how to structure the meetingsand how the kaizen work could be done more effectively. The study started with a visit to the medical centre to observe the kaizen process and the attitudes among the employees. The employees were asked to fill in a survey about the kaizen work at the centre. The final recommendations given have been based on this and also information gathered from other medical centres which work after the same kaizen principles. The recommendations for the two topics mentioned above mainly suggested a better documentation standard and 5S on the kaizenprocess at the medical centre.

No description available.

The E-department at GETRAG All Wheel Drive in Köping have problems with the efficiency on parts of their production equipment. The equipment with the most significant efficiency problems are four automated multifunctional production cells that produces housing for rear drive units. The major part of the problem is the large amount of small stops that causes the low efficiency. The department already worked with logging of interruptions and efficiency calculations before this project started. However this work was not done to the extent considered necessary for a systematic follow-up of the interruptions. The aim of this paper is to point out a more effective and systematic way to work with logging of interruptions and the follow-up. In addition the equipment were studied with a method for efficiency calculation that – if used properly- is a more powerful and a visually better method than the one used by the company today. As the initial current state analysis of the equipment was made a lack of documented knowledge about the equipment was discovered. In addition the efficiency appeared to be lower than the companies previously presented figures. With the help of new methods for logging of interruptions and a deeper failure analysis the production equipment were studied for ten weeks. These studies showed that the department have big opportunities to a more effective and more profitable production. This can be done by reducing the chronicle interruptions through a more systematic work with continuous improvements. On the basis of the performed studies and the theoretical references a new working method that is based on the commitment of all employees is presented. This method can be used by the E-department to work with continuous improvements in a more systematic way than today. / E-verkstaden på GETRAG All Wheel Drive i Köping har effektivitetsproblem i delar av sin utrustning. Störst problem har avdelningen med fyra automatiserade fleroperationsceller som bearbetar ämnen till slutväxelhus. Till största del är det den stora mängden småstopp som ligger till grund för den låga effektiviteten. Avdelningen arbetade redan vid starten av detta examensarbete i viss mån med störningsloggning och effektivitetsberäkningar. Dock utfördes inte detta arbete i den utsträckning och med det djup som krävs för en systematisk uppföljning av störningar. Syftet med detta arbete var att visa på ett effektivare och mer systematiskt sätt att arbeta med störningsloggning och uppföljningsarbete. Dessutom granskades utrustningen med en effektivitetsmätningsmetod som om den används rätt är en mer kraftfull och visuellt bättre metod än den som används av företaget idag. Då en inledande nulägesanalys utfördes på den berörda produktionsutrustningen upptäcktes brister i avdelningens dokumenterade kunskaper kring utrustningen. Dessutom visade sig effektiviteten vara betydligt lägre än de tidigare redovisade resultaten. Med hjälp av nya metoder för störningsloggning och en mer ingående uppföljning av felorsakerna studerades den valda utrustningen i tio veckor. Studierna påvisade att det finns stora möjligheter till effektivare och mer vinstgivande produktion genom att systematiskt arbeta bort de kroniska störningar som finns i produktionsutrustningen. Utifrån studierna som utförts och de teoretiska referenserna presenteras ett arbetssätt baserat på allas delaktighet, som kan användas av E-verkstaden för att på ett systematiskt sätt arbeta med ständiga förbättringar i produktionen.

Divisionen Underground Rock Excavation på Atlas Copco tillverkar kundanpassade gruvmaskiner i världsklass till kunder i mer än 170 länder. Från inköpsperspektivet är majoriteten av leverantörerna svenska men de dyraste komponenterna köps in från utlandet. Detta gör att stora krav ställs på både logistiken och produktionssystemet. De senaste årens ökande efterfrågan har lett till att materialförsörjningen har svårt att hantera de volymer som krävs och till följd uppstår störningar. En effektivisering och kapacitetsökning är nödvändig och därför kommer detta examensarbete att handla om kartläggning av material- och informationsflöde samt bristidentifiering av störningar i materialflödet. I tillägg till detta skall även företagets nyckeltal ses över och utvärderas i diskussionen utifrån vad teorin förespråkar. Examensarbetet har utförts på Atlas Copcos Underground Rock Excavation division i Örebro. Uppsatsen behandlar teori kopplat till de forskningsfrågor som presenteras i inledningen. Dessa frågor besvaras sedan utifrån teorin av författarna i diskussionskapitlet. I kapitlet nulägesbeskrivning presenteras en nulägesbild av företaget sett till material och informationsflöde samt dess prestanda. Detta för att läsaren ska få en bra bild över hur den dagliga verksamheten fungerar och hur de olika avdelningarna samverkar med varandra. Under problemidentifiering har två datakällor använts, statistik och kvalitativ data i form av workshops där deltagarna representerar hela materialflödet från ankomst till färdig produkt. All data har sammanställts i Paretodiagram för en tydlig visualisering och enkel prioritering för att sedan utredas vidare i form av en rotorsaksanalys. Rotorsaksanalysen ligger sedan till grund för de förbättringsförslag som presenteras i slutet av examensarbetet. Förslagen är baserade på prioriterade rotorsakerna och utvärderas sedan av utvalda deltagare för att ge en prioritering till företaget. Slutligen presenterar författarna rekommendationer som avgränsats från rapporten men som anses vara viktiga att jobba vidare med.

This thesis was commissioned by Volvo Powertrain, where manufacturing and assembling of transmissions is performed, which is used in the company's trucks and buses. The thesis has consisted of a case study that intends to study the problem areas in the current proposed activities and continuous improvements in the assembly department in the Volvo Powertrain facility. In the current situation, the proposals that are submitted by the employees suggest mainly minor improvements. The proposals concern for example, labelling of materials boxes and holders for tools, which do not generate any significant profit for the company. Directors and executives want an increased amount of proposals with a more results-oriented type, in terms of reduced costs, time consumption and stops, and improved quality. The company would also deal with the problems that arise when implementing improvements in the production. To analyse the current situation, the work process has been studied, the affected employees have been interviewed and produced documentation has been analysed. The micro-ethnography that has been used in this thesis indicates four specific problem areas: Organization, Operation, Documentation and Motivation. These areas have been considered in the selection of literature to provide a theoretical basis, which justifies the changes that this work calls for. The conclusion of this master thesis is a number of recommended changes in four different areas, Organization, Working process, Motivation and Documentation. Based on these recommendations, the management and organization at Volvo Powertrain got a basis for making decisions based on interviews, observations and theory in a close relationship.

Bakgrund 2007 genomgick det ortopedtekniska företaget ”TeamOlmed” en organisationsförändring i form av att gå från en lokal till en central produktion av ortopedtekniska hjälpmedel. Detta medförde problem inom kommunikations- och informationsområdet som resulterade i en ökad andel tillverkade ortopedtekniska hjälpmedel som inte motsvarade patienthandläggarnas förväntningar. Detta ökade risken för att leveransen av hjälpmedlen försenades och att hjälpmedlen inte uppfyller de uppsatta funktionskraven. Utifrån problemet på TeamOlmed utfördes ett förbättringsarbete samt en studie på förbättringsarbetet då kunskap angående förbättringsarbeten inom denna kontext behöver stärkas.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra beställnings- och produktionsprocessen vid tillverkningen av de individuella ortopedtekniska hjälpmedlen. Studiens syften var att undersöka vilka påverkande faktorer som föreligger vid genomförandet av ett förbättringsarbete på en ortopedteknisk produktionsenhet samt att genom att tillämpa modellen ”Model for Understanding Success in Quality” (MUSIQ) jämföra om resultatet från denna studie skiljer sig från tidigare forskning.   Metod Förbättringsarbetet planerades och genomfördes med ”förbättringsrampen” som ramverk och guide. Datainsamlingen i studien utfördes genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Intervjudata analyserades induktivt enligt metoden kvalitativ innehållsanalys. Även en deduktiv innehållsanalys utfördes med MUSIQ-modellen som underlag.   Resultat Resultatet från förbättringsarbetet visade att produktionsenheten blev bättre på att leverera ortopedtekniska hjälpmedel som motsvarade beställarnas förväntningar. Andelen produkter levererade produkter som beställarna var ”helt nöjda” med ökade från 75 % till 88 %. Dessutom minskade andelen beställningar med bristfälliga beställningsunderlag från 13 % vid början på projektet till 6,5 % vid projektets slut.   Studiens resultat visade att de faktorer som hade störst påverkan på genomförandet av förbättringsarbetet var ”Kunskap & förståelse”, ”Delaktighet”, ”Metod & Resurser”, ”Ledarskap & stöd” och ”Mätningar”. Kunskapsbilden kompletterades ytterligare av tillämpningen av MUSIQ-modellen som visade att faktorerna ”Gruppledarskapet över förbättringsgruppen” och ”Motivation till förbättring i mikrosystemet” var de två faktorer som hade störst effekt på det genomförda förbättringsarbetet.   Slutsats Två av de tre målen kopplade till förbättringsarbetet uppnåddes vilket innebar att förbättringsarbetet genom tillämpning av förbättringskunskap till stor del lyckades uppfylla sitt syfte. Studien resulterade i ökade kunskaper om vilka påverkande faktorer som föreligger vid genomförande av förbättringsarbeten. Resultatjämförelsen visade en samstämmighet i form av att fyra av de sex faktorer med störst påverkan på förbättringsarbeten fanns med i båda studierna: Gruppledarskapet för förbättringsgruppen, Motivation till förbättring i mikrosystemet, Mikrosystemets förbättringskultur, och Resurstillgänglighet tid.

Kantvikmaskin FUTURA PLUS 30 klarar idag att bocka en stålplåt, arbetsstycke, som är 3000 mm bred och 3 mm tjock med en acceptabel variation av bockradien. Målet med detta förbättringsarbete är att styvheten för de längsgående maskindelarna ska ökas, så att det är möjligt att bocka ett arbetsstycken som är 20 % tjockare än vad som är möjligt med dagens konstruktion. Genom att öka styvheten skall maskinen kunna hantera arbetsstycken av stål med en bredd upp till 3000 mm och en tjocklek upp till och med 3,6 mm med bibehållen variation av bockningsradie. Ökad styvhet innebär också att arbetsstycken med mindre tjocklek än den maximala kan bockas med större noggrannhet än dagen konstruktion. Detta kan leda till en större marknad för maskinen då kraftigare produkter eller produkter med en högre noggrannhet kan tillverkas med denna typ av maskin. Genom att optimera materialåtgången för maskindelarna minskas materialkostnaderna. Begränsningar i studien är att tillverkningskostnaden hos längsgående maskindelar skall förbli den samma som i dagens konstruktion. Genomgång av tidigare forskning gjord inom ämnet plåtbockning visar att erforderliga momentet för bockning kan beskrivas med hjälp av balkteori. Det konstateras att, enligt den linjärelastiska-idealplastiska materialmodellen, bockningsmomentet är proportionellt mot tjockleken i kvadrat för en balk. Detta samband används till en jämförelse mellan dagens maskinkonstruktion och en maskinkonstruktion som ska klara 20 % tjockare arbetsstycken. Detta samband och att deformationerna hos maskindelarna är linjärelastiska leder till att enhetslaster används. Studier av över- och under-prismorna visar att viss deformation kan avhjälpas med nya konstruktionsplåtar där en fotplåt för underprismat är det som mest reducerar deformationerna per viktenhet. Det slutgiltiga dimensioneringsförslaget leder till att maskindelarnas totala vikt minskas samtidigt som styvheten ökas till att klara 20 % tjockare arbetsstycken. Dock ökas antalet konstruktionsplåtar vilket kan leda till ökad produktionstid.

Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att ta reda på hur det kommer sig att Lean har implementerats på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna med stor framgång, medan det inte fått samma genombrott på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Empirin är baserad på  semistrukturerade intervjuer som genomförts med tre intervjupersoner från respektive sjukhus för att få både ledningens och medarbetarnas uppfattning. Empirin har sedan analyserats utifrån våran teoretiska referensram som omfattar New Public Management, Service Management Theory, Värdestjärnan, Lean, Lean Healthcare samt Värdebaserad Vård. Vi har kunnat urskilja skillnader mellan sjukhusens sätt att förbereda och implementera Lean samt effekterna av arbetet. Bland annat visar resultatet att Karolinska Universitetssjukhuset varit bättre på att utbilda och informera sina arbetare och därmed motivera och engagera dem, samt varit bättre på att mäta och därmed har konkreta resultat att visa på.

Bakgrund: Fallskador räknas idag som ett folkhälsoproblem som, förutom personens lidande, kostar kommuner och landsting ca 5 miljarder kronor per år. En tidig riskbedömning liksom följsamhet gentemot evidensbaserade åtgärder är avgörande för att minska detta problem inom slutenvård. Att utforma vården med hjälp av standardiserade vårdplaner (SVP) är i enlighet med omvårdnadsprocessen. Studier har beskrivit sjuksköterskors upplevelser och motivation till att använda sig av SVP. Föga studerat är hur implementeringsprocessen stimulerar sjuksköterskors lärandeprocess i förhållande till prestation.   Syfte: Förbättringsarbetets syfte är att tillämpa en evidensbaserad omvårdnad i ett led för att förebygga fall. Studien syftar till att utvärdera implementeringen av SVP ur sjuksköterskans lärandeperspektiv.   Metod: En projektgrupp genomförde interventionen i form av 8 aktiviteter med hjälp av förbättringskunskapsverktyg såsom PDSA-hjul och Nolans tre frågor. Under 6 månader journalgranskades 10 slumpmässigt utvalda patientjournaler två gånger i månaden för att granska riskbedömning, implementering och följsamhet till SVP. Data analyserade med deskriptiv statistik. Nio sjuksköterskor intervjuades om implementeringen ur ett lärandeperspektiv med strukturerade intervjuer, som analyserades med riktad innehållsanalys.   Resultat: En förbättring skedde i andel fallriskbedömda patienter, liksom andel med upprättad SVP. Följsamheten kan ännu ej räknas som en förbättringstrend. Utbildning, förändringsledare och påminnelsesystem ansågs mest betydelsefulla vid implementeringen. Lathund och resultatåterkoppling ansågs minst betydelsefulla. Fallgropar i implementering var tidsbrist, arbetsbelastning, attityd, samt saknad av en gemensam vision i personalgruppen. Upplevd patientnytta var stärkt patientsäkerhet, ”rätt från början”, ett tidigt agerande kring fallriskpatienter, en ökad kollektiv medvetenhet samt lika vård för alla.     Slutsatser: Förbättringskunskap och aktiviteter resulterade i fler riskbedömningar, fler fallriskpatienter som får en upprättad SVP med evidensbaserade omvårdnadsåtgärder, men det kunde inte säkerställas att åtgärderna också utfördes. Ingen tydlig koppling kunde ses mellan implementering av SVP och reducerat antal fallolyckor. Att intervjua sjuksköterskor om deras lärande, förutsättningar och upplevda effekter gav en betydande grund för liknande förbättringsarbeten i framtiden.   Nyckelord: evidensbaserad omvårdnad, fallprevention, förbättringsarbete, implementering, lärande / Background: Presently, falls account for a major national healthcare problem, which apart from the patient’s own suffering, brings costs of about 5 billion SEK annually for municipalities and regions. Research shows that an early risk assessment together with adherence to evidence based actions for fall prevention is necessary to counter this problem. Making standardized nursing care plans (SVP) for patients is in line with the nursing process. Some studies have focused on nurses’ experience and motivation to use SVP, but little research has focused on how the implementation process promote nurses learning process in relation to performance.   Purpose: The aim of the improvement work was to practice evidence based nursing to prevent fall injuries and the purpose of the research was to evaluate the implementation process from a nurse’s learning- and development perspective.   Method: A project group managed the intervention through 8 activities using established quality improvement methods and tools such as the PDSA-wheel and Nolans’ three questions. During a period of 6 months, the journals of 10 random patients records were reviewed two times each month to identify and map risk, implementation and adherence to the SVP. Data were analyzed with descriptive statistics. To illuminate learning in relation to the implementation process, nine nurses were interviewed,, using directed content analysis as the method.    Findings: During the period of study, both the portion of early fall risk assessments and created SVP increased. However, adherence cannot yet be seen as an improvement trend. Training, the change manager and a reminder-system were seen as most important during implementation. A simple manual and feedback of results were seen as the least important implementation factors. Time, workload, attitude and a lack of a common vision among the nursing staff were seen as the largest challenges. From a patient perspective, the benefits identified were improved patient safety, “right from the start”, early preventive actions on risk patients, collective awareness and equal care for all patients.   Conclusion: An implementation taking consideration to quality improvement and activities has generated an increase in risk assessments and an increased proportion of fall risk patients with an established SVP containing evidence based nursing actions. However, this study could not verify that the identified actions were carried through. During the period and with the sample of the study, no clear relation between implementation of SVP and a reduction in fall injuries could be proven. The method of interviewing nurses about their learning and development process, prerequisites and experienced effects has provided good insights and knowledge for use in future improvement and implementation work.   Keywords: evidence based nursing, fall prevention, quality improvement, implementation, learning