Today it becomes more and more important to work with continuous improvements to stay ahead of the competitors. Pfizer in Strängsäs started working with continuous improvements in 2010. By the end of 2012, the company’s goal is to reach 24 improvements per employee at the factory. Their project has two main purposes; to examine the need and possibilities for visualization regarding continuous improvements at the production department and to develop a concept for visualisation of the entire factory’s continuous improvements. To attain the information required to examine the needs at the production department, interviews with relevant employees at the department were conducted. Using interviews as a benchmarking instrument was also helpful in getting different points of views. The benchmarking was performed both internally at the factory and externally at Atlas Copco Craelius AB. To attain information about the visualization of the entire factory’s continuous improvements interviews were conducted with stakeholders. There have been different methods used to get as a good result as possible. Risk analysis, product function analysis and brainstorming have been executed to get information to both parts of the project and by that ensuring the result. The end result of the production department showed that two of the sections, the fermentation and the purification, are in need of visualization; visualization by using improvement boards would increase the possibility to communicate the information regarding improvements to relevant staff. However, this need varies between the two departments, resulting in different boards for each one. There will be a need to establish routines on how to use the boards to ensure that they fulfil their purpose. Through recurring meetings with a fixed agenda there will be an opportunity for everybody to discuss and process the work regarding these continuous improvements in an efficient and just way. The result for visualization of the factory’s work with continuous improvements is a concept with suggestions of different features that can be included on a wall in the entry hall. The concept’s purpose is to make it easy for employees and visitors to understand how well the factory embraces and handles these improvements. There will also be a feature that makes it possible to headlight successful improvements, relevant meetings and important groups at the factory. / Arbetet har utförts vid Pfizers fabrik i Strängnäs. Pfizer har varit beläget i Strängnäs sedan 2003. Pfizer i Strängnäs har ett väl utvecklat arbete med ständiga förbättringar. Alla är involverade i arbetet och i år är målet att det ska genomföra 24 förbättringar per person på fabriken. Denna rapport har två huvudsyften; undersöka behov av visualisering av förbättringsarbetet på produktionsavdelningen och konceptframtagning för visualisering av hela fabrikens förbättringsarbete på en avsedd vägg vid entrén. Under arbetets gång har intervjuer genomförts med personal på produktionsavdelningen för att undersöka vilka behov, krav och möjligheter som finns. Intervjuer har även genomförts i benchmarkingsyfte. Benchmarkingen med tillhörande intervjuer har utförts internt på Pfizer på avdelningar som idag har någon form av visualisering och externt på Atlas Copco Craelius AB för att få en inblick i hur andra tagit sig an visualisering. Intervjuer har även genomförts med personal som haft ett intresse av att utveckla visualiseringen av hela fabrikens förbättringsarbete för att få information till den delen av arbetet. Diverse andra metoder har använts så som riskanalys, produktfunktionsanalys och idégenerering för att få fram resultatet för de båda huvuddelarna av rapporten. När det gäller visualisering på produktionsavdelningarna blev resultatet att två av sektionerna, reningen och odlingen är i behov av att visualisera sitt förbättringsarbete med hjälp av förbättringstavlor för att lättare kunna kommunicera arbetet till all relevant personal. Dock så skiljer sig behoven något i hur visualiseringen bör utföras då de arbetar på olika sätt och kommit olika långt i sitt arbete med förbättringar. Tavlorna kommer att behöva rutiner för att dess syfte ska kunna upprätthållas. Genom kontinuerliga schemalagda möten med en bestämd dagordning så bör förbättringsarbetet kunna diskuteras och bearbetas på ett effektivt sätt. Resultatet gällande visualiseringen av hela fabrikens förbättringsarbete är förslag på ett koncept med funktioner som skulle kunna innefattas på väggen. Genom konceptet kan alla enkelt göra sig införstådd i hur fabriken ligger till när det gäller antal förbättringar. Det har även valts att lyfta fram viktiga och stora förbättringar för att kommunicera ut dessa till personalen och motivera dem till fortsatt bra förbättringsarbete. Grupper och möten som är relevanta för förbättringsarbetet har också fått platser på väggen tilldelade sig.

För att ett företag ska vara framgångsrikt krävs generellt att fokus ligger på att tillfredsställa företagets kunder. Intresset för hur kundtillfredsställelse kan uppnås har därför ökat. Det finns en rad olika tillvägagångssätt, metoder och filosofier för hur ett företag ska handla för att leva upp till sina kunders förväntningar. Kunders krav är även något som ständigt förändras och det är något företag måste kunna förhålla sig till för att behålla sina kunder. Därmed har även intresset för ständiga förbättringar ökat. Att ständiga förbättringar är något som en verksamhet bör applicera råder det inga tvivel om. Hur det ska appliceras däremot, finns det en mängd metoder för. Något som passar perfekt för ett företag kan vara tämligen omöjligt i ett annat. Vilken bransch företaget är nischad inom har visat sig spela stor roll när ständiga förbättringar ska implementeras. Inom läkemedelsbranschen skiljer sig förbättringsarbete till stor del från hur det genomförs i andra branscher. Det här beror bland annat på de regulatoriska krav som ställs på läkemedelsproducerande företag. Intresset för hur ständiga förbättringar kan genomföras inom ett läkemedelsföretag ligger till grund för den här rapporten som skrivits under ett examensarbete på läkemedelsföretaget AstraZeneca. Under examensarbetet har en av AstraZenecas förbättringsmetoder utvärderats genom en empirisk studie på deras packningsavdelning, PET Packning. I den empiriska studien har packningsprocesserna studerats i syfte att identifiera orsaker till varför det inträffar oplanerade stopp i packningsmaskinerna. Målet med projektet var att identifiera orsakerna så att de kan elimineras med förhoppning att kunna öka graden av värdeskapande aktiviteter för kunderna. Resultatet pekar på att variationer inom förpackningsmaterial är en av orsakerna till att oplanerade stopp inträffar. Studien av AstraZenecas förbättringsarbete visar på att företaget generellt är duktiga att arbeta med ständiga förbättringar. Medarbetare och ledning visar på gott engagemang men uppföljning av implementerade förbättringar kan förbättras. Utifrån den empiriska studien rekommenderas AstraZeneca att fokusera mer på att följa upp deras förbättringar så att lärdomar kan spridas inom verksamheten. Vidare rekommenderas ett närmare samarbete med materialleverantören så att urskiljbara orsaker till materialvariationer kan elimineras. / In order for a company to become successful, it is crucial that the customers are satisfied. Consequently, the interest for customer satisfaction has increased. There are many approaches to satisfying customer expectations. Customer demands are constantly evolving and companies need to adapt in order to stay ahead. This has resulted in a growing interest for continuous improvements. There are no doubts that a company should implement continuous improvements. How this is done is a more complicated question. A work process that suits one company may be impossible for another company to implement. A company’s type of industry has proven to have great impact on how continuous improvements are best implemented. Continuous improvement work in the pharmaceutical industry differs greatly from other industries. This is mainly due to regulatory demands that other industries do not have to face. This report is part of a master’s thesis that has been done at the pharmaceutical company AstraZeneca. An empirical study has been conducted, at the packaging department PET packaging, in order to analyse the methods that the company is using when working with continuous improvements. The packaging processes have been studied to identify the reasons for any unplanned stops that occur in the packaging machines. The goal of the project is to identify the causes in order to eliminate any unplanned stops and to increase the amount of value adding activities that the company is performing. The result shows that variation in the packaging material is one of causes of unplanned stops. AstraZeneca is in general very good at working with continuous improvements. The employees and management show great enthusiasm but lack somewhat when it comes to following up the implemented improvements. Based on the empirical study, AstraZeneca is recommended to put more emphasis on following up the continuous improvement work in order to create a good environment for a learning organisation. A closer cooperation with the material supplier is also recommended in order to eliminate special sources of variation.

This thesis was commissioned by Volvo Powertrain, where manufacturing and assembling of transmissions is performed, which is used in the company's trucks and buses. The thesis has consisted of a case study that intends to study the problem areas in the current proposed activities and continuous improvements in the assembly department in the Volvo Powertrain facility. In the current situation, the proposals that are submitted by the employees suggest mainly minor improvements. The proposals concern for example, labelling of materials boxes and holders for tools, which do not generate any significant profit for the company. Directors and executives want an increased amount of proposals with a more results-oriented type, in terms of reduced costs, time consumption and stops, and improved quality. The company would also deal with the problems that arise when implementing improvements in the production. To analyse the current situation, the work process has been studied, the affected employees have been interviewed and produced documentation has been analysed. The micro-ethnography that has been used in this thesis indicates four specific problem areas: Organization, Operation, Documentation and Motivation. These areas have been considered in the selection of literature to provide a theoretical basis, which justifies the changes that this work calls for. The conclusion of this master thesis is a number of recommended changes in four different areas, Organization, Working process, Motivation and Documentation. Based on these recommendations, the management and organization at Volvo Powertrain got a basis for making decisions based on interviews, observations and theory in a close relationship.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera de verktyg som ett svenskt industriföretag kan använda sig av inom konceptet Lean. Rapporten ska även ge en beskrivande bild av hur ett svenskt företag kan utveckla de olika verktygen för att anpassa dem i sin verksamhet. På grund av allt mer ökad konkurrens i läkemedelsbranschen har Sweden Operation valt att implementera Lean i sin verksamhet. Detta väljer de att för att skapa en effektiv produktion med minskade resurser och ökad kvalitet.  Metod: Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där individuella intervjuer har genomförts dels med de medarbetare som arbetar dagligen med konceptet dels med de som sedan konceptets införande på olika nivåer i organisation har varit involverade i implementeringen av Lean.  Resultat & slutsats: Fabriken som vi studerade i uppsatsen har förändrat sin organisation genom att tillämpa Lean. Ledningen hade tagit grundkonceptet och anpassat de delar man ansett värdefulla för sin organisation.  Förändringen har medfört effektivare processer men även att medarbetarna upplever en ökad stress.  Förslag till fortsatt forskning: Det som vi tycker skulle vara mest intressant att studera vidare är: hur andra industriföretag har implementerat Lean i sina verksamheter och vilka verktyg de valt använda sig av. På detta sätt skulle man kunna stärka ytterligare generaliserbarheten av resultaten i vår uppsats.  Uppsatsens bidrag: Vår uppsats bidrar med att ta upp personalens olika synpunkter om implementeringen av Lean. Uppsatsen ska även ta upp flera styrverktyg som företaget inte använder sig av i nuläget, men skulle tänka sig att använda i framtiden för att uppnå en bättre effektivitet.

Konceptet Lean har sitt ursprung från industrin men används idag även inom andra sektorer, exempelvis inom vård- och omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings implementering av konceptet som de kallar Ständiga förbättringar. Syftet med studien är att ur ett chefsperspektiv få kunskaper om specifika framgångsfaktorer för implementering och fortsatt arbete med Ständiga förbättringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller påbörjat implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar på betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmåga att anpassa arbetssättet till den egna enheten samt synen på Ständiga förbättringar som en ständigt pågående process. Vidare visar resultatet att tydliga verktyg, eldsjälar samt arbete med delmål och uppföljning är viktiga aspekter. Vi har under studien insett att det måste ske en förändring av organisationskulturen för att implementera ett nytt och hållbart arbetssätt.

SAMMANFATTNING Titel: Ständiga förbättringar i offentlig sektor - En studie kring att skapa kundvärde genom medarbetarens delaktighet i verksamhetens processer   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Dannebrant och Terese Karlsson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2015 - Augusti Syfte: Kraven på offentliga organisationer gällande kostnadsreducering har ökat samtidigt som medborgarna kräver högre kvalité på de tjänster som erbjuds. Detta har lett till att offentliga organisationer i allt större utsträckning visat intresse för de styrkoncept som finns inom den privata sektorn. Därav fann vi det intressant att se hur man inom en offentlig organisation åstadkommer ökad effektivitet och kundnöjdhet, med hjälp av styrverktyget ständiga förbättringar. Uppsatsen syftar således till att belysa hur arbetet med ständiga förbättringar drivs inom offentliga organisationer och då särskilt genom medarbetarens delaktighet i verksamhetens processer för att åstadkomma kundvärde. Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av en offentlig myndighet. Studien har antagit ett hermeneutiskt synsätt och är av kvalitativ art då syftet med uppsatsen är att beskriva och tolka samt skapa förståelse för arbetet med ständiga förbättringar i en offentlig organisation. Vidare har en deduktiv ansats antagits. Den teoretiska referensramen bygger till stor del på vetenskapliga artiklar. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med chefer och medarbetare från två olika verksamhetsdelar inom den offentliga myndigheten. Tidigare forskning som vi studerat jämförs och analyseras därefter med det insamlade empiriska materialet. Resultat & slutsats: Vår studie indikerar att arbetet med ständiga förbättringar har sin grund i företagskulturen och medarbetarens förankring i densamma. Därav är företagskulturen avgörande för hur väl arbetet med förbättringsarbete förstås av medarbetaren och faller ut inom en offentlig organisation. Vår fallstudie indikerar att den förbättringsmetod man väljer att tillämpa har betydelse för engagemang och förståelse för arbetet med ständiga förbättringar. Vidare har framkommit att medarbetaren behöver ha förståelse för hur verksamhetens processer fungerar för att kunna utföra processen på ett likartat sätt varje gång, vilket är nödvändigt för att kunna bibehålla och utveckla ett kontinuerligt förbättringsarbete. Vidare ger studien indikationer på att återkoppling till medarbetaren i kombination med utbildning för det koncept som tillämpas är faktorer som är av betydelse för att arbetet med ständiga förbättringar ska falla väl ut inom en offentlig organisation. Förslag till fortsatt forskning: Studien indikerar att företagskulturen har stor påverkan gällande framgångsrik implementering av ständiga förbättringar. Därav skulle vi finna det intressant att göra en djupare analys av rådande företagskultur inom en offentlig myndighet och ta reda på hur man driver arbetet med att förändra företagskulturen. Uppsatsens bidrag: Studien indikerar att medarbetaren vid tillämpning av en hybridmodell tenderar att sakna insikt om att man utöver vardagsförbättringar även har möjlighet att genomföra övergripande förändringar. Vidare ger studien indikationer på att förståelsen för ett processorienterat synsätt tenderar att saknas hos medarbetaren. Slutligen är återkoppling i kombination med utbildning för det koncept som tillämpas en förutsättning för att arbetet med ständiga förbättringar ska falla väl ut inom en offentlig organisation. Nyckelord: Ständiga förbättringar, offentlig organisation, processer, medarbetaren och kundvärde

Continous improvements (ständiga förbättringar, framöver förkortat CI) har under senare år fått ett stort fokus inom svenska organisationer – först inom tillverknings-industrin och senare inom tjänstesektorn och offentlig sektor. Breddningen av verksamheter som fokuserar på dessa små, kontinuerliga förbättringar innebär också att det även är komplexa, kunskapsintensiva organisationer som använder sig av CI. Majoriteten av den forskning som utförts inom områden relaterade till CI gäller standardiserade och styrda arbetsuppgifter. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv har jag därför valt att studera hur arbetet med CI utformas i en kunskapsintensiv organisation. Hur förhåller sig utformningen av CI då jämfört med de ideal som finns i befintlig litteratur? Som metod för datainsamlingen har jag använt mig av repertory-grid som är en variant av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet från den studerade organisationen och deras arbete med CI visar på en stor överensstämmelse med tidigare forskning. Det är dock några områden som avviker, framförallt när det gäller lärande och reflektion. I idealfallet är CI ett systematiskt, kontinuerligt och kumulativt arbetssätt som bygger på medarbetarnas engagemang. I en kunskapsintensiv organisation är det framförallt den kumulativa delen som inte uppfylls.

Dagens samhälle ställer allt högre krav på kvalitet och miljö, dessa ställer i sin tur krav på marknaden. Därför behövs företag utvecklas och arbeta med ständiga förbättringar för att möta dessa krav. Ett enkelt sätt för att kunna svara mot kraven är att börja arbeta med ISO standarder. Detta används sen som ett verktyg för att kunna kontrollera och styra sitt kvalitetsarbete. Problemet med mindre företag är oftast kostnadsaspekten och kraven från leverantörer och kunder. Det finns olika kvalitetsledningssystem men det mesta kända är ISO 9000, som utgår från åtta ledningsprinciper. Dessa används som hjälp för att kunna styra och förbättra processerna i systemet och fortsätta att arbeta med ständiga förbättringar. Dessa är inga krav utan bara en ledstjärna för att se om organisationen är på rätt väg. Däremot om organisationen skall bli certifierad måste den uppfylla ISO 9001 kraven. Detta arbete ger en inblick på hur ett litet eller medelstort företag skulle kunna gå tillväga för att påbörja sitt arbete med ett kvalitets- och ledningssystem och på sikt även bli certifierade. Vidare kommer arbetet beskriva ta upp teori kopplat till ISO 9000 och vad som ett företag behöver tänka på vid ett införande av ett sådant system.

Genom att generera ständig förbättring kan en organisation vara konkurrenskraftig och fortsätta anpassa sig till en föränderlig värld. Förslagsystem är ett sätt att involvera hela organisationen i arbetet med ständiga förbättringar. Genom medarbetarna uppdagas idéer och förslag som är relevanta för den dagliga verksamheten och genererar inkrementella förbättringar som resulterar i utveckling och innovation. Syftet med studien var att undersöka hur förslagsystemet i ett konsultbolag kunde utvecklas för att hantera och organisera förbättring. Tidigare studier visar hur förslagsystem byggs på två organisatoriska pelare, företagskultur och företagsstruktur. För att kunna skapa en ändamålsenlig hantering och organisering av förbättringsförslag behövde därför både strukturella och kulturella aspekter av förslagsystemet undersökas. Studien initierades med att kartlägga fallföretagets förslagsprocess för att skapa en övergripande bild av den befintliga strukturen. Därefter togs de kulturella aspekterna i beaktning genom medarbetarnas uppfattningar av förbättringsarbetet och förslagsprocessen. Genom tematisk analys upprättades koder, faktorer och teman som redogör centrala områden för ett förslagsystem och dess framgång. De identifierade kulturella och strukturella aspekterna av förbättringsförslag användes sedan för att beskriva förslagsarbete i en ny modell. De rekommendationer som togs fram för fallföretagets fortsatta arbete ansågs till stor del påverka strukturen för förslagsystemet. Genom att formulera en målsättning som på ett enkelt sätt redogör syftet med organisationens förbättringsarbete skapas en förståelse för vad förbättringsarbetet önskar uppnå. Att reflektera kring organisatoriska förutsättningar samt hur engagemanget från ledning och medarbetare fungerar genererar förståelse för kulturella och strukturella aspekter som företaget har att förhålla sig till. Fallföretaget PlantVision, som konsultbolag, behöver särskilt undersöka hur de ska hantera timdebitering kontra förbättringsarbete för att medarbetarna ska motiveras att arbeta med båda. Timdebiteringen visade sig påverka medarbetarna i deras arbete med förbättringar då konsulter förväntas debitera arbetade timmar till kund och inte fokusera på interna förbättringar. Samtidigt måste organisationen fortsätta förbättras för att vara konkurrenskraftiga, och i en konsultverksamhet bör konsulterna involveras i förbättringsarbetet eftersom de har kontakten med kunden. Medarbetarna bör därför motiveras till att arbeta med en kombination av timdebitering och förbättringsarbete. Det är även värdefullt att analysera engagemanget för förbättringsarbete, både bland ledning och medarbetare för att kunna avgöra hur de ska fortsätta motiveras till att engagera sig i ständig förbättring. För att skapa ytterligare struktur i förbättringsarbetet upprättades ett nytt förslagsystem online som ett förslag på hur PlantVision kan hantera förbättringsförslag på ett effektivare sätt. Ett förslagsystem som främjar transparens och struktur samt ökar den interna kommunikationen mellan medarbetare och ledning antas medföra ett förbättringsarbete som drivs av medarbetarna. Studien visar på att konsultbolag har specifika förutsättningar som bör tas i beaktning vid upprättande och utvecklande av förslagsystem. I övrigt redogör studien hur målsättning, engagemang, transparens och struktur samt kommunikation bygger ett framgångsrikt förslagsystem och lägger grunden för inkrementellt förbättringsarbete.

<p> </p><p>Syftet med detta arbete, som bedrivits på DB Schenker Sverige i Önnestad, är att skapa ett underlag som främjar en implementation av arbetssättet Lean Production inom transportbranschen. Anledningen till att Schenker vill börja arbeta efter Lean är att de under en längre tid haft svårt att höja sin kvalitet och effektivitet. Det huvudsakliga målet med arbetet har varit att:</p><ul><li>på ett enkelt och robust sätt i samförstånd med ledningen skapa en grund för hur arbetet med Lean Production ska implementeras</li></ul><ul type="disc"><li>skapa tydliga och enkla mätetal/måltal för att följa upp de olika avdelningarnas produktivitet</li></ul><ul><li>utforma en terminallayout som är anpassad till Lean Production där städning, avvikelser, flöden och säkerhet tydliggörs</li><li>skapa en arbetsmodell för hur Lean Production ska kunna tillämpas fullt ut</li></ul><p> </p><p>Det största argumentet när företag strävar efter att bli Lean är att sätta kunden i centrum samt att "skapa tänkande människor". Genom att sätta kunden i centrum och "skapa tänkande människor" så skapas effektiva arbetsplatser där verksamheten förebygger slöseri, skapar processtänkande, tänker på miljö och säkerhet, service och tjänster och en kultur bildas som främjar delaktighet från personalen.</p><p> </p><p>Detta examensarbete har drivits som en fallstudie, främst för att författaren har arbetat ensam, även för att utgångspunkten från Schenkers sida var att göra ett grundarbete för att Lean Production skulle kunna implementeras på distriktet med så heltäckande information som möjligt.</p><p> </p><p>De huvudsakliga resultaten av detta arbete är följande:</p><ul><li>ny terminallayout där ordning och reda (5S) har tillämpats</li><li>genom att 5S har tillämpats har en grund för Lean Production och standardisering av arbetsplatsen skapats, som är det fundamentala för ständiga förbättringar</li><li>genom 5S visualiseras avvikelser</li><li>förbättringsmöten och förbättringstavla för de olika avdelningarna</li><li>förbättrad säkerhet</li></ul><p> </p><p>En av de väsentliga slutsatserna i detta arbete består av en arbetsmodell för hur arbetet med implementeringen av Lean Production går tillväga. Utöver det innefattar arbetet rekommendationer för Schenker och deras framtida arbete med Lean Production.</p> / <p> </p><p>This project constitutes the Master thesis within the School of Innovation, Design and Engineering at Mälardalen University. The project has been carried out at DB Schenker Sweden in Önnestad and the aim of this work is to provide as a basis for enhancing the implementation of Lean Production within the transportation sector. The reason why Schenker would like to begin work after Lean is that for a long time they have been unable to raise their quality and efficiency. The main objectives of this work have been:</p><ul><li>in a simple and robust way, in agreement with the management to create a foundation for the progress of the Lean Production implementation</li><li>clear and simple metrics / targets to follow up the various departments' productivity</li><li>develop a terminal layout that is adapted to Lean Production where cleaning, deviations, flows and security is made clear </li><li>create a working model of how Lean Production is to be applied in full</li></ul><p> </p><p>The main argument when companies strive to be Lean is to put the customer at the center and "create thinking people". By placing the customer at the center and "creating thinking people" effective workplaces where the activity will prevent waste, creating process thinking, thinking of the environment and safety, service and services and a culture is formed to promote the involvement of staff.</p><p> </p><p>This thesis has been driven as a case study, one reason is because the author has worked alone and the basis from Schenker was to make the foundation work so Lean Production can be implemented at the district with so complete information as possible.</p><p> </p><p>The main results of this work are:</p><ul><li>a new terminal layout where 5S has been applied</li><li>since 5S has been applied the basis for Lean Production and standardization of the workplace has been created which is the basis for continuous improvements</li><li>since 5S has been applied deviations get visualized</li><li>improvement meetings and improving scoreboards for the different departments</li><li>improved safety</li></ul><p>One of the essential conclusions of this work consists of a working model for the implementation progress of Lean Production. In addition the work includes recommendations for Schenker and their future work with Lean Production.</p>