SAMMANFATTNING Titel: Ständiga förbättringar i offentlig sektor - En studie kring att skapa kundvärde genom medarbetarens delaktighet i verksamhetens processer   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Dannebrant och Terese Karlsson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2015 - Augusti Syfte: Kraven på offentliga organisationer gällande kostnadsreducering har ökat samtidigt som medborgarna kräver högre kvalité på de tjänster som erbjuds. Detta har lett till att offentliga organisationer i allt större utsträckning visat intresse för de styrkoncept som finns inom den privata sektorn. Därav fann vi det intressant att se hur man inom en offentlig organisation åstadkommer ökad effektivitet och kundnöjdhet, med hjälp av styrverktyget ständiga förbättringar. Uppsatsen syftar således till att belysa hur arbetet med ständiga förbättringar drivs inom offentliga organisationer och då särskilt genom medarbetarens delaktighet i verksamhetens processer för att åstadkomma kundvärde. Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av en offentlig myndighet. Studien har antagit ett hermeneutiskt synsätt och är av kvalitativ art då syftet med uppsatsen är att beskriva och tolka samt skapa förståelse för arbetet med ständiga förbättringar i en offentlig organisation. Vidare har en deduktiv ansats antagits. Den teoretiska referensramen bygger till stor del på vetenskapliga artiklar. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med chefer och medarbetare från två olika verksamhetsdelar inom den offentliga myndigheten. Tidigare forskning som vi studerat jämförs och analyseras därefter med det insamlade empiriska materialet. Resultat & slutsats: Vår studie indikerar att arbetet med ständiga förbättringar har sin grund i företagskulturen och medarbetarens förankring i densamma. Därav är företagskulturen avgörande för hur väl arbetet med förbättringsarbete förstås av medarbetaren och faller ut inom en offentlig organisation. Vår fallstudie indikerar att den förbättringsmetod man väljer att tillämpa har betydelse för engagemang och förståelse för arbetet med ständiga förbättringar. Vidare har framkommit att medarbetaren behöver ha förståelse för hur verksamhetens processer fungerar för att kunna utföra processen på ett likartat sätt varje gång, vilket är nödvändigt för att kunna bibehålla och utveckla ett kontinuerligt förbättringsarbete. Vidare ger studien indikationer på att återkoppling till medarbetaren i kombination med utbildning för det koncept som tillämpas är faktorer som är av betydelse för att arbetet med ständiga förbättringar ska falla väl ut inom en offentlig organisation. Förslag till fortsatt forskning: Studien indikerar att företagskulturen har stor påverkan gällande framgångsrik implementering av ständiga förbättringar. Därav skulle vi finna det intressant att göra en djupare analys av rådande företagskultur inom en offentlig myndighet och ta reda på hur man driver arbetet med att förändra företagskulturen. Uppsatsens bidrag: Studien indikerar att medarbetaren vid tillämpning av en hybridmodell tenderar att sakna insikt om att man utöver vardagsförbättringar även har möjlighet att genomföra övergripande förändringar. Vidare ger studien indikationer på att förståelsen för ett processorienterat synsätt tenderar att saknas hos medarbetaren. Slutligen är återkoppling i kombination med utbildning för det koncept som tillämpas en förutsättning för att arbetet med ständiga förbättringar ska falla väl ut inom en offentlig organisation. Nyckelord: Ständiga förbättringar, offentlig organisation, processer, medarbetaren och kundvärde

<p>Kreativitet och kulturella produkter får allt större betydelse i tillväxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri från andra, är bland annat den kreativa medarbetaren som känner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mål som denne strävar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mål. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehålls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens påverkan på vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren. Denna modell visar på hur den kreativa medarbetaren leds inom den kulturella industrin. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har gjorts på två företag inom musikbranschen där modellen testas i praktiken. Resultatet av undersökningen visar på att modellen stämmer överens med hur det fungerar i verkligheten. Att leda en kreativ medarbetare förutsätter att hänsyn bör tas till den frihet denne behöver för att bibehålla sin kreativitet. Den kreativa medarbetarens intresse för företagets kulturella produkt är av betydelse för att medarbetaren ska kunna relatera till företagets vision som leder denne till att arbeta i samma riktning som företaget.</p>

Kreativitet och kulturella produkter får allt större betydelse i tillväxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri från andra, är bland annat den kreativa medarbetaren som känner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mål som denne strävar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mål. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehålls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens påverkan på vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren. Denna modell visar på hur den kreativa medarbetaren leds inom den kulturella industrin. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har gjorts på två företag inom musikbranschen där modellen testas i praktiken. Resultatet av undersökningen visar på att modellen stämmer överens med hur det fungerar i verkligheten. Att leda en kreativ medarbetare förutsätter att hänsyn bör tas till den frihet denne behöver för att bibehålla sin kreativitet. Den kreativa medarbetarens intresse för företagets kulturella produkt är av betydelse för att medarbetaren ska kunna relatera till företagets vision som leder denne till att arbeta i samma riktning som företaget.

Det saknas forskning inom området ledarskap för den skandinaviska byggsektorn i allmänhet. Den här studien tar sin utgångspunkt i medarbetarens syn på ledarskapet i ett större byggprojekt hos ett av nordens ledande bygg- och anläggningsföretag. Studien är gjord som en kvalitativ undersökning och sex intervjuer genomfördes med representativa medarbetare från organisationen. Respondenterna var en blandad grupp, några tillsvidare anställda hos PEAB, andra tillfälligt inhyrda. Frågorna berörde de anställdas upplevelse av det utövade ledarskap som de själva exponerats för från sina närmaste ledare. Ledarna i fråga var de närmaste överordnade som de anställda har kontakt med på daglig bas. Men även frågor om organisationskultur, arbetsglädje och trivsel undersöks. Svaren från respondenterna transkriberades och kodades för att analys skulle kunna ske. Med symbolisk interaktionism som yttre ramverk analyseras svaren även med socialutbytesteori, rättviseteori, gruppteori och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en rad teman presenteras resultat, analys och diskussion. Studien visar på en komplex bild av medarbetarens syn och tankar på sin arbetsplats, kommunikationen som sker där, relationen till andra anställda samt hur man ser på sina ledare. Studien Generellt framkommer att man är nöjd med sin arbetsplats och det utövade ledarskapet. Man när en konservativ syn på termen ledare/chef men talar egentligen om en ledare. Man tycker att det finns en förståelse för att alla är mänskliga och kan göra fel från ledarna och det uppskattas, men viss irritation och missnöje finns. Det råder en gruppindelning på arbetsplatsensom kan vara farlig att se bort ifrån.

<p>Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.</p>

Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.

Kostnaderna för den arbetsrelaterade ohälsan i form av sjukskrivningar och produktionsbortfall är stora. De arbetsorganisatoriska faktorer som har störst betydelse för ohälsan är arbetsmiljön och ledarskapet. Ledningen är den faktor som i sin tur har möjlighet till påverkan på arbetsmiljöns utformning. Detta betyder att ledaren är den faktor som har störst möjlighet att påverka medarbetarens hälsa. Enligt vissa teorier kan ledarskapsbeteendet direkt kopplas till medarbetarnas hälsa. Andra studier kopplar ledarskapsbeteendet till medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka olika ledarbeteendens påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och hälsa. Syftet har även varit att utreda om det finns något koppling mellan arbetstillfredsställelse och hälsa, det vill säga en mekanism mellan ledarskapsbeteende och medarbetarnas hälsa. För att undersöka detta har uppsatsen analyserat kvantitativa data från undersökningen ”Arbetsmiljömärkta arbetsplatser” eller  ”Attraktiva arbetsplatser i Jämtlands län”. Det teoretiska resonemang som låg till grund för framställningen omfattade olika ledarbeteenden, medarbetarens behov, hälsa och välbefinnande, arbetstillfredsställelse samt ledarens och medarbetarens interaktion via krav, kontroll och stöd. Resultatet i min studie visade att en ledare genom sitt beteende påverkar sina medarbetares hälsa direkt och/eller indirekt genom mekanismen arbetstillfredsställelse. / The costs of work-related illness, such as sick-leaves and drops in production, are considerable. The work organizational factors with the greatest influence over illness are workplace environment and leadership. Management, in turn, is the factor with the possibility of influencing the design of the workplace environment. This means that the leader is the one with the greatest opportunity to influence the health of co-workers. According to some theories, leader behavior may directly be connected to the health of co-workers. Other studies discern a link between leadership behavior and work satisfaction of co-workers. The purpose of this paper has been to investigate the influence of different types of leadership on the work satisfaction and health of co-workers. The essay also aimed at examining whether or not a link exists between work satisfaction and health, i.e. a mechanism between leadership behavior and health of co-workers. In order to carry out this study, quantitative data has been analyzed from the reports “Arbetsmiljömärkta arbetsplatser” or “Attraktiva arbetsplatser i Jämtlands län”. The theoretical reasoning that came to constitute a basis for the essay comprised different types of leadership, co-workers needs, health and well-being, work satisfaction and finally leader and co-worker interaction through demands, control and support. The results of my study indicated that leader behavior directly influenced the health of co-workers and/or indirectly through the mechanism work satisfaction.

Kostnaderna för den arbetsrelaterade ohälsan i form av sjukskrivningar och produktionsbortfall är stora. De arbetsorganisatoriska faktorer som har störst betydelse för ohälsan är arbetsmiljön och ledarskapet. Ledningen är den faktor som i sin tur har möjlighet till påverkan på arbetsmiljöns utformning. Detta betyder att ledaren är den faktor som har störst möjlighet att påverka medarbetarens hälsa. Enligt vissa teorier kan ledarskapsbeteendet direkt kopplas till medarbetarnas hälsa. Andra studier kopplar ledarskapsbeteendet till medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka olika ledarbeteendens påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och hälsa. Syftet har även varit att utreda om det finns något koppling mellan arbetstillfredsställelse och hälsa, det vill säga en mekanism mellan ledarskapsbeteende och medarbetarnas hälsa. För att undersöka detta har uppsatsen analyserat kvantitativa data från undersökningen ”Arbetsmiljömärkta arbetsplatser” eller  ”Attraktivaarbetsplatser i Jämtlands län”. Det teoretiska resonemang som låg tillgrund för framställningen omfattade olika ledarbeteenden, medarbetarens behov, hälsa och välbefinnande, arbetstillfredsställelse samt ledarens och medarbetarens interaktion via krav, kontroll och stöd. Resultatet i min studie visade att en ledare genom sitt beteende påverkar sina medarbetares hälsa direkt och/eller indirekt genom mekanismen arbetstillfredsställelse. / The costs of work-related illness, such as sick-leaves and drops in production, are considerable. The work organizational factors with the greatest influence over illness are workplace environment and leadership. Management, in turn, is the factor with the possibility of influencing the design of the workplace environment. This means that the leader is the one with the greatest opportunity to influence the health of co-workers. According to some theories, leader behavior may directly be connected to the health of co-workers. Other studies discern a link between leadership behavior and work satisfaction of co-workers. The purpose of this paper has been to investigate the influence of different types of leadership on the work satisfaction and health of co-workers. The essay also aimed at examining whether or not a link exists between work satisfaction and health, i.e. a mechanism between leadership behavior and health of co-workers. In order to carry out this study, quantitative data has been analyzed from the reports “Arbetsmiljömärkta arbetsplatser” or “Attraktiva arbetsplatser i Jämtlands län”. The theoretical reasoning that came to constitute a basis for the essay comprised different types of leadership, co-workers needs, health and well-being, work satisfaction and finally leader and co-worker interaction through demands, control and support. The results of my study indicated that leader behavior directly influenced the health of co-workers and/or indirectly through the mechanism work satisfaction.