No description available.

Sammanfattning Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka relationen mellan de anställdas tidigare erfarenheter kring fysisk aktivitet och deras gensvar på företagets satsningar.   Metod Då studien utgår från de anställdas uppfattning där vi vill försöka förstå hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva, har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som den lämpligaste metoden att samla in data. Vi har även valt att undersöka hur tidigare erfarenheter utifrån habitus påverkar de anställdas gensvar på företagets erbjudanden. Totalt intervjuades 13 personer varav en var den friskvårdsansvarige på företaget.   Resultat Det framkom att företaget har en bred friskvårdssatsning där de erbjuder de anställda en rad olika aktiviteter. Däremot finns det ingen vision som når de anställda för vad friskvårdssatsningen ska generera. Detta avspeglas bland respondenternas deltagande i friskvårdssatsningen. Vidare verkar majoriteten av respondenterna uppleva att det är tidsbrist som bidrar till det låga deltagandet. Tidigare erfarenheter i form av habitus och kapital påverkar de anställda utifrån dem själva men även utifrån den rådande arbetskulturen.   Slutsats Då företaget är ett dotterbolag under ett större moderbolag är deras friskvårdssatsning baserat på moderbolagets friskvårdspolicy. Denna policy är inte anpassad efter de arbetsuppgifter och arbetstider som de anställda på dotterbolaget har. På grund av detta kan vi dra slutsatsen att friskvårdssatsningar bör anpassas utifrån dem anställda och rådande arbetsförhållande på ett företag. Ett friskvårdssatsande företag bör utgå från de anställdas habitus och kapital för att och anpassa aktiviteterna därefter.

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med vår studie var att undersöka arbetsmetoden hälsoombud/hälsoinspiratörer för att se hur den tillämpades på två olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda på om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hälsofrämjande arbete på deras arbetsplats och vad detta innebar.</p><p>Våra frågeställningar var:</p><p>-         Hur är arbetsmetoden hälsoombud och hälsoinspiratörer i det hälsofrämjande arbetet utformad på detta företag?</p><p>-         Når det hälsofrämjande arbetet ut till medarbetarna och i sådant fall hur?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi undersökte två hälso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshälsovården som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med två hälsoombud från dessa kommittéer och därtill fem hälsoinspiratörer. Vi skickade även enkäter till medarbetarna för att få svar på om det hälsofrämjande arbetet når ut.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Trots att företaget hade strukturer för hälsoarbetet som gällde för hela företaget visade våra resultat att avdelningarna skiljde sig åt. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgångsrikt hälsoarbete var bl.a. utbildning, stöd från företagshälsovård och närmaste chef, tydliga riktlinjer i organisationen för hur arbetet skulle bedrivas, samt kommunikation i alla riktningar. Av resultaten från enkäterna kunde vi konstatera att en stor del av medarbetarna hade dålig eller ingen kännedom om företagets hälsoarbete och därmed hälsoinspiratörernas arbete på den egna avdelningen. Resultaten skiljde sig dock åt mellan avdelningarna, då medarbetarna på den ena avdelningen hade större insyn i hälsoarbetet.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Arbetsmetoden med hälsoombud och hälsoinspiratörer är ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande på en arbetsplats, då man effektivt når alla medarbetare. En förutsättning för detta är dock att arbetet är bra strukturerat och att det finns ansvariga personer på arbetsplatsen som är insatta och engagerade. En annan viktig faktor är att det finns en väl fungerande kommunikation inom organisationen.  </p>

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka arbetsmetoden hälsoombud/hälsoinspiratörer för att se hur den tillämpades på två olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda på om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hälsofrämjande arbete på deras arbetsplats och vad detta innebar. Våra frågeställningar var: -         Hur är arbetsmetoden hälsoombud och hälsoinspiratörer i det hälsofrämjande arbetet utformad på detta företag? -         Når det hälsofrämjande arbetet ut till medarbetarna och i sådant fall hur?   Metod Vi undersökte två hälso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshälsovården som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med två hälsoombud från dessa kommittéer och därtill fem hälsoinspiratörer. Vi skickade även enkäter till medarbetarna för att få svar på om det hälsofrämjande arbetet når ut.   Resultat Trots att företaget hade strukturer för hälsoarbetet som gällde för hela företaget visade våra resultat att avdelningarna skiljde sig åt. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgångsrikt hälsoarbete var bl.a. utbildning, stöd från företagshälsovård och närmaste chef, tydliga riktlinjer i organisationen för hur arbetet skulle bedrivas, samt kommunikation i alla riktningar. Av resultaten från enkäterna kunde vi konstatera att en stor del av medarbetarna hade dålig eller ingen kännedom om företagets hälsoarbete och därmed hälsoinspiratörernas arbete på den egna avdelningen. Resultaten skiljde sig dock åt mellan avdelningarna, då medarbetarna på den ena avdelningen hade större insyn i hälsoarbetet.   Slutsats Arbetsmetoden med hälsoombud och hälsoinspiratörer är ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande på en arbetsplats, då man effektivt når alla medarbetare. En förutsättning för detta är dock att arbetet är bra strukturerat och att det finns ansvariga personer på arbetsplatsen som är insatta och engagerade. En annan viktig faktor är att det finns en väl fungerande kommunikation inom organisationen.

The aim of this qualitative study was to give an deeper understanding of how employees in the engineering industry experienced health education and how they understood and gave meaning to the terms health and health education. The study was based on interviews with eight men and women who participated in a health education project which had been held on their workplace. When the study took place the interviewees were in the age between 28 and 58 years. The results indicate that the employees understood health as a combination of both physical and psychological factors. The positive aspects described by the interviewees based on their experiences from the project were increase physical activities and that the project had helped them to get a better diet. In some cases the interviews had divided experiences about different parts of the project, but overall the result show that the interviewees were convinced that the project had helped them to improve their health and that the company was likely to benefit from the employees' improved health through reduced absenteeism and higher production.

Inledning: Regeringens folkhälsopolitik syftar till att förmedla kunskap och insikt vilket gör det möjligt för människor att kunna utveckla de färdigheter som krävs för en hälsosam livsstil. När det gäller förändringar på den egna livsstilen behöver man investera tid och resurser för att uppnå sina mål. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera den tio veckors hälsofrämjande livsstilsintervention som Karlskrona kommun i samarbete med en extern aktör låtit anställda i kommunen genomföra. Utvärderingen sker utefter följande frågeställning: Har deltagarnas kroppsfettprocent (%BF), Body Mass Index (BMI) och maximala syreupptagningsförmåga (VO2max) förändrats under interventionen? Metod: Forskarna har valt att göra en interventionsstudie med kvantitativa metoder. En utvärdering har gjorts på 37 deltagare som ingått i tio veckors intervention. Resultat: %BF visade ingen signifikant skillnad (p=0,095) mellan testtillfällena. BMI visade en signifikant minskning med 0,37kg/m2 (p=0,011). VO2max visade en signifikant ökning med 2,28 ml/kg/min (p=0,00). I hur stor utstäckning deltagare närvarade hade ingen statistisk signifikant skillnad på %BF (p=0,826), BMI (p=0,426) eller VO2max (p=0,491). Konklusion:Interventionen kan för deltagarna ha bidragit till hälsoförbättringar i BMI och VO2max.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har förändrats och statistiken över sjukskrivningar på grund av psykisk sjukdom ökar. För att anställda ska hålla sig friska kan hälsopromotion på arbetsplatsen användas som strategi med arbetsmiljön som en stödjande miljö för hälsan. Hälsoinspiratörer finns inom både privat och offentlig sektor och arbetar för att inspirera till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för hur hälsoinspiratörer inom kommunala verksamheter arbetar med hälsa på arbetsplatsen, vad som motiverar dem till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen och undersöka hur deras hälsoarbete kan utvecklas. Metoden som används i studien är kvalitativa metoder och sex semistrukturerade intervjuer med hälsoinspiratörer har genomförts. Sedan har materialet transkriberats och analyserats genom en innehållsanalys. Resultatet visar att hälsoinspiratörer arbetar både med den fysiska- och den psykosociala arbetsmiljön. Vad som motiverar hälsoinspiratörerna till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen visar resultatet är att de har ett personligt intresse för hälsa och välbefinnande samt att de upplever hälsoarbetet som meningsfullt för dem. Konklusionen är att hälsoarbete som riktar sig mot den psykosociala arbetsmiljön stärker det sociala klimatet på arbetsplatsen och motiverar både anställda i sina arbetsuppgifter och hälsoinspiratören i sitt hälsoarbete. Ett promotivt hälsoarbete riktat mot en god psykosocial arbetsmiljö kan ses som ett processarbete som inte har en början och inget slut, som ständigt bör utvärderas för att utvecklas.   Background: With a developed market on the working field the conditions is also changing with the development. The statistics tells that sick leave because of psychological illness is increasing and a strategi to keeping employees healthy the organizations can use health promotion as a strategy and the working environment can function as an environment that supports and enhances health. A health motivator is an employee whose job is to inspire to a health supporting working environment. The Aim is to create an understanding for how the health motivator in municipal organizations is working with workplace health promotion, what is motivating them in their inspire assignment and look into how their workplace health promoting can devolop. Method: A qualitative method has been used where six semistuctured interviews with health motivators have been done and transcribed. Thereafter analysed with a content analysis, where the data material was organized, coded and abstracted.  Results: The results shows that health motivators workplace health promotion includes both the physical and the psychologial working environment. And that health motivators inspires a motivation in their assignment for a personal interest in health and wellbeing and find the promotion meaningful for them. Conclusion: Health promoting oriented to the psychosocial work environment reinforces the social climate at the workplace and motivate both employees and health motivators in their work. Health enhancing workplace health promotion unto a good psychosocial work environment can be seen as a process of work that does not have a beginning and no end, which should be continuously evaluated to evolve.

Aim: This thesis aims to describe and analyse the concept of health-promoting leadership, including criticalconditions for implementation and evaluation of such leadership. Methods: Three case studies and one conceptual analysis were conducted using qualitative methods, including interviews, observations and document analysis. The qualitative data material in study III was supplementedwith quantitative material from a leadership survey. Study I was a qualitative case study of a Swedish industrial company characterized by a low sickness rate, a structure of self-managed teams and an organisational culturethat aimed to develop employee skills and influence. Study II was a phenomenograpic study of health-promoting leadership, as described by 20 individuals employed in Swedish municipalities. Study III was a case study of anintervention programme for the development of health-promoting leadership conducted in four city districts of Gothenburg, Sweden. Study IV was a case study on collaboration in workplace health promotion between municipalities in a Swedish region. Results: Study I illustrates how a company leader developed and influenced organisational culture, including the employees’ control over their work situation, participation and personal development. The results of this study emphasise the importance of considering contextual factors when evaluating the role of leadership in promotinghealth at work. Study II describes health-promoting leadership in three different ways: organising health promoting activities, supportive leadership style, and developing a health-promoting workplace. Interviewees frequently linked good leadership in general with good employee health. Study III shows the importance ofregarding the development of health-promoting leadership as a contribution to building organisational capacityfor a health-promoting workplace. The intervention programme was implemented in an existing managementgroup already producing action plans for workplace health promotion. Such integration is an important part ofbuilding organisational capacity for creating and sustaining a health-promoting workplace. Study IV shows thatcollaborative health-promoting leadership is viewed as a strategy to reduce the sickness rate amongmunicipalities in a region. The study implies that collaborative workplace health promotion should be organisedinitially on a small scale, giving participants the time and opportunities to develop mutual trust. Moreover, StudyIV demonstrates the importance of including participants with differing levels of knowledge and experienceabout workplace health promotion. Conclusions: Health-promoting leadership can be defined as leadership that works to create a culture for healthpromotingworkplaces and values, to inspire and motivate employee participation in such a development. Healthpromotingleadership can also be viewed as a critical part of organisational capacity for health promotion,including managerial knowledge and skills as well as organisational policies and structures that support a healthpromotingworkplace. Therefore, leadership involvement in the systematic development of both the physical andpsychosocial work environment is important. / Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling är att beskriva och analysera begreppet hälsofrämjandeledarskap, vilket även inkluderar förutsättningar för utveckling och utvärdering av ett sådant ledarskap. Metoder: Kvalitativa metoder har tillämpats i avhandlingens alla studier, inklusive intervjuer, observationer ochdokumentanalys. I studie III har det kvalitativa datamaterialet kompletterats med kvantitativa data från enledarskapsundersökning. Tre fallstudier och en konceptuell analys genomfördes. Studie I var en kvalitativfallstudie av ett svenskt industriföretag med låg sjukfrånvaro och med en arbetsorganisation som syftade till attutveckla medarbetarnas kompetens och inflytande i sitt arbete. Studie II var en fenomenografisk studie av hurhälsofrämjande ledarskap beskrevs bland 20 personer anställda i svenska kommuner. Studie III var en fallstudieav ett interventionsprogram för utveckling av hälsofrämjande ledarskap i fyra stadsdelar i Göteborg. Studie IVvar en kvalitativ fallstudie av samverkan mellan kommuner i en svensk region kring att skapa hälsofrämjandearbetsplatser. Resultat: Studie I visar hur en företagsledare har utvecklat och påverkat en företagskultur som främjar deanställdas kontroll över arbetssituationen, samt deras delaktighet och personlig utveckling. Resultaten visar påvikten av att ta hänsyn till kontextuella faktorer vid utvärdering av vilken betydelse ledarskapet har för att främjahälsa på arbetsplatsen. Hälsofrämjande ledarskap beskrivs i studie II på tre olika sätt: att organiserahälsofrämjande aktiviteter, en stödjande ledarskapsstil, samt att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats.Konceptet användes ofta bland intervjupersonerna för att länka idéer om ett gott ledarskap i allmänhet till deanställdas hälsa. Studie III visar på vikten av att se ledarskap som ett bidrag till utvecklingen av enhälsofrämjande arbetsplats. Programmet genomfördes i befintliga ledningsgrupper som tog fram handlingsplanerför en hälsofrämjande verksamhetsutveckling. Denna typ av integration är ett viktig led i att utveckla denorganisatoriska kapaciteten för att vara en hälsofrämjande arbetsplats. I studie IV sågs samverkan kringhälsofrämjande ledarskap som en strategi för att minska sjukskrivningar bland kommunerna i regionen. Studienpekar på vikten av att till en början organisera samverkan kring utveckling av hälsofrämjande arbetsplatser imindre skala för att ge samverkansparterna tid och möjligheter att utveckla ett ömsesidigt förtroende förvarandra. Studien visar också att det är viktigt att involvera olika samverkansparter med kompletterande kunskaper och erfarenheter om arbetshälsa. Slutsatser: Hälsofrämjande ledarskap kan definieras som ett ledarskap som arbetar för att skapa enhälsofrämjande arbetsplatskultur. En sådan kultur innefattar värderingar som inspirerar och motiverar deanställda att delta i utvecklingen mot en hälsofrämjande arbetsplats. Hälsofrämjande ledarskap kan också sessom en viktig del av den organisatoriska kapaciteten för att främja hälsa, det vill säga chefers kunskaper ochfärdigheter såväl som riktlinjer och strukturer i organisationen som understödjer en hälsofrämjande arbetsplats.Det är därför viktigt med ett ledarskapsengagemang i den systematiska utvecklingen av både den fysiska ochpsykosociala arbetsmiljön.

Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer i fritidspedagogers arbetsmiljö som har betydelse för dennes hälsa och som möjliggör en meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet. I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Jag har valt att utgå från en teori kring begreppet hälsa och en teori som handlar om ramfaktorers betydelse för skolans verksamhet. Resultatet av min studie visar att fritidspedagoger definierar hälsobegreppet som att må bra såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Att ha en god hälsa upplevdes som en viktig förutsättning för att klara av och orka med arbetet. Trivselfaktorerna och det kollegiala samarbetet ansågs viktiga för en god hälsa på arbetsplatsen. Stöd och tydlig kommunikation från ledningen ansågs bidra till en god arbetsmiljö. Fritidspedagogerna ansåg att det krävs rätt förutsättningar i form av planeringstid och personalresurser för att en kvalitativ och meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet ska kunna bedrivas.

An individual´s health is an important quality and asset to the individual, as well as to organizations and communities. The health of a human being is affected by the whole life situation, where the work place forms a significant part. The work place is an arena that can contribute to creating ill-health. In the light of increasing work- related ill-health in our society, it is important today to work with health-promoting initiatives in order to improve the well-being of people. It is advisable that an appointed key person at the work place works with health-promoting efforts. This person could very well be a health inspirer. The aim of this study was to make a closer examination and analysis of how health inspirers within the Social Services in Umeå identify themselves with their assignment . Ten health inspirers took part in a qualitative interview study. The result showed that the assignment of the health inspires was to work with conveying knowledge and motivating their co-workers to a healthy behavior which in turn would lead to well-being and good health. The support and feedback by the manager and co-workers were important factors in motivating the health inspirers for the assignment. More distinct frameworks and guidelines proved to be factors that very well could have facilitated the work of the health inspirers.