No description available.

No description available.

Stillasittande arbete är vanligt förekommande bland universitetsanställda där upp till 75 procent av dagen utgörs av stillasittande arbete. Arbetsgivare har möjlighet att erbjuda friskvård till de anställda och sådana insatser har visat påverka produktivitet, hälsa och motivationen till att vara fysiskt aktiv överlag. Studien syftade att undersöka universitetsanställdas nyttjande av friskvård och eventuella samband med självskattad hälsa. En webbaserad enkät innehållandes bakgrundsfrågor, PSS-10, Krav-kontroll-stöd, SF-36 samt frågor gällande fysisk aktivitet och friskvård, skickades ut till 919 personer med en svarsfrekvens på 33 procent (N=304). Resultatet visade att 54 procent nyttjade friskvårdstiden samt att dessa individer även ägnade mer tid till planerad fysisk aktivitet utanför arbetstid. Kvinnor som nyttjade friskvårdstiden upplevde mindre stress och skattade sin mentala hälsa bättre än kvinnor som inte nyttjade friskvårdstiden. För både kvinnor och män sågs ett positivt samband mellan nyttjad friskvårdstid och självskattad fysisk hälsa. Ett positivt samband sågs även mellan nyttjad friskvårdstid och självskattad mental hälsa bland kvinnor. Sambandet mellan friskvård på arbetet och självskattad hälsa kan ses grunda sig i universitetsanställdas organisatoriska förutsättningar. / Among university employees, as much as 75 percent of the workday is spent sitting down. Employers have the opportunity to offer wellness services to the employees, and such interventions has proven to affect productivity and health. This study aimed to explore the utilization of wellness services and its eventual association with self-rated health. A web based survey containing background variables, PSS-10, Demand-control-support, SF-36, and questions regarding physical activity and wellness services, was handed out to 919 persons with a response rate of 33 percent (N=304). 54 percent used the wellness services and they spent more time engaging in planned exercise than did the non-users. Women who used the wellness service felt less stressed and rated their mental health better than the non-using women. Regarding both women and men there was a positive correlation between time spent using wellness services and self-rated physical health. A positive correlation could also be seen, among women, between time spent using wellness services and self-rated mental health. The correlation between the utilization of wellness services and self-rated health could be based on the organizational conditions among university employees.

<p>Bollnäs tillhör Gävleborgs län som har det fjärde högsta ohälsotalet i landet. 2001 beslutade socialtjänsten i kommunen att alla medarbetare skulle ägna sig åt någon form av friskvård på arbetstid och den angivna tiden är en timme per vecka. Vidare beslutades det 2003 att utveckla detta med friskvård och socialtjänsten gick in och subventionerade friskvårdskort till alla medarbetare. Kortet är kostnadsfritt och ger tillgång till alla anläggningar som kultur och fritidsförvaltningen har ansvar för. Enligt personalchefen inom socialtjänsten så är det stor skillnad i grupperna vad det gäller att utnyttja friskvårdssatsningen. Syftet med studien var att identifiera möjligheter och hinder till att utnyttja friskvård.</p><p>Metoden bygger på kvalitativa intervjuer av sex anställda som tillhör två olika arbetsgrupper inom äldreomsorgen. En grupp som tränar mer och en grupp som tränar mindre.</p><p>Resultatet av de möjligheter vi kunde tolka utifrån intervjuresultatet var att den grupp som tränade mer hade chefer som själva tränade och var duktiga på att motivera sina medarbetare. Andra aspekter på möjligheter och hinder var att det fanns skillnader i resursfördelning i de båda äldreboenden. Under studiens gång framkom det att i ett av äldreboendena har de självförvaltning som bland annat innebär att de kan göra egna prioriteringar. Samtliga respondenter var positiva till friskvård. De ansåg att hälsoinspiratörer på arbetsplatserna skulle öka motivationen bland medarbetarna och att obligatorisk friskvård på arbetstid skulle vara en god investering för kommunen för att få friskare medarbetare.</p>

<p>WHO s definition av hälsa lyder:</p><p>”Ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp.”</p><p>Ohälsan har gett negativa konsekvenser för individen, arbetsplatsen och samhället. Hälsan är individuell och behöver skötas både fysiskt, psykiskt och med återhämtning. Nordanstigs kommun har erbjudit en friskvårdsinsats bestående av 1000 kronor till varje anställd, som bidrag till friskvård utanför arbetstid. Dessutom avsätter varje förvaltning utifrån egen budgetram, resurser till friskvård för sin personal. Inom äldreomsorgen har sjukfrånvaron bland personalen varit hög, och verksamhetschefen har inom befintlig budget, givit förutsättningar till friskvårdsinsatser för att komma tillrätta med problemen. Syftet med undersökningen var att kartlägga omfattningen av, och användningen av, de friskvårdsinsatser som personalen i äldreomsorgen blivit erbjudna av arbetsgivaren. Enkät med frågor besvarades av personal, som sedan bearbetades kvantitativt. Resultatet har visat att personalen anammat friskvårdsinsatserna och att både motionsvanor och hälsan har förändrats. Insatserna som gjorts har god överensstämmelse med både Angelöws beskrivning om hur friskare arbetsplatser bör utformas samt Antonovskys tankar om att meningsfulla aktiviteter ger begriplighet och leder till känsla av sammanhang i tillvaron.</p>

<p>På många arbetsplatser sker idag olika typer av friskvårdssatsningar i syfte att få friskare medarbetare med hög arbetskapacitet och som är motiverade i sitt arbete. Studiens primära syfte var att undersöka om utnyttjandegraden av friskvårdsförmånerna har en positiv effekt på den upplevda arbetsmotivationen. Författarna ämnade även att sekundärt kartlägga inledningarna till varför de anställda inte utnyttjar friskvårdsförmånerna fullt ut. En enkätstudie genomfördes på en avdelning hos Försäkringskassan i Östersund. Totalt deltog 109 respondenter. Data analyserades med hjälp av korrelationer, t-test, regressionsanalys samt variansanalys. Resultaten visar attutnyttjandegraden av friskvårdsförmåner inte har någon märkbar effekt på den upplevda arbetsmotivationen. De anställda utnyttjar friskvårdsförmånerna i relativt stor utsträckning och den upplevda arbetsmotivationen är förhållandevis hög. Friskvårdsförmånerna bedöms vara en väsentlig del av arbetsförhållandet och kan i enlighet med Herzbergs motivationsteori ses som en hygienfaktor.</p>

No description available.

No description available.

Bollnäs tillhör Gävleborgs län som har det fjärde högsta ohälsotalet i landet. 2001 beslutade socialtjänsten i kommunen att alla medarbetare skulle ägna sig åt någon form av friskvård på arbetstid och den angivna tiden är en timme per vecka. Vidare beslutades det 2003 att utveckla detta med friskvård och socialtjänsten gick in och subventionerade friskvårdskort till alla medarbetare. Kortet är kostnadsfritt och ger tillgång till alla anläggningar som kultur och fritidsförvaltningen har ansvar för. Enligt personalchefen inom socialtjänsten så är det stor skillnad i grupperna vad det gäller att utnyttja friskvårdssatsningen. Syftet med studien var att identifiera möjligheter och hinder till att utnyttja friskvård. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer av sex anställda som tillhör två olika arbetsgrupper inom äldreomsorgen. En grupp som tränar mer och en grupp som tränar mindre. Resultatet av de möjligheter vi kunde tolka utifrån intervjuresultatet var att den grupp som tränade mer hade chefer som själva tränade och var duktiga på att motivera sina medarbetare. Andra aspekter på möjligheter och hinder var att det fanns skillnader i resursfördelning i de båda äldreboenden. Under studiens gång framkom det att i ett av äldreboendena har de självförvaltning som bland annat innebär att de kan göra egna prioriteringar. Samtliga respondenter var positiva till friskvård. De ansåg att hälsoinspiratörer på arbetsplatserna skulle öka motivationen bland medarbetarna och att obligatorisk friskvård på arbetstid skulle vara en god investering för kommunen för att få friskare medarbetare.

WHO s definition av hälsa lyder: ”Ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp.” Ohälsan har gett negativa konsekvenser för individen, arbetsplatsen och samhället. Hälsan är individuell och behöver skötas både fysiskt, psykiskt och med återhämtning. Nordanstigs kommun har erbjudit en friskvårdsinsats bestående av 1000 kronor till varje anställd, som bidrag till friskvård utanför arbetstid. Dessutom avsätter varje förvaltning utifrån egen budgetram, resurser till friskvård för sin personal. Inom äldreomsorgen har sjukfrånvaron bland personalen varit hög, och verksamhetschefen har inom befintlig budget, givit förutsättningar till friskvårdsinsatser för att komma tillrätta med problemen. Syftet med undersökningen var att kartlägga omfattningen av, och användningen av, de friskvårdsinsatser som personalen i äldreomsorgen blivit erbjudna av arbetsgivaren. Enkät med frågor besvarades av personal, som sedan bearbetades kvantitativt. Resultatet har visat att personalen anammat friskvårdsinsatserna och att både motionsvanor och hälsan har förändrats. Insatserna som gjorts har god överensstämmelse med både Angelöws beskrivning om hur friskare arbetsplatser bör utformas samt Antonovskys tankar om att meningsfulla aktiviteter ger begriplighet och leder till känsla av sammanhang i tillvaron.