På många arbetsplatser sker idag olika typer av friskvårdssatsningar i syfte att få friskare medarbetare med hög arbetskapacitet och som är motiverade i sitt arbete. Studiens primära syfte var att undersöka om utnyttjandegraden av friskvårdsförmånerna har en positiv effekt på den upplevda arbetsmotivationen. Författarna ämnade även att sekundärt kartlägga inledningarna till varför de anställda inte utnyttjar friskvårdsförmånerna fullt ut. En enkätstudie genomfördes på en avdelning hos Försäkringskassan i Östersund. Totalt deltog 109 respondenter. Data analyserades med hjälp av korrelationer, t-test, regressionsanalys samt variansanalys. Resultaten visar attutnyttjandegraden av friskvårdsförmåner inte har någon märkbar effekt på den upplevda arbetsmotivationen. De anställda utnyttjar friskvårdsförmånerna i relativt stor utsträckning och den upplevda arbetsmotivationen är förhållandevis hög. Friskvårdsförmånerna bedöms vara en väsentlig del av arbetsförhållandet och kan i enlighet med Herzbergs motivationsteori ses som en hygienfaktor.

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen redovisar resultatet av en undersökning som utgått från det allt mer växande intresset och förändrade attityden gentemot träning och hälsa i dagens samhälle och ämnar sätta den specifika situationen hos ett företag i relation till sociologiska teorier och tidigare forskning kring institutionalisering. Mer specifikt är undersökningen genomförd hos ett företag inom detaljhandeln med syfte att undersöka till vilken grad hälsopromotionen kan sägas ha institutionaliserats. Genomförandet bestod av en kvalitativ studie där närmare en tredjedel av arbetsstyrkan hos ett litet företag intervjuades, inklusive VD:n som även leder hälsopromotionsarbetet på företaget. Den frågeställning som utgicks från vid framtagning av en intervjuguide lyder - till vilken grad kan hälsopromotionsarbetet sägas ha institutionaliserats hos ett företag inom detaljhandeln? Resultatet visar att användningen av de förmåner som finns hos företaget är låg och att den största anledningen till det är tidsbrist. Det kommer även fram att en del av de regler som finns kring utnyttjandet av bland annat friskvårdstimmen utgör ett hinder för en del av de anställda. Med andra ord så har hälsopromotionen på arbetsplatsen institutionaliserats till låg grad. Intervjuerna visade tecken på att de anställda tänkte mycket på motion och friskvård men att de inte fick tid eller möjlighet till det på ett sätt som passar dem. Om företaget ska förändra den situation som finns idag så kan de ta fram en hälsopolicy och inkludera de anställda i det arbetet för att på så sätt förankra hälsopromotionsarbetet på alla nivåer i organisationen. De behöver även utvidga sin hälsosatsning till att inkludera flera alternativ, så att alla får chansen att delta. Ett sätt att nå dit är att utöka företagets verksamhet till att även sälja hälsokoncept för kontoret, på så sätt blir attityden till hälsopromotion mer naturlig då den kommer närmare företagets verksamhet och en ytterligare motivation för de anställda att “leva som de lär”. För framtida forskning vore det intressant att undersöka huruvida det är troligt att hälsopromotion kan ta en central plats och bli en naturlig del av företagets verksamhet eller om deras arbetsrutiner är ett allt för stort hinder för det samt att genomföra en undersökning bland föräldrar av vilken typ av stöd de skulle vilja få för att i större utsträckning få tid att utnyttja friskvård.

<p>Det är svårt att mäta friskvården i konkreta siffror hur mycket företag sparar in på en friskvårds- eller hälsoinvestering. Däremot går det att motivera företag att satsa på personalen genom friskvårdens alla positiva effekter, som ökad effektivitet, vilket torde leda till ökad produktivitet, lägre kortlångtidsfrånvaro som även kan leda till färre arbets- och belastningsskador.</p>

Det är svårt att mäta friskvården i konkreta siffror hur mycket företag sparar in på en friskvårds- eller hälsoinvestering. Däremot går det att motivera företag att satsa på personalen genom friskvårdens alla positiva effekter, som ökad effektivitet, vilket torde leda till ökad produktivitet, lägre kortlångtidsfrånvaro som även kan leda till färre arbets- och belastningsskador.

<p>Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige. Frågeställningar var om det fanns någon skillnad mellan experimentgruppen och jämförelsegruppen, om det fanns någon skillnad mellan könen inom de två grupperna samt hur de anställdas levnadsvanor såg ut inom de två grupperna. Metoden som användes var kvantitativ och undersökningen gjordes med hjälp av enkäter. Genom en sammanställning av enkätsvaren i SPSS kunde följande resultat utläsas: Det fanns signifikanta skillnader mellan grupperna gällande kroppslig ansträngning samt kostvanor, i synnerhet frukt och bär. Det framkom att de signifikanta skillnaderna mellan könen i gruppen med hälsocoach var att männen var mer fysiskt aktiva och kvinnorna åt mer frukt och grönt. I gruppen utan hälsocoach var den enda skillnaden att kvinnorna åt mer frukt och grönt. I allmänhet hade de anställda goda sömnvanor. Resultaten är osäkra på grund av studiens upplägg och det stora bortfallet. I framtida projekt är det viktigt att tänka på utvärderingen under hela processens gång, att resurserna läggs där de behövs, att alla är delaktiga och att det finns aktiviteter som passar alla.</p>

<p>The increasing health problems in our society have been lifted to the surface and debated for quite some time now. Even though the statistics of bad health somewhat have dropped, the problems still remain. Many companies are wrestling with this and are suffering from huge financial losses due to the costs of people frequently calling in sick for work. This has resulted in an increasingly high expansion of different types of preventive measures in order to avert health problems. But far from all companies reach these goals and it is there for of high value to study how important resources can be used in a more efficient way.</p><p>The purpose of this study is to achieve a deeper understanding for Health promotive services in companies and to understand which influential factors are crucial in the process of reaching successful strategic Health promotions. Four qualitative interviews with four personnel managers were performed in the companies studied. The theoretical framework was achieved after the interviews were completed, which indicates that an inductive scientific method was used. The study discusses these four companies’ success stories and what has had an impact on their Health promotion. This results in the Health promotion being affected by both inner organizational factors such as leadership and external societal phenomena, for example current trends.</p>

<p>Arbetsmiljön och sättet vi arbetar på har kommit att förändras drastiskt med ökade sjukskrivningar och arbetsskador som följd. Produktiviteten hos en anställd är beroende av hur han eller hon mår fysiskt och psykiskt. För att råda bot på dessa allvarliga problem satsar de flesta företag på någon typ av friskvård. </p><p>Den här uppsatsen handlar om en kurs som ges av Solstahälsan AB och som heter FRAM-kurs. FRAM står för att förebygga, rehabilitera, aktivera och målstyra. Kursen är en bred kurs som berör det mesta som har med friskvård att göra. I den här uppsatsen har vi valt att undersöka en grupp städerskor som arbetar på teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstad kommun och deras upplevelser av kursen. Syftet är att ta reda på om deras hälsa på något vis har förbättrats efter att de gått kursen och hur länge förändringen i så fall höll i sig. Vi vill även veta om deras motionsvanor och fysiska eller psykiska problem har förändrats. Är det lönsamt för kommunen att skicka sina anställda på FRAM-kursen? </p><p>För att få svar på våra frågor gjorde vi tre intervjuer och skickade även ut enkäter till alla städerskor som gått kursen. Vår svarsprocent på enkäterna låg på över 80 %. Intervjuerna gjordes i början av arbetet och vi använde dem som grund för den kvantitativa undersökning vi senare gjorde i form av enkäter. </p><p>I resultatanalysen redovisas de svar vi fått på våra enkäter, och det visar sig att det är de personer som gått kursen för mer än 3 år sedan, som har förändrat sin hälsa mest. Bland dem så var det över 50 % som numera motionerar mer än vad de gjorde innan kursen. Det visade sig även att många av dem som gått kursen tyckte att en av de bästa sakerna var att de fick uppmärksamhet från sina chefer. Att de fick ny kunskap om hälsa kom betydligt lägre ner på den listan. Sammanfattningsvis var FRAM-kursen mycket uppskattad av deltagarna, och de flesta var intresserade av att i framtiden gå fler kurser hos Solstahälsan AB. </p>

Arbetsmiljön och sättet vi arbetar på har kommit att förändras drastiskt med ökade sjukskrivningar och arbetsskador som följd. Produktiviteten hos en anställd är beroende av hur han eller hon mår fysiskt och psykiskt. För att råda bot på dessa allvarliga problem satsar de flesta företag på någon typ av friskvård. Den här uppsatsen handlar om en kurs som ges av Solstahälsan AB och som heter FRAM-kurs. FRAM står för att förebygga, rehabilitera, aktivera och målstyra. Kursen är en bred kurs som berör det mesta som har med friskvård att göra. I den här uppsatsen har vi valt att undersöka en grupp städerskor som arbetar på teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstad kommun och deras upplevelser av kursen. Syftet är att ta reda på om deras hälsa på något vis har förbättrats efter att de gått kursen och hur länge förändringen i så fall höll i sig. Vi vill även veta om deras motionsvanor och fysiska eller psykiska problem har förändrats. Är det lönsamt för kommunen att skicka sina anställda på FRAM-kursen? För att få svar på våra frågor gjorde vi tre intervjuer och skickade även ut enkäter till alla städerskor som gått kursen. Vår svarsprocent på enkäterna låg på över 80 %. Intervjuerna gjordes i början av arbetet och vi använde dem som grund för den kvantitativa undersökning vi senare gjorde i form av enkäter. I resultatanalysen redovisas de svar vi fått på våra enkäter, och det visar sig att det är de personer som gått kursen för mer än 3 år sedan, som har förändrat sin hälsa mest. Bland dem så var det över 50 % som numera motionerar mer än vad de gjorde innan kursen. Det visade sig även att många av dem som gått kursen tyckte att en av de bästa sakerna var att de fick uppmärksamhet från sina chefer. Att de fick ny kunskap om hälsa kom betydligt lägre ner på den listan. Sammanfattningsvis var FRAM-kursen mycket uppskattad av deltagarna, och de flesta var intresserade av att i framtiden gå fler kurser hos Solstahälsan AB.