I den västsvenska kommunen erbjuds de kommunanställda friskvårdsförmåner i form av ett Friskvårdskort eller en Friskvårdspeng. Friskvårdskortet har tidigare varit gratis men är sedan år 2008 belagt med en avgift på 200 kronor per år. Då mätningar har visat att antalet användare minskat sedan avgiften infördes fanns från Folkhälsocentrum i kommunen ett behov att utreda på vilket sätt friskvårdsförmånerna skulle kunna utvecklas. En enkät utarbetades och sändes till en tredjedel av de anställda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna ändå var fysiskt aktiva på sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter ägnade sig åt aktiviteter som även erbjöds inom friskvårdsförmånerna. De mest frekventa självupplevda hindren för att träna inom Friskvårdskortet var en redan aktiv fritid, att det var långt till träningslokalerna, att de hellre gjorde andra saker samt tidsbrist. Vanliga önskemål var att få träna på arbetstid samt att massage skulle ingå i förmånerna. Som komplement till denna kvantitativa studie skulle en kvalitativ studie möjliggöra en fördjupad kunskap om de hinder som upplevs vad gäller utnyttjandet av friskvårdsförmånerna.

Mitt syfte med denna undersökning är att få en fördjupad kunskap om hälsopedagogers erfarenheter kring friskvårdsstrategier och friskfaktorer. Jag har intervjuat fyra verksamma hälsopedagoger. Resultatet visar att det salutogenetiska synsättet bildar ett underlag för det hälsofrämjande arbetet och fokus ligger på friskfaktorer, på det som bidrar till att bevara och förbättra hälsan. Liksom forskningen menar de intervjuade att det är viktigt att lyfta fram det friska när vi strävar efter att skapa friska arbetsplatser. Vidare menar de att friskvårdsarbetet bör handla om långsiktiga strategier och inte bara korta projekt vid något enstaka tillfälle.Hälsoprofilbedömningar (HPB) som är en vetenskapligt förankrad metod, är den vanligaste friskvårdsstrategin som används bland hälsopedagogerna. Hälsopedagogerna hade dock svårt att peka på några specifika friskfaktorer.

Att människor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv är ett faktum och ett växande samhällsproblem. Folks hälsa blir allt sämre och många sjukdomar hade kunnat förhindras med hjälp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvårdsaktiviteter. I studiens syfte ställs frågan varför folk väljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvårdstiden i Företag AB. Det efterfrågas också om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förändrad friskvård i Företag AB. Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvård i företaget. Detta vittnar om ett intresse för delaktighet och möjlighet till ökad aktivitet bland personalen genom friskvård. Då tidsbrist var en tydlig anledning till bortfall från friskvårdstiden skulle friskvård under arbetstid kunna skapa ett högre aktivt deltagande under friskvårdstiden. Företag idag kan komma att spela stor roll i människors liv då det kommer till att skapa en kultur för ett fysiskt aktivare liv. Ett gott föredöme och en aktiv kultur kan vara medryckande och skulle kunna skapa en ökad fysisk aktivitet bland personal i företag.

<p>Mitt syfte med denna undersökning är att få en fördjupad kunskap om hälsopedagogers erfarenheter kring friskvårdsstrategier och friskfaktorer. Jag har intervjuat fyra verksamma hälsopedagoger. Resultatet visar att det salutogenetiska synsättet bildar ett underlag för det hälsofrämjande arbetet och fokus ligger på friskfaktorer, på det som bidrar till att bevara och förbättra hälsan. Liksom forskningen menar de intervjuade att det är viktigt att lyfta fram det friska när vi strävar efter att skapa friska arbetsplatser. Vidare menar de att friskvårdsarbetet</p><p>bör handla om långsiktiga strategier och inte bara korta projekt vid något enstaka tillfälle.Hälsoprofilbedömningar (HPB) som är en vetenskapligt förankrad metod, är den vanligaste friskvårdsstrategin som används bland hälsopedagogerna. Hälsopedagogerna hade dock svårt</p><p>att peka på några specifika friskfaktorer.</p>

<p>Att människor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv är ett faktum och ett växande samhällsproblem. Folks hälsa blir allt sämre och många sjukdomar hade kunnat förhindras med hjälp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvårdsaktiviteter. I studiens syfte ställs frågan varför folk väljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvårdstiden i Företag AB. Det efterfrågas också om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förändrad friskvård i Företag AB.</p><p>Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvård i företaget. Detta vittnar om ett intresse för delaktighet och möjlighet till ökad aktivitet bland personalen genom friskvård. Då tidsbrist var en tydlig anledning till bortfall från friskvårdstiden skulle friskvård under arbetstid kunna skapa ett högre aktivt deltagande under friskvårdstiden.</p><p>Företag idag kan komma att spela stor roll i människors liv då det kommer till att skapa en kultur för ett fysiskt aktivare liv. Ett gott föredöme och en aktiv kultur kan vara medryckande och skulle kunna skapa en ökad fysisk aktivitet bland personal i företag.</p>

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsstrategier som stödjer villkoren för att främja lärandet mot motion. Ett delsyfte är att urskilja likheter samt skillnader inom friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt för att synliggöra vilka av dessa som visar sig ge bäst förutsättningar för motion. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier och begrepp som Social cognitive theory (SCT), den proximala utvecklingszonen, autonomt stöd, Habermans kommunikationsteori och lärande. Metod: Studien utgår från en Hermeneutisk forskningsansats som baseras på en kvalitativ metod där intervjuer har förekommit. Fem intervjuer genomfördes, varav fyra via e-post och ett via personligt möte. Resultat: Resultatet belyser att det förekommer likheter samt skillnader inom samtliga friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt. Ett samspel mellan arbetsstrategier är även en aspekt som lyfts fram. Att anpassa arbetet efter individen är en viktig aspekt som samtliga friskvårdsverksamheter belyser. Slutsats: Den slutsats som dras utifrån studien är att arbetsstrategier bör samverka mellan varandra för att ge bäst villkor för lärande mot motion. Villkoren främjas utifrån att friskvårdsverksamheter tillämpar ett samspel mellan flera strategier i sitt arbetssätt. Det går alltså inte att urskilja vilka strategiska arbetssätt som är mest främjande. Genom att anpassa arbetsstrategier efter individ möjliggör att villkor för lärande väcker engagemang och motivation till att vilja motionera. Detta utifrån tillgång av motionsformer, en inlärningscentrerad miljö utifrån rådgivning, kompetens samt mål utifrån målsättning samt en utvecklande process av uppföljning. En viktig aspekt är även att uppdatera samt utveckla verksamheters strategiska arbetssätt i syfte till att främja villkoren mot motion.

Bakgrund: Hälsotrenden i samhället har idag nått organisationer som arbetar med hälsofrämjande aktiviteter för att förbättra medarbetarnas hälsotillstånd. Friskvårdsbidraget har länge funnits och varit en frivillig förmån för organisationer att erbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hälsoarbete. Då organisationer inser att bidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hälsofrämjande har organisationer börjat införa obligatorisk friskvård. Genom att organisationer inför detta kan friskvårdsarbetet kritiseras då ledningen på organisationer använder sig av elementet tvång och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt kränker personalens personliga integritet. Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på Kalmar Vatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om den obligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarna upplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend i samhället. Metod: Studien har gjorts på organisationen Kalmar Vatten som infört obligatorisk friskvård för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv ansats där datainsamling från respondenter på Kalmar Vatten är grunden för vår analys och slutsats. Slutsats: Organisationen har skapat en företagskultur som är inriktad mot hälsofrämjande arbete genom att utnyttja sin maktposition. Gemenskapen har ökat delvis beroende på vilken intern grupp medarbetarna tillhör, den träningsinriktade gruppen eller inte. Den obligatoriska friskvården har inte i större utsträckning bidragit till förbättrad effektivitet, produktivitet och kvalitét i medarbetarnas arbetsprestationer. Hälsan på Kalmar Vatten har i nuläget överlag förbättrats, främst den fysiska hälsan, tecken på psykisk stress orsakad av bland annat obligatorisk friskvård finns bland medarbetarna.

Sammanfattning Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka relationen mellan de anställdas tidigare erfarenheter kring fysisk aktivitet och deras gensvar på företagets satsningar.   Metod Då studien utgår från de anställdas uppfattning där vi vill försöka förstå hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva, har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som den lämpligaste metoden att samla in data. Vi har även valt att undersöka hur tidigare erfarenheter utifrån habitus påverkar de anställdas gensvar på företagets erbjudanden. Totalt intervjuades 13 personer varav en var den friskvårdsansvarige på företaget.   Resultat Det framkom att företaget har en bred friskvårdssatsning där de erbjuder de anställda en rad olika aktiviteter. Däremot finns det ingen vision som når de anställda för vad friskvårdssatsningen ska generera. Detta avspeglas bland respondenternas deltagande i friskvårdssatsningen. Vidare verkar majoriteten av respondenterna uppleva att det är tidsbrist som bidrar till det låga deltagandet. Tidigare erfarenheter i form av habitus och kapital påverkar de anställda utifrån dem själva men även utifrån den rådande arbetskulturen.   Slutsats Då företaget är ett dotterbolag under ett större moderbolag är deras friskvårdssatsning baserat på moderbolagets friskvårdspolicy. Denna policy är inte anpassad efter de arbetsuppgifter och arbetstider som de anställda på dotterbolaget har. På grund av detta kan vi dra slutsatsen att friskvårdssatsningar bör anpassas utifrån dem anställda och rådande arbetsförhållande på ett företag. Ett friskvårdssatsande företag bör utgå från de anställdas habitus och kapital för att och anpassa aktiviteterna därefter.

Introduction: Elderly people have much to gain when it comes to physical activity andresistance training. Ageing is a process that every human being has to go through. The mostimportant physical attributes changes, when it comes to handle everyday life and ailment thatusually occurs in the later stages of life. Physical activity and resistance training may help thecommon problem among the elderly, when it comes to cope with issues of pain and strenuouseveryday life that occurs under this ailment. Objective: To identify a senior citizen´sperception about physical activity and attitudes about resistance training. Design: A surveystudy. Setting: Gävle, Sweden. Method: A questionnaire was created with questions toidentify senior citizens perception and behaving patterns concerning physical activity. Theirattitudes about resistance training were also taken into consideration. With senior citizens inthis study, we refer to people in the ages of 65-80. A number of 40 questionnaires were passedout to senior citizens. Among these, 22 copies were taken into the study and processedthrough SPSS, a statistics program. Result: The participants believed that physical activity intheir youth had a major influence on the attitudes of engaging in activities as a senior. Amongthe people that were included in the study, 86% believed that they had been given very littleinformation about resistance-training, and the health benefits it generates for the elderly.Conclusions: There was a significant correlation between the physical activity among theelders today and how active they were in their earlier life. The most common activities amongthe participants were activities where other people were involved either as competitors or inthe same group exercise. Few of the participants answered resistance training as a commonphysical activity in their life. The perception about resistance training was divided into twosides, either the participants had a negative attitude about resistance training or they werepositive or unsure what to answer.Keywords: PhysicalIntroduction: Elderly people have much to gain when it comes to physical activity andresistance training. Ageing is a process that every human being has to go through. The mostimportant physical attributes changes, when it comes to handle everyday life and ailment thatusually occurs in the later stages of life. Physical activity and resistance training may help thecommon problem among the elderly, when it comes to cope with issues of pain and strenuouseveryday life that occurs under this ailment. Objective: To identify a senior citizen´sperception about physical activity and attitudes about resistance training. Design: A surveystudy. Setting: Gävle, Sweden. Method: A questionnaire was created with questions toidentify senior citizens perception and behaving patterns concerning physical activity. Theirattitudes about resistance training were also taken into consideration. With senior citizens inthis study, we refer to people in the ages of 65-80. A number of 40 questionnaires were passedout to senior citizens. Among these, 22 copies were taken into the study and processedthrough SPSS, a statistics program. Result: The participants believed that physical activity intheir youth had a major influence on the attitudes of engaging in activities as a senior. Amongthe people that were included in the study, 86% believed that they had been given very littleinformation about resistance-training, and the health benefits it generates for the elderly.Conclusions: There was a significant correlation between the physical activity among theelders today and how active they were in their earlier life. The most common activities amongthe participants were activities where other people were involved either as competitors or inthe same group exercise. Few of the participants answered resistance training as a commonphysical activity in their life. The perception about resistance training was divided into twosides, either the participants had a negative attitude about resistance training or they werepositive or unsure what to answer.Keywords: Physical

<p>Today, many discussions are taking place through different platforms concerning the huge problem of ill health within modern society. Ill health tends to affect both children and adults. For the adult sector ill health may lead to doctor’s notification of illness in the short term and on the long term permanent disability benefit. In the mass media there are often articles published that point out the rising number of people with sick pay and people being given permanent disability benefit. One of the main causes for increasing adult ill health may be seen within the rising tempo of our working conditions, company downsizing and a growing unbalance between demands and resources. Does there lie any means for us to reduce the ill health situation in today’s society and at the same time try to maintain the level of health status we have at the moment? What can be done within companies/organisations to reduce ill health and maintain our level of well-being? Is feedback an important tool we can implement?</p><p>My main aim with this survey is to analyse if there does in fact lie any connection between external forms of feedback and the personnel’s perception of their own health within Government Authorities. I shall also probe into the area of any possible connection between aims, motivation, safety within one’s professional trade and health awareness.</p><p>In order to reach my main aim, I have used a quantitative survey which I sent to employees working within five different sections of a Government Authority. As I was given the possibility to use an electronic question formulae, the participants have been able send their answers through their computers.</p><p>Through my study I have reached the conclusion that there is no direct connection between external forms of feedback and the employees’ perception of their own health situation. Neither can any connection be shown through the results in any form, between aims of employees, employees’ motivation, nor safety awareness within their professional trades and health. On the contrary, the results point towards an indirect connection between when feedback reduces insecurity within trade professionalism.</p> / <p>Det förs i dag diskussioner i många olika forum om att ohälsa är ett stort problem i dagens samhälle. Ohälsa drabbar såväl barn som vuxna. För de vuxna kan ohälsa leda till sjukskrivning och på sikt även sjukbidrag. I dagstidningarna kan vi ofta läsa någon artikel eller notis angående höga sjuktal och ”förtidspensioner”. En starkt bidragande orsak till de vuxnas ohälsa är arbetslivets villkor orsakade av högt tempo, slimmade organisationer och obalans mellan krav och resurser. Finns det då något som vi kan göra för att minska ohälsan i samhället och försöka bibehålla den hälsostatus vi har för närvarande? Vad kan vi göra ute i de olika företagen/organisa¬tionerna för att minska ohälsa och bibehålla vår hälsostatus? Är feedback ett verktyg vi kan använda oss av?</p><p>Mitt syfte med detta arbete är att undersöka om det föreligger något samband mellan yttre form av feedback och de anställdas upplevda hälsa i ett statligt verk. Jag vill även undersöka om det finns något samband mellan upplevd hälsa och mål, motivation samt säkerhet i yrkesrollen.</p><p>För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av en kvantitativ studie där jag skickat ut enkäter till medarbetare på fem sektioner på ett statligt verk. Eftersom jag fick möjlighet att använda mig av en enkätdatabas har respondenterna fått svara på frågorna via sin dator.</p><p>I min studie har jag kommit fram till att det inte finns något direkt samband mellan yttre form av feedback och de anställdas upplevda hälsa. Resultaten visar inte heller på något direkt samband mellan mål, de anställdas motivation eller säkerhet i yrkesrollen och upplevd hälsa. Snarare går det att tyda en indirekt koppling mellan feedback och hälsa där feedback minskar osäkerheten i yrkesrollen.</p>