Hälsa och ohälsa är angelägenheter för både den enskilda människan och hela samhället. Hälsopedagogiska programmet är en treårig utbildning vid Högskolan i Gävle, studenterna som tar examen därifrån kan kalla sig hälsovetare. Syftet med studien är att undersöka uppfattningar av hälsosamhet bland hälsopedagogstuderande. Studiens ansats är fenomenografiskt inspirerad. Hur formas dessa hälsopedagoger in i yrkesrollen att göra människor mer hälsosamma? Vad anser dessa studenter vara hälsosamt? Fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts med studenter som går termin fyra och fem på hälsopedagogiska programmet vid Högskolan i Gävle. Uppfattningarna som framgick av intervjuerna var bland annat hälsosamhet är en fråga om helhet, hälsosamhet är balans, hälsosamhet är att lyssna till kroppens signaler och hälsosamhet är ett positivt sinnestillstånd som kan användas som resurs för att uppnå det man vill i livet.

De föreställningar man har om hälsa är något individuellt och personligt. Dessa föreställningar kan påverka hur man väljer att arbeta, kan hälsopedagogers föreställningar om hälsa ha någon påverkan på hur de önskar att arbeta? Studiens syfte var att undersöka hälsopedagogiska studenters föreställningar med fokus på hälsa. I studien har sex studenter på det Hälsopedagogiska programmet på Högskolan i Gävle intervjuats om sina föreställningar om hälsa. Resultatet tyder på att studenterna ser hälsa som en helhet med en balans mellan det fysiska, psykiska och sociala välmåendet. Det går även att se en koppling mellan studenternas syn på hälsa och hur de önskar arbeta som blivande hälsopedagoger.

The purpose of this study is to gain knowledge of the information related activities of health educators. Health educators have been interviewed about how they search for and use information, how they motivate their choice of information resources and how they keep up with research and new insights within their profession. Using a theoretical framework based on a model developed by Pamela McKenzie (2003) together with Wilson’s (1983) concept of cognitive authority, different features of the information practice emerged in the empirical material.The method used in this study is semi-structured interviews with seven health educators, who work at training centers, preventive community centers and in occupational health services. Different information related activities could be identified using categories based on McKenzie’s terminology: active seeking, active scanning, non-directed monitoring and information seeking by proxy. As is well known from earlier research seeking information through colleagues was common, and observing how colleagues use their bodies emerged as another information related activity. Health educators also developed certain strategies using information from health authorities in response to clients’ questions about popular diets and training methods. It was found that McKenzie’s model which is developed from everyday life information seeking, could be adapted to investigate information practices in working life.

Mitt syfte med denna undersökning är att få en fördjupad kunskap om hälsopedagogers erfarenheter kring friskvårdsstrategier och friskfaktorer. Jag har intervjuat fyra verksamma hälsopedagoger. Resultatet visar att det salutogenetiska synsättet bildar ett underlag för det hälsofrämjande arbetet och fokus ligger på friskfaktorer, på det som bidrar till att bevara och förbättra hälsan. Liksom forskningen menar de intervjuade att det är viktigt att lyfta fram det friska när vi strävar efter att skapa friska arbetsplatser. Vidare menar de att friskvårdsarbetet bör handla om långsiktiga strategier och inte bara korta projekt vid något enstaka tillfälle.Hälsoprofilbedömningar (HPB) som är en vetenskapligt förankrad metod, är den vanligaste friskvårdsstrategin som används bland hälsopedagogerna. Hälsopedagogerna hade dock svårt att peka på några specifika friskfaktorer.

<p>Mitt syfte med denna undersökning är att få en fördjupad kunskap om hälsopedagogers erfarenheter kring friskvårdsstrategier och friskfaktorer. Jag har intervjuat fyra verksamma hälsopedagoger. Resultatet visar att det salutogenetiska synsättet bildar ett underlag för det hälsofrämjande arbetet och fokus ligger på friskfaktorer, på det som bidrar till att bevara och förbättra hälsan. Liksom forskningen menar de intervjuade att det är viktigt att lyfta fram det friska när vi strävar efter att skapa friska arbetsplatser. Vidare menar de att friskvårdsarbetet</p><p>bör handla om långsiktiga strategier och inte bara korta projekt vid något enstaka tillfälle.Hälsoprofilbedömningar (HPB) som är en vetenskapligt förankrad metod, är den vanligaste friskvårdsstrategin som används bland hälsopedagogerna. Hälsopedagogerna hade dock svårt</p><p>att peka på några specifika friskfaktorer.</p>

<p>Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård i</p><p>Sverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurval</p><p>kontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta i</p><p>studien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågor</p><p>under enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre av</p><p>dem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppoch</p><p>organisationsnivå. Deras arbetsuppgifter var mycket varierande och bestod av</p><p>hälsoprofilbedömningar, hälsokartläggningar, viktminskningsgrupper, rökavvänjningskurser,</p><p>främjande av arbetsmiljö, föreläsningar, utbildningar och strategiskt arbete med mera. Arbetet</p><p>upplevdes av dem själva bidra till förändrade vanor hos deras företagskunder och kunde därmed</p><p>ses bida till en förbättrad folkhälsa. Flera av dem nämnde att det hälsopedagoger specifikt kunde</p><p>tillföra företagshälsovården var ett unikt främjande perspektiv med fokus på det friska.</p><p>Majoriteten av dem var även säkra på att hälsosamma medarbetare bidrog till en mer effektiv och</p><p>lönsam arbetskraft, och att de arbetsgivare som investerade i företagshälsovård hade mycket att</p><p>vinna i längden.</p> / <p>The study was a survey among health educators working with an occupational health in Sweden,</p><p>with the aim to describe their health promotion work. Through a sample of convenience eight</p><p>health educators was contacted by e-mail with an inquiry if they were willing to participate in the</p><p>study. The study was based on a qualitative form where the respondents answered verbal questions</p><p>during private interviews. Five of the interviews took place during personal meetings and</p><p>three of them took place during the telephone. The results showed that the respondents worked</p><p>on individual, group and organisations levels</p><p>profile assessments, health surveys, weight loss groups, smoking cessation courses, promotion of</p><p>health and safety, lectures, training and strategic work among other things. The work was perceived</p><p>by them to contribute to healthier habits among their organizational patients, and could</p><p>therefore be seen wait to improved public health. Several of the respondents mentioned that the</p><p>focus on positive parts was something that the health-educators specifically contributed to the</p><p>work of the companies health services. The majority of them were also confident that healthier</p><p>employees contribute to a more efficient and profitable labor, and that the employer who invested</p><p>in occupational health had much to gain in the long run.</p><p>. Their work was very varied and consisted of health</p>

Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård i Sverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurval kontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta i studien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågor under enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre av dem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppoch organisationsnivå. Deras arbetsuppgifter var mycket varierande och bestod av hälsoprofilbedömningar, hälsokartläggningar, viktminskningsgrupper, rökavvänjningskurser, främjande av arbetsmiljö, föreläsningar, utbildningar och strategiskt arbete med mera. Arbetet upplevdes av dem själva bidra till förändrade vanor hos deras företagskunder och kunde därmed ses bida till en förbättrad folkhälsa. Flera av dem nämnde att det hälsopedagoger specifikt kunde tillföra företagshälsovården var ett unikt främjande perspektiv med fokus på det friska. Majoriteten av dem var även säkra på att hälsosamma medarbetare bidrog till en mer effektiv och lönsam arbetskraft, och att de arbetsgivare som investerade i företagshälsovård hade mycket att vinna i längden. / The study was a survey among health educators working with an occupational health in Sweden, with the aim to describe their health promotion work. Through a sample of convenience eight health educators was contacted by e-mail with an inquiry if they were willing to participate in the study. The study was based on a qualitative form where the respondents answered verbal questions during private interviews. Five of the interviews took place during personal meetings and three of them took place during the telephone. The results showed that the respondents worked on individual, group and organisations levels profile assessments, health surveys, weight loss groups, smoking cessation courses, promotion of health and safety, lectures, training and strategic work among other things. The work was perceived by them to contribute to healthier habits among their organizational patients, and could therefore be seen wait to improved public health. Several of the respondents mentioned that the focus on positive parts was something that the health-educators specifically contributed to the work of the companies health services. The majority of them were also confident that healthier employees contribute to a more efficient and profitable labor, and that the employer who invested in occupational health had much to gain in the long run. . Their work was very varied and consisted of health

I dagens samhälle söker sig många människor till olika hälsoprofessioner för att få hjälp med att göra livsstilsförändringar. Dessa människor betalar ofta mycket pengar för denna expertis samtidigt som de bygger upp stora förväntningar och lägger ned mycket energi på livsstilsförändringen. För att undvika missnöje hos individen och bortkastade pengar krävs det att den hälsopedagog individen möter vet vad som förväntas av den för att på bästa sätt tillfredsställa individens behov. Syftet men den här studien är just att undersöka vad individer förväntar sig av hälsopedagogers ledarskap och bemötande. Huruvida hälsopedagoger kan påverka individers livsstilsförändringar har också undersökts. För att svara på studiens syfte har fyra personer intervjuats som alla har tagit hjälp för att göra en livsstilsförändring. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats. I resultatet framkommer det att individerna förväntar sig att hälsopedagoger har kunskap och kompetens inom sitt område. En god kommunikation från hälsopedagogen anses också vara viktigt visar resultatet, liksom att denne visar hängivenhet, bekräftar, uppmärksammar och kan få individen att känna tillit. Hälsopedagogens förmåga att vara positiv samt motivera och stötta har betydelse och även hur många hälsopedagoger som hjälper individen kan spela roll. Hälsopedagoger har enligt resultatet framförallt positiv påverkan på individers livsstilsförändringar. Trots hälsopedagogers påverkan ligger ett stort ansvar på individen själv hur livsstilsförändringen går.

Syfte. Det övergripande syftet med studien var att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens inställning och användande av FaR-metoden (Fysisk aktivitet på Recept). Studien har även undersökt möjligheten till huruvida hälsopedagoger kan vara en samverkande profession och således öka FaR-förskrivningen. Studiens frågeställningar var; -Vilken är hälso- och sjukvårdspersonalens inställning gällande användandet av FaR-förskrivning? -Vilka möjligheter och hinder upplever hälso- och sjukvårdspersonalen för FaR-förskrivning? -Skulle möjligheten att nyttja hälsopedagoger inom eller utanför vården vara ett alternativ för hälso- och sjukvårdspersonalen för att öka FaR förskrivningen? -Skiljer sig ovan beroende på yrkesprofession inom hälso- och sjukvården? (läkare jämfört med sjuksköterskor) - Påvisar “tillräckligt” fysiskt aktiva personer inom hälso- och sjukvården en bättre inställning till FaR? Metod. Studien genomfördes kvantitativt i form av en tvärsnittsstudie. Insamling av data skedde via en anonym digital enkät utskickad till totalt 67 primärvårdsenheter inom Stockholmsregionen. Enkäten bestod av 17 frågor och var riktad mot legitimerad sjukvårdspersonal inom primärvården och analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat. Av studiens 64 deltagare angav en stor majoritet (86%) positiv inställning till FaR som alternativ behandlingsmetod och 72% angav metoden som nödvändig inom sin profession. Mer än hälften (56%) av hälso- och sjukvårdspersonalen upplevde hinder med FaR-förskrivning där tidsbrist och svårighet med uppföljning var de mest angivna orsakerna. Nästan hälften (40%) av studiedeltagarna angav att de inte besitter någon utbildning om FaR. Sjuksköterskorna i studien påvisade signifikant bättre allmän uppfattning om FaR som metod (p=0,016) samt inställning till nyttjande av hälsopedagoger för ökad förskrivning av FaR (p=0,033) än läkare. Slutsats. Hälso- och sjukvårdspersonal har en positiv inställning gällande användandet och uppfattning om FaR som behandlingsmetod. Det förekommer hinder och finns en avsaknad av kompetens som begränsar användandet av metoden inom respektive profession och således dess framfart. De uppmärksammade hinder och avsaknaden av kompetens hälso- och sjukvårdspersonalen uppger sig ha, är något en hälsopedagog kan bidra med och besitter. Således skulle hälsopedagogen kunna fungera som en samverkande profession inom hälso- och sjukvården för att öka förskrivningen och framfarten av FaR för att nå dess fulla potential.