<p>Studien handlar om fem kvinnors väg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie är att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt har uppsatsen sökt påvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas främst ur ett genus och förändringsperspektiv med ambition om att klarlägga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring själva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som återgått till att arbeta halvtid. Studien har vidare förankrats inom vården där kvinnorna ifråga arbetar. Det empiriska resultatet har försett studien med fyra huvudkategorier och slutsatser vilka omfattar och klarlägger sjukskrivningsmönster och rehabiliteringsprocess; upplevelsen av sjukskrivning, bakomliggande strukturella och individuella riskfaktorer samt rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer. De strukturella riskfaktorerna exemplifieras med förhållandena såsom arbetsförändring, arbetsmiljö och kvinnors dubbla arbete. Dessa strukturella omständigheter har visat sig ha en påverkande tendens som uttrycks i individuella handlingar såsom prestationskrav och kvinnoroll. Ovannämnda förhållanden har visat sig vara riskfaktorer som bidragit till sjukdomsbesvärens uppkomst. Andra faktorer som främjat en lyckad återgång är rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer; rehabiliteringsaktiviteter, återgång till arbetet, positivt bemötande och initiativtagande. Med utgångspunkt i Giddens struktureringsteori, Webers rationalisering, Hirdmans genusteorier samt hälsoteoretiska ansatser har det empiriska resultatet kunnat analyseras och förtydligas i ett större sammanhang.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen. IPA syftar till att data tolkas och översätts för att det sedan skall vara möjligt för forskaren att söka mönster i respondenternas livsberättelse, utifrån dessa mönster bildas teman som i sig ges en språkdräkt. Det har framkommit fem teman i denna undersökning; fysisk aktivitet, sociala relationers betydelse för individen, förhållningssätt till arbete och fritid, arbetsinnehåll och återkoppling och till sist fritidssysselsättning. Alla dessa teman har betydelse för respondenternas välmående i någon grad på deras arbete och fritid.</p>

Studien handlar om fem kvinnors väg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie är att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt har uppsatsen sökt påvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas främst ur ett genus och förändringsperspektiv med ambition om att klarlägga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring själva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som återgått till att arbeta halvtid. Studien har vidare förankrats inom vården där kvinnorna ifråga arbetar. Det empiriska resultatet har försett studien med fyra huvudkategorier och slutsatser vilka omfattar och klarlägger sjukskrivningsmönster och rehabiliteringsprocess; upplevelsen av sjukskrivning, bakomliggande strukturella och individuella riskfaktorer samt rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer. De strukturella riskfaktorerna exemplifieras med förhållandena såsom arbetsförändring, arbetsmiljö och kvinnors dubbla arbete. Dessa strukturella omständigheter har visat sig ha en påverkande tendens som uttrycks i individuella handlingar såsom prestationskrav och kvinnoroll. Ovannämnda förhållanden har visat sig vara riskfaktorer som bidragit till sjukdomsbesvärens uppkomst. Andra faktorer som främjat en lyckad återgång är rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer; rehabiliteringsaktiviteter, återgång till arbetet, positivt bemötande och initiativtagande. Med utgångspunkt i Giddens struktureringsteori, Webers rationalisering, Hirdmans genusteorier samt hälsoteoretiska ansatser har det empiriska resultatet kunnat analyseras och förtydligas i ett större sammanhang.

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen. IPA syftar till att data tolkas och översätts för att det sedan skall vara möjligt för forskaren att söka mönster i respondenternas livsberättelse, utifrån dessa mönster bildas teman som i sig ges en språkdräkt. Det har framkommit fem teman i denna undersökning; fysisk aktivitet, sociala relationers betydelse för individen, förhållningssätt till arbete och fritid, arbetsinnehåll och återkoppling och till sist fritidssysselsättning. Alla dessa teman har betydelse för respondenternas välmående i någon grad på deras arbete och fritid.

The aim of this study was to categorize and analyze articles in health magazines, how health messages about health is being described. Using a qualitative content analysis the researcher answered the aim by three research questions: What kind of health messages about health factors do the magazines describe? Do the health magazines talk about risk factors for unhealthy behavior? What kind of commercial messages do the magazines provide? The result from the content analysis showed that health magazines presented social support, self-esteem, acceptance, equality and strategies as health factors. They tried to change readers’ perceptions to get a healthy lifestyle. They presented norms, traditions, perspectives, unrealistic body ideals and unhealthy behaviours as risk factors, in relation to consequences.  Also, today's view on healthy ideals was described as a risk factor. The commercial health messages that were analyzed were food products. They were presented with information on how the products were produced, their health benefits for the body and how people would feel when the product was consumed. Some of the text was difficult to interpret the meaning of. This may cause confusion when assessing if the health messages being presented in the magazines are of a good quality or not. Keywords: Public health, health messages, health magazines, health factors, risk factors

<p>Alltfler människor drabbas idag av stressrelaterad ohälsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod öka förståelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hälsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter. Resultatet baserades på enskilda intervjuer vilka tolkades enligt tematisk analysmetod. De övergripande faktorer som framkom i resultatet var framförallt ändrat förhållningssätt mot sig själv och sin omgivning, vila, aktivitet, socialt stöd, struktur, samtal, medicinering, läkarens bemötande, den egna viljan och faktorer på arbetsplatsen. Tidigare forskning ger stöd åt flertalet av dessa faktorer. Studien kan bl a vara användbar för dem som insjuknar idag och framöver samt för vidare forskning inom området som kan hjälpa drabbade att få bättre behandling.</p>

<p>Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien. De viktigaste friskfaktorerna som framkom var förtroende för arbetsgivaren, kommunikation med chef, målklarhet, samt autonomi. Arbetstillfredsställelse var den välbefinnandeaspekt, av de i studien undersökta, där ledarskap och arbetsklimat visade sig ha störst betydelse. Ledare har stort ansvar för och inflytande över arbetsklimatet, varför ledarrollen bör vara i fokus vid insatser för att minska stressrelaterad ohälsa.</p>

<p>Många människor går till jobbet och håller sig friska under en lång tid. Vad som karaktäriserar dessa individer och deras arbetsplatser avser denna undersökning att ta reda på. En explorativ studie genomfördes genom att intervjua åtta lärare och två rektorer från två olika skolor angående friskfaktorer i lärarens vardag. Resultatet av deras reflektioner har sammanställts i sju områden som påverkar lärarens hälsa; organisation, ledarskap, lärarroll, arbetsuppgift, kollegor, elever och individen. Sammanställningen visar att bilden av friskfaktorer är komplex och att det är många faktorer som påverkar individen. Undersökningen syftade även till att ta reda på eventuella likheter och skillnader i hur rektorer och lärare reflekterade och huruvida detta påverkade arbetsplatserna. I stort sett gick lärarnas och rektorernas svar hand i hand, men i praktiken kunde skillnader uppstå. Observationer i klassundervisning har även genomförts före varje intervju med lärarna.</p><p>Resultatet analyseras utifrån Fromms teori om människans grundläggande behov, Antonovskys känsla av sammanhang, erkännandeteorin och slutligen Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Avslutningsvis ges förslag om framtida forskning.</p>

<p>Hösten -05 genomfördes en personalundersökning inom förvaltningen</p><p>Lärande & Arbete, Söderhamns Kommun som visade på en hög</p><p>sjukfrånvaro. Ledningsgruppen inom förvaltningen beslutade därför</p><p>att börja arbeta hälsofrämjande för att minska sjukfrånvaron och bli en</p><p>attraktivare förvaltning.</p><p>Syftet med denna C-uppsats var att kartlägga förekomsten av</p><p>psykosociala friskfaktorer i relation till sjukfrånvaron inom de olika</p><p>enheterna i förvaltningen Lärande & Arbete i Söderhamns Kommun.</p><p>Metoden var kvantitativ. Ett urval gjordes utifrån de friskfaktorer som</p><p>tidigare forskning visat relatera till sjukfrånvaro. En</p><p>enkätundersökning genomfördes bland samtliga AB-avtalsanställda</p><p>inom förvaltningen. 143 stycken svarade.</p><p>I Resultatet framkom intressanta signaler. Framförallt att vissa enheter med</p><p>hög sjukfrånvaro också var de som uppgav lägst grad av delaktighet, lägst</p><p>grad av att kunna påverka hur arbetet ska utföras, att det ställs för höga krav</p><p>på dem i arbetet samt att de skattade lägst angående om de har möjlighet till</p><p>kompetensutveckling vid behov. I en av dessa enheter var det även en hög</p><p>grad som anser att de har så mycket att göra att de blir tvungen att dra in på</p><p>luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. De skattade även lägst när det</p><p>gäller frågan att de har möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefen, när</p><p>arbetet är besvärligt. Intressant i studien var att det inte framkom något</p><p>anmärkningsvärt gällande skattningen av friskfaktorerna inom den enhet</p><p>som hade den högsta sjukfrånvaron inom förvaltningen. Detta signalerar på</p><p>att sjukfrånvaron inom den enheten kan bero på andra faktorer. Det krävs</p><p>ytterligare analyser av materialet för att säkerställa graden av samband med</p><p>sjukfrånvaron. Däremot kan dessa friskfaktorer fungera som ett riktmärke i</p><p>det hälsofrämjande arbetet inom förvaltningen.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmärkte långtidsfriska på If Skadeförsäkring.</p><p>För att uppnå undersökningens syfte skapades tre frågeställningar:</p><p>•Vilka arbetsrelaterade faktorer utmärker de långtidsfriska?</p><p>•Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgångspunkt?</p><p>•Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt?</p><p>Metod</p><p>En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på If Business Support och Stab i februari 2007. Enkäten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall på 30,6 %.</p><p>Resultat</p><p>De tydligaste faktorerna som utmärkte de långtidsfriska på If var tydliga mål, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jämförelse med liknande forskning inom området. Studien visade att de långtidsfriska genomgående upplever sin arbetssituation som lite mer positiv än de med hög sjukfrånvaro såväl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgångspunkter.</p><p>Slutsats</p><p>Att arbeta hälsofrämjande utifrån friskfaktorer kan vara ett positivt förhållningssätt i utvecklingen för en sundare arbetsplats. Man måste dock vara medveten om att dessa faktorer påverkar varandra olika beroende på lokala förutsättningar och sammanhang samt att hälsan även beror på andra faktorer såsom livsstil och sociala relationer. För att kunna dra generella slutsatser av undersökningar likt denna krävs inte bara bättre mätmetoder av hälsa utan även fler studier som kan förklara varför vissa medarbetare är friskare än andra.</p>