Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmärkte långtidsfriska på If Skadeförsäkring. För att uppnå undersökningens syfte skapades tre frågeställningar: •Vilka arbetsrelaterade faktorer utmärker de långtidsfriska? •Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgångspunkt? •Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt? Metod En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på If Business Support och Stab i februari 2007. Enkäten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall på 30,6 %. Resultat De tydligaste faktorerna som utmärkte de långtidsfriska på If var tydliga mål, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jämförelse med liknande forskning inom området. Studien visade att de långtidsfriska genomgående upplever sin arbetssituation som lite mer positiv än de med hög sjukfrånvaro såväl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgångspunkter. Slutsats Att arbeta hälsofrämjande utifrån friskfaktorer kan vara ett positivt förhållningssätt i utvecklingen för en sundare arbetsplats. Man måste dock vara medveten om att dessa faktorer påverkar varandra olika beroende på lokala förutsättningar och sammanhang samt att hälsan även beror på andra faktorer såsom livsstil och sociala relationer. För att kunna dra generella slutsatser av undersökningar likt denna krävs inte bara bättre mätmetoder av hälsa utan även fler studier som kan förklara varför vissa medarbetare är friskare än andra.

Många människor går till jobbet och håller sig friska under en lång tid. Vad som karaktäriserar dessa individer och deras arbetsplatser avser denna undersökning att ta reda på. En explorativ studie genomfördes genom att intervjua åtta lärare och två rektorer från två olika skolor angående friskfaktorer i lärarens vardag. Resultatet av deras reflektioner har sammanställts i sju områden som påverkar lärarens hälsa; organisation, ledarskap, lärarroll, arbetsuppgift, kollegor, elever och individen. Sammanställningen visar att bilden av friskfaktorer är komplex och att det är många faktorer som påverkar individen. Undersökningen syftade även till att ta reda på eventuella likheter och skillnader i hur rektorer och lärare reflekterade och huruvida detta påverkade arbetsplatserna. I stort sett gick lärarnas och rektorernas svar hand i hand, men i praktiken kunde skillnader uppstå. Observationer i klassundervisning har även genomförts före varje intervju med lärarna. Resultatet analyseras utifrån Fromms teori om människans grundläggande behov, Antonovskys känsla av sammanhang, erkännandeteorin och slutligen Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Avslutningsvis ges förslag om framtida forskning.

Hösten -05 genomfördes en personalundersökning inom förvaltningen Lärande & Arbete, Söderhamns Kommun som visade på en hög sjukfrånvaro. Ledningsgruppen inom förvaltningen beslutade därför att börja arbeta hälsofrämjande för att minska sjukfrånvaron och bli en attraktivare förvaltning. Syftet med denna C-uppsats var att kartlägga förekomsten av psykosociala friskfaktorer i relation till sjukfrånvaron inom de olika enheterna i förvaltningen Lärande & Arbete i Söderhamns Kommun. Metoden var kvantitativ. Ett urval gjordes utifrån de friskfaktorer som tidigare forskning visat relatera till sjukfrånvaro. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga AB-avtalsanställda inom förvaltningen. 143 stycken svarade. I Resultatet framkom intressanta signaler. Framförallt att vissa enheter med hög sjukfrånvaro också var de som uppgav lägst grad av delaktighet, lägst grad av att kunna påverka hur arbetet ska utföras, att det ställs för höga krav på dem i arbetet samt att de skattade lägst angående om de har möjlighet till kompetensutveckling vid behov. I en av dessa enheter var det även en hög grad som anser att de har så mycket att göra att de blir tvungen att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. De skattade även lägst när det gäller frågan att de har möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefen, när arbetet är besvärligt. Intressant i studien var att det inte framkom något anmärkningsvärt gällande skattningen av friskfaktorerna inom den enhet som hade den högsta sjukfrånvaron inom förvaltningen. Detta signalerar på att sjukfrånvaron inom den enheten kan bero på andra faktorer. Det krävs ytterligare analyser av materialet för att säkerställa graden av samband med sjukfrånvaron. Däremot kan dessa friskfaktorer fungera som ett riktmärke i det hälsofrämjande arbetet inom förvaltningen.

Alltfler människor drabbas idag av stressrelaterad ohälsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod öka förståelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hälsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter. Resultatet baserades på enskilda intervjuer vilka tolkades enligt tematisk analysmetod. De övergripande faktorer som framkom i resultatet var framförallt ändrat förhållningssätt mot sig själv och sin omgivning, vila, aktivitet, socialt stöd, struktur, samtal, medicinering, läkarens bemötande, den egna viljan och faktorer på arbetsplatsen. Tidigare forskning ger stöd åt flertalet av dessa faktorer. Studien kan bl a vara användbar för dem som insjuknar idag och framöver samt för vidare forskning inom området som kan hjälpa drabbade att få bättre behandling.

Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien. De viktigaste friskfaktorerna som framkom var förtroende för arbetsgivaren, kommunikation med chef, målklarhet, samt autonomi. Arbetstillfredsställelse var den välbefinnandeaspekt, av de i studien undersökta, där ledarskap och arbetsklimat visade sig ha störst betydelse. Ledare har stort ansvar för och inflytande över arbetsklimatet, varför ledarrollen bör vara i fokus vid insatser för att minska stressrelaterad ohälsa.

Mer än 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsplatsen är en effektiv plats att nå ut med hälsobudskap, hälsoutbildning, och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hälsofrämjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet bildade tre huvudkategorier vilka var; hälsodialogen, arbetsplatsen som arena, och stödet på arbetsplatsen. Utifrån kategorierna bildades ett övergripande tema; Nytt perspektiv på hälsa för att arbetsplatsen ska upplevas som en hälsofrämjande arena. Informanterna beskrev att det hälsofrämjande arbetet i kommunen upplevs positivt. Dock beskrivs brister i det långsiktiga och strategiska hälsoarbetet på arbetsplatsen. Mätbara och konkreta hälsomål saknas. Utbildning av chefer i hälsofrågan samt en tydligare målsättning är två enkla lösningar som kan bidra till att kommunen blir en mer attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats.

Mitt syfte med denna undersökning är att få en fördjupad kunskap om hälsopedagogers erfarenheter kring friskvårdsstrategier och friskfaktorer. Jag har intervjuat fyra verksamma hälsopedagoger. Resultatet visar att det salutogenetiska synsättet bildar ett underlag för det hälsofrämjande arbetet och fokus ligger på friskfaktorer, på det som bidrar till att bevara och förbättra hälsan. Liksom forskningen menar de intervjuade att det är viktigt att lyfta fram det friska när vi strävar efter att skapa friska arbetsplatser. Vidare menar de att friskvårdsarbetet bör handla om långsiktiga strategier och inte bara korta projekt vid något enstaka tillfälle.Hälsoprofilbedömningar (HPB) som är en vetenskapligt förankrad metod, är den vanligaste friskvårdsstrategin som används bland hälsopedagogerna. Hälsopedagogerna hade dock svårt att peka på några specifika friskfaktorer.

<p>Mitt syfte med denna undersökning är att få en fördjupad kunskap om hälsopedagogers erfarenheter kring friskvårdsstrategier och friskfaktorer. Jag har intervjuat fyra verksamma hälsopedagoger. Resultatet visar att det salutogenetiska synsättet bildar ett underlag för det hälsofrämjande arbetet och fokus ligger på friskfaktorer, på det som bidrar till att bevara och förbättra hälsan. Liksom forskningen menar de intervjuade att det är viktigt att lyfta fram det friska när vi strävar efter att skapa friska arbetsplatser. Vidare menar de att friskvårdsarbetet</p><p>bör handla om långsiktiga strategier och inte bara korta projekt vid något enstaka tillfälle.Hälsoprofilbedömningar (HPB) som är en vetenskapligt förankrad metod, är den vanligaste friskvårdsstrategin som används bland hälsopedagogerna. Hälsopedagogerna hade dock svårt</p><p>att peka på några specifika friskfaktorer.</p>

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till olika funktionsnedsättningar/funktionshinder[1]. Efter genomgången stroke kan ett flertal riskfaktorer leda till återfall, mortalitet eller sjukdomsutveckling. Genom strukturerad prevention kan förändringar i levnadsvanor minska sådana risker. Sjuksköterskor på strokeenheter har i uppgift att informera strokepatienter om eventuella livsstilsrelaterade förändringar som bör genomföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten har varit att belysa forskning vad gäller livsstil och sekundär prevention för patienter efter stroke. Metod: Uppsatsen är en beskrivande litteraturöversikt som grundats på 14 vetenskapliga artiklar. Sökningen har utförts i databaser PubMed och Cinahl. Resultat: Analysen resultaterade i tre kategorier: risk-, friskfaktorer och sekundär prevention. Studien visade att patienter mådde bättre i efterförloppet av en stroke om regelbundna blodtryckskontroller genomfördes samt om vissa levnadsvanor förändrades. Förändringar i levnadsvanor visade sig också kunna förebygga recidiv. Resultatet visade att sjuksköterskor spelade en stor roll i genomförandet av detta. Diskussion:  Genom att mäta blodtrycket regelbundet under ett år efter stroke-debut kunde hälsotillståndet förbättras för patienterna. Det visade sig också att livsstilsförändringar i form av   minskning av  salt- och alkoholkonsumtion, ökat intag av grönsaker och frukt, samt medvetenhet om betydelsen av flavonoider, kalium, D och C-vitamin i kosten, kunde skapa förbättringar i hälsotillståndet hos patienter som  drabbats av stroke. Vad som också bidrog till att risken för återinsjuknande minskade var om patienterna kunde sluta använda tobak oh promenera minst 30 min per dag. Slutsats: Information och råd om sekundär prevention för patienter efter stroke ingår i sjuksköterskors ansvarsområde och behöver utvecklas enligt den senaste forskningen. Det är bättre att förebygga sjukdomen än behandla, vilket kan spara mycket pengar för samhället. [1]http://www.socialstyrelsen.se/funktionshinder

Between the years 2010 and 2014, almost 14000 notifications were received in Sweden, concerning occupational diseases due to social and organizational factors. Health and social care are the most affected areas (Arbetsmiljöverket, 2015). In Tranås municipality’s special accommodations for elderly staff and safety delegates testify about high demands and workload (Undford, 2016, september). The thesis is written in collaboration with Tranås municipality with the purpose of investigating how the leader can influence the psychosocial work environment. To achieve that, the concepts of indicators of healthy work enviroment and healthy leadership are used. The study was conducted with structured interviews with assistant nurses about their individual opinions and thoughts. Thereafter, the interviews have been analyzed thematically. The collected data has been compared with previous research on leadership, motivation, sense of coherence, health factors and competence. The results show the indicators of a healthy work environment that the interviewees value; colleagues and caregivers, an open and permissive climate, development opportunities, feedback and flexibility. Furthermore, the interviewees consider it important that the leader doesn’t avoid conflicts and defends the staff, listens, understands and acts accordingly and to have knowledge of the profession as a nurse. The conclusion of the thesis is that the leader influences the psychosocial work environment to a large extent. Promoting health factors, Kasam, hygiene factors and an open and permissive climate that develops, will result in a good psychosocial work environment and healthy leadership. / Mellan år 2010 och 2014 inkom nästan 14000 anmälningar i Sverige, gällandearbetssjukdomar som beror på sociala och organisatoriska faktorer. Vård och omsorg är denbransch som drabbats hårdast (Arbetsmiljöverket, 2015). I Tranås kommuns särskildaboenden för äldre vittnar personal och skyddsombud om hårda krav och högarbetsbelastning (Undfors, 2016, september). Examensarbetet skrivs i samarbete medTranås kommun med syfte att undersöka hur ledaren kan påverka den psykosocialaarbetsmiljön. För att uppnå det används begreppen friskfaktorer och friskt ledarskap.Undersökningen genomfördes med strukturerade intervjuer med undersköterskor om derasindividuella åsikter och tankar. Intervjuerna har därefter analyserats tematiskt. Insamladedata har jämförts med tidigare forskning rörande ledarskap, motivation, känsla avsammanhang, friskfaktorer och kompetens. I resultatet framkommer de friskfaktorer somintervjupersonerna värdesätter; bland annat kollegor och vårdtagare, ett öppet ochtillåtande klimat, utvecklingsmöjligheter, feedback och flexibilitet. Vidare anserintervjupersonerna att det är viktigt att ledaren inte är konflikträdd och försvararpersonalen, lyssnar, förstår och handlar därefter och har kunskaper i yrket somundersköterska. Slutsatsen av examensarbetet är att ledaren påverkar den psykosocialaarbetsmiljön i stor utsträckning. Genom att främja friskfaktorer, Kasam, hygienfaktoreroch ett öppet och tillåtande klimat i utveckling resulterar det i en god psykosocialarbetsmiljö och ett friskt ledarskap.