Mer än 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsplatsen är en effektiv plats att nå ut med hälsobudskap, hälsoutbildning, och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hälsofrämjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet bildade tre huvudkategorier vilka var; hälsodialogen, arbetsplatsen som arena, och stödet på arbetsplatsen. Utifrån kategorierna bildades ett övergripande tema; Nytt perspektiv på hälsa för att arbetsplatsen ska upplevas som en hälsofrämjande arena. Informanterna beskrev att det hälsofrämjande arbetet i kommunen upplevs positivt. Dock beskrivs brister i det långsiktiga och strategiska hälsoarbetet på arbetsplatsen. Mätbara och konkreta hälsomål saknas. Utbildning av chefer i hälsofrågan samt en tydligare målsättning är två enkla lösningar som kan bidra till att kommunen blir en mer attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats.

Bakgrund; I Sverige fanns år 2009, enligt Statens Folkhälsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med åtminstone en förälder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. Således fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass där barnen var under 18 år, som var drabbade. Syfte 1; Att undersöka hur elever i årskurs 8 såg på skolan som en           hälsofrämjande arena för att bredriva information om missbruk. Syfte 2; Att undersöka om en intervention med föreläsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjälpinstanser för barn och ungdomar som växte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa områden.  Metod: Målgruppen var två klasser i årskurs åtta på en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades på tidigare publicerat material inom området missbruk. Interventionen bestod av två likadana föreläsningar om missbruk för två olika klasser. Instrumenten som användes för att mäta kunskapsökningen hos eleverna, var två egenhändigt komponerade enkäter. Resultat: Resultatet kring elevernas syn på skolans roll som hälsofrämjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation på, helst av personal med erfarenhet inom området, och att mer information om missbruk behövdes i skolan. Kunskapsnivåerna hos eleverna presenterades i fyra olika kategorier: vad som kunde missbrukas, kunskap kring omfattningen av hur många barn och ungdomar som växte upp med missbrukande föräldrar, konsekvenser av detta samt vilka hjälpinstanser man kunde vända sig till om man som barn och ungdom växte upp i hem där missbruk förekom. Kunskapsläget ökade i samtliga kategorier. Implikation: Eftersom interventionen gav ett positivt resultat gällande kunskapsökningen kring missbruk i den undersökta skolan samt att utökad missbruksinformation i skolan efterfrågades av eleverna, finns goda möjligheter att överföra interventionen till andra skolor. En potentiell spridning av information om missbruk till andra arenor utöver skolan, såsom fritidsgårdar, var önskad av eleverna, och är således möjlig. Eleverna uttryckte även ett behov av att utveckla ett samarbete mellan skolan och hjälpinstanser som arbetar med missbruksfrågor, något som kan vara en viktig fråga för framtiden. / Background; According to the Public Health Institute, in the year 2009, approximately (FHI) 385 000 children under 18 years of age grew up with at least one parent who suffered from alcohol- or drug addiction. Therefore approximately four or five students in every class were affected.    Aim 1: To examine how students in eight grade viewed the school as an health promoting arena, appropriate to carry out information about addiction.   Aim 2; To examine whether an intervention with lectures and information about help organisations for children and adolescents who grew up in environments where addiction occured, could increase the knowledge of the students within these issues.   Method: The target audient were two eight grade classes in a junior high school inHalmstad,Sweden. To answer the aim of this study, an intervention based on earlier published material in the field of addiction, was made. The intervention contained the same lecture about addiction, for two different classes. The instruments being used to measure the improvement of the student’s knowledge were two own-compositioned surveys.   Results: The results showed that the students considered school to be a good arena to receive information about addiction, preferably by people with experience within the addiction field, and that more information about addiction were needed in school. The   levels of knowledge of the students were presented in four different categories; what could be abused, knowledge about the extent of how many children of school age that were affected by growing up with parents with substance abuse problems, consequences from growing up under these circumstances and also where to seek help if you as a child or adolescent were in need of it. The knowledge of the students increased in all of these categories.   Implication: Because the intervention showed positive results regarding the increase of knowledge in the field of addiction and that extended information about addiction in school was requested by the students in the examined school, the possibilities to transfer the intervention to other schools are good. A potential distribution of information about addiction to other arenas, such as youth recreation centers, outside the school was requested by the students, and is therefore possible. The students also expressed a need for a development of a collaboration between school and help organisations who work in the field of addiction, which can be an important issue for the future.