<p>Fenomenet män som är utsatta för partnervåld har hittills inte ägnats någon större</p><p>uppmärksamhet varken i det sociala arbetet, i akademiska kretsar eller i media.</p><p>Studien syftar till att undersöka vilken hjälp och vilket stöd män som är utsatta för</p><p>partnervåld – både i olikkönade och samkönade relationer – kan erbjudas av några av</p><p>samhällets hjälpinstanser. I studien deltog representanter från polis, akutsjukvård,</p><p>socialtjänst, mansjour, brottsofferjour och RFSL:s brottsofferjour, vilka valts ut</p><p>genom ett strategiskt urval. Studien genomfördes enligt delphimetoden vilket</p><p>medförde att informanterna startade en diskussion och ett kunskapsutbyte med</p><p>varandra. Studien visar att det endast är informanten från RFSL:s brottsofferjour som</p><p>frekvent möter män som är utsatta för partnervåld i sitt arbete. Skuld, skam och tabu</p><p>lyfts av informanterna fram som tänkbara faktorer till att misshandlade män inte söker</p><p>hjälp. Majoriteten av informanterna anser att det inte finns tillräcklig hjälp att tillgå</p><p>för män som utsätts för våld i nära relationer och studien visar att de alla hänvisar</p><p>dessa män vidare till andra hjälpinstanser. Ingen av informanterna ålägger heller den</p><p>egna verksamheten det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta de utsatta männen.</p>

Fenomenet män som är utsatta för partnervåld har hittills inte ägnats någon större uppmärksamhet varken i det sociala arbetet, i akademiska kretsar eller i media. Studien syftar till att undersöka vilken hjälp och vilket stöd män som är utsatta för partnervåld – både i olikkönade och samkönade relationer – kan erbjudas av några av samhällets hjälpinstanser. I studien deltog representanter från polis, akutsjukvård, socialtjänst, mansjour, brottsofferjour och RFSL:s brottsofferjour, vilka valts ut genom ett strategiskt urval. Studien genomfördes enligt delphimetoden vilket medförde att informanterna startade en diskussion och ett kunskapsutbyte med varandra. Studien visar att det endast är informanten från RFSL:s brottsofferjour som frekvent möter män som är utsatta för partnervåld i sitt arbete. Skuld, skam och tabu lyfts av informanterna fram som tänkbara faktorer till att misshandlade män inte söker hjälp. Majoriteten av informanterna anser att det inte finns tillräcklig hjälp att tillgå för män som utsätts för våld i nära relationer och studien visar att de alla hänvisar dessa män vidare till andra hjälpinstanser. Ingen av informanterna ålägger heller den egna verksamheten det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta de utsatta männen.

Bakgrund; I Sverige fanns år 2009, enligt Statens Folkhälsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med åtminstone en förälder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. Således fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass där barnen var under 18 år, som var drabbade. Syfte 1; Att undersöka hur elever i årskurs 8 såg på skolan som en           hälsofrämjande arena för att bredriva information om missbruk. Syfte 2; Att undersöka om en intervention med föreläsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjälpinstanser för barn och ungdomar som växte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa områden.  Metod: Målgruppen var två klasser i årskurs åtta på en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades på tidigare publicerat material inom området missbruk. Interventionen bestod av två likadana föreläsningar om missbruk för två olika klasser. Instrumenten som användes för att mäta kunskapsökningen hos eleverna, var två egenhändigt komponerade enkäter. Resultat: Resultatet kring elevernas syn på skolans roll som hälsofrämjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation på, helst av personal med erfarenhet inom området, och att mer information om missbruk behövdes i skolan. Kunskapsnivåerna hos eleverna presenterades i fyra olika kategorier: vad som kunde missbrukas, kunskap kring omfattningen av hur många barn och ungdomar som växte upp med missbrukande föräldrar, konsekvenser av detta samt vilka hjälpinstanser man kunde vända sig till om man som barn och ungdom växte upp i hem där missbruk förekom. Kunskapsläget ökade i samtliga kategorier. Implikation: Eftersom interventionen gav ett positivt resultat gällande kunskapsökningen kring missbruk i den undersökta skolan samt att utökad missbruksinformation i skolan efterfrågades av eleverna, finns goda möjligheter att överföra interventionen till andra skolor. En potentiell spridning av information om missbruk till andra arenor utöver skolan, såsom fritidsgårdar, var önskad av eleverna, och är således möjlig. Eleverna uttryckte även ett behov av att utveckla ett samarbete mellan skolan och hjälpinstanser som arbetar med missbruksfrågor, något som kan vara en viktig fråga för framtiden. / Background; According to the Public Health Institute, in the year 2009, approximately (FHI) 385 000 children under 18 years of age grew up with at least one parent who suffered from alcohol- or drug addiction. Therefore approximately four or five students in every class were affected.    Aim 1: To examine how students in eight grade viewed the school as an health promoting arena, appropriate to carry out information about addiction.   Aim 2; To examine whether an intervention with lectures and information about help organisations for children and adolescents who grew up in environments where addiction occured, could increase the knowledge of the students within these issues.   Method: The target audient were two eight grade classes in a junior high school inHalmstad,Sweden. To answer the aim of this study, an intervention based on earlier published material in the field of addiction, was made. The intervention contained the same lecture about addiction, for two different classes. The instruments being used to measure the improvement of the student’s knowledge were two own-compositioned surveys.   Results: The results showed that the students considered school to be a good arena to receive information about addiction, preferably by people with experience within the addiction field, and that more information about addiction were needed in school. The   levels of knowledge of the students were presented in four different categories; what could be abused, knowledge about the extent of how many children of school age that were affected by growing up with parents with substance abuse problems, consequences from growing up under these circumstances and also where to seek help if you as a child or adolescent were in need of it. The knowledge of the students increased in all of these categories.   Implication: Because the intervention showed positive results regarding the increase of knowledge in the field of addiction and that extended information about addiction in school was requested by the students in the examined school, the possibilities to transfer the intervention to other schools are good. A potential distribution of information about addiction to other arenas, such as youth recreation centers, outside the school was requested by the students, and is therefore possible. The students also expressed a need for a development of a collaboration between school and help organisations who work in the field of addiction, which can be an important issue for the future.