<p>Fenomenet män som är utsatta för partnervåld har hittills inte ägnats någon större</p><p>uppmärksamhet varken i det sociala arbetet, i akademiska kretsar eller i media.</p><p>Studien syftar till att undersöka vilken hjälp och vilket stöd män som är utsatta för</p><p>partnervåld – både i olikkönade och samkönade relationer – kan erbjudas av några av</p><p>samhällets hjälpinstanser. I studien deltog representanter från polis, akutsjukvård,</p><p>socialtjänst, mansjour, brottsofferjour och RFSL:s brottsofferjour, vilka valts ut</p><p>genom ett strategiskt urval. Studien genomfördes enligt delphimetoden vilket</p><p>medförde att informanterna startade en diskussion och ett kunskapsutbyte med</p><p>varandra. Studien visar att det endast är informanten från RFSL:s brottsofferjour som</p><p>frekvent möter män som är utsatta för partnervåld i sitt arbete. Skuld, skam och tabu</p><p>lyfts av informanterna fram som tänkbara faktorer till att misshandlade män inte söker</p><p>hjälp. Majoriteten av informanterna anser att det inte finns tillräcklig hjälp att tillgå</p><p>för män som utsätts för våld i nära relationer och studien visar att de alla hänvisar</p><p>dessa män vidare till andra hjälpinstanser. Ingen av informanterna ålägger heller den</p><p>egna verksamheten det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta de utsatta männen.</p>

Fenomenet män som är utsatta för partnervåld har hittills inte ägnats någon större uppmärksamhet varken i det sociala arbetet, i akademiska kretsar eller i media. Studien syftar till att undersöka vilken hjälp och vilket stöd män som är utsatta för partnervåld – både i olikkönade och samkönade relationer – kan erbjudas av några av samhällets hjälpinstanser. I studien deltog representanter från polis, akutsjukvård, socialtjänst, mansjour, brottsofferjour och RFSL:s brottsofferjour, vilka valts ut genom ett strategiskt urval. Studien genomfördes enligt delphimetoden vilket medförde att informanterna startade en diskussion och ett kunskapsutbyte med varandra. Studien visar att det endast är informanten från RFSL:s brottsofferjour som frekvent möter män som är utsatta för partnervåld i sitt arbete. Skuld, skam och tabu lyfts av informanterna fram som tänkbara faktorer till att misshandlade män inte söker hjälp. Majoriteten av informanterna anser att det inte finns tillräcklig hjälp att tillgå för män som utsätts för våld i nära relationer och studien visar att de alla hänvisar dessa män vidare till andra hjälpinstanser. Ingen av informanterna ålägger heller den egna verksamheten det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta de utsatta männen.

Aim: The aim of the study is to examine how professionals works with boys and men with honour-related problems and how they describe their work with the vulnerable group and what kind of differences there are in the help depending on what gender the victim have. Method: Qualitative interview study, the interviews are analyzed with a hermeneutic science theory. Result: The study shows that even though boys and men can be victims of honour-related violence they are rarely noticed as victims. They are mostly seen as the perpetrator. But the study shows that they could have a double role as both a victim and a perpetrator. The image and norms of boys and men only as the perpetrator is an obstacle for them to seek help, but also prevents them from getting the help they need. A consequence of this is that the help are limited for boys and men that are victims of honour-related violence. This can be understood from the social constructions of how society regards the rolls of victims and perpetrators, but also how professionals defines honour-related violence. Conclusion: All of the respondents stresses the need of more knowledge about honour-related violence and especially that boys and men can be victims as well. The possibility to get professional help and support are differnt depending on gender, boys and men have fewer options.

Cambodia is a destination, transit, and source country for child sexual exploitation and abuse (SEA) and has become particularly vulnerable due to growing tourism, increasing geographic accessibility, and widespread poverty. In the aftermath of SEA, repeated violations of children's rights and deprivation of their childhood occur. This Minor Field Study was conducted on-site in Phnom Penh, Cambodia, to examine the main factors that affect the general perception of child victims exposed to SEA, in the opinion of Action Pour Les Enfants (APLE) professionals. In addition, it highlights the main issue, raised by APLE staff, regarding the absence of legitimate status of victims of SEA in Cambodia. Finally, it assesses the ideal victim theory’s explanatory power when applied to child SEA victimisation in Cambodia. Eight semi-structured interviews were conducted with APLE employees, followed by a thematic analysis. Four main themes were identified: cultural aspects, lack of education, absence of intervention, and offender characteristics. The findings of this study suggest that the assignment of legitimate victim status is highly influenced by cultural aspects and lack of education. This study further identifies the absence of intervention as the key issue of not being assigned legitimate victim status. Finally, the findings suggest that the ideal victim theory overall offers great explanatory value to the absence of legitimate status of child victims of SEA in Cambodia. However, some theoretical limitations are evident. / Kambodja är ett destinations-, transit- och ursprungsland för sexuellt utnyttjande och övergrepp (SEA) av barn. Till följd av växande turism, ökad geografisk tillgänglighet och utbredd fattigdom har barnen i landet blivit särskilt sårbara för SEA. Utsattheten medför upprepade kränkningar av barns rättigheter och berövar dem på deras barndom. Den förevarande mindre fältstudien genomfördes på plats i Phnom Penh, Kambodja. Studien syftar dels till att undersöka vilka huvudsakliga faktorer som påverkar samhällets uppfattningar om barn som utsatts för SEA, enligt anställda på organisationen Actions Pour Les Enfants (APLE). Dessutom ämnar studien, baserat på APLE-anställdas upplevelser, undersöka vilka problem som uppstår till följd av en avsaknad legitim offerroll. Slutligen avser studien att undersöka förklaringsvärdet av den ideala offer-teorin då den appliceras på fenomenet SEA av barn i Kambodja. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda vid organisationen APLE. Därefter tillämpades en tematisk analys på det insamlade materialet. Fyra huvudteman identifierades: kulturella aspekter, avsaknad utbildning, utebliven intervention och förövares egenskaper. Resultaten av studien tyder på att tilldelningen av den legitima offerrollen i hög grad påverkas av kulturella aspekter och en avsaknad utbildning. Studien fann vidare att utebliven intervention är det främsta problemet som uppstår till följd av en avsaknad legitim offerroll. Slutligen antyder studiens resultat att teorin om ideala offer innehar ett stort förklaringsvärde vid applicering på offer av SEA i Kambodja. Dock framkom vissa teoretiska begränsningar.