Standing partially in honour culture. Description of honour culture and of methods toward changing attitudes among young men.

Sammanfattning Studien syftar till att, utifrån polisers arbete och förhör med misstänkta förövare av hedersrelaterat våld och förtryck, bidra till kunskap om förövarnas motivering och inställning kring brottet för att på så vis få en fördjupad förståelse för problematiken. Deltagande sex respondenter, varav hälften män och hälften kvinnor, har genom semistrukturerade intervjuer intervjuats avseende deras kunskap och bemötande av misstänkta förövare av hedersrelaterade brott. I resultatet av intervjuerna med poliserna om deras arbete framkom det att anmälningar kring hedersrelaterat våld och förtryck har ökat, men att anmälningsfrekvensen fortfarande är låg. Respondenterna beskriver en svårighet med bevissäkring för att få dessa brott till åtal, och majoriteten av respondenterna önskar mer utbildning inom hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna få fler misstänkta förövare dömda. Vidare visar resultatet att förövarna sällan erkänner brottet, att de aldrig anger att brottet har skett i hederns namn och att de inte visar någon ånger eller skam för deras handlingar. De som erkänner brottet hänvisar till att handlandet är rättfärdigat då offret bestraffas på grund av dennes felaktiga handlingar. Studiens resultat medför en fördjupad förståelse för såväl hederskultur, förövare som polisens arbete, vilket kan vara användbart i arbetet med förövare och offer för hedersrelaterat våld och förtryck.

This essay aims to map how the Swedish school prevents and counters the culture of honor and honor-related violence directed at young women. The culture of honor has intensified in Swedish schools and is a relatively new area for Swedish schools to deal with. By applying three different theoretical perspectives - cultural, feminist and intersectional, the purpose of the theoretical perspectives is to function as an instrument for mapping the tools that the Swedish National Agency for Education proposes to counteract honor oppression towards young women in Swedish schools. At the same time, it will be examined how these efforts are reflected in the curriculum, with particular regard to honor-related violence and oppression. The method for the analysis is a qualitative text analysis of the Swedish National Agency for Education's publications. By interpreting the National Education Agency's publications and the Swedish curriculum, the analysis aims to gain a deeper understanding of how Swedish schools work to prevent honor-related violence against young women. The conclusion shows that the Swedish school works preventively and counteractively through the Swedish National Agency for Education's support material aimed at school staff, but also through the curriculum, which is a guiding document. The Swedish school's tools against honor-related violence and oppression can be mapped from a cultural and feminist perspective, but not from an intersectional one. With the greatest focus from a cultural and feminist perspective when analyzing the school's measures based on the theories.

Studiens syfte var att undersöka hur män från Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat våld och förtryck samt att se om ett hederstänkande hos individer från Mellanöstern förändras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga män från Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, där kvinnor exempelvis ses som mindre värdiga. Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet där makt, kön, klass och etnicitet har en påverkande roll. När familjer från en hederskultur bosätter sig i Sverige kan ett hederstänkande förstärkas hos dem men det finns även möjlighet till en förändring där hederstänkandet försvagas eller försvinner helt. Vår studie har relevans för socialt arbete då den studerar ett ämne som socialtjänsten har bristande kunskaper om. Genom en ökad kunskap kan myndigheter få en större förståelse för de utsattas situation, vilket i sin tur kan leda till att de bidrar med den hjälp de utsatta är i behov av. En ökad förståelse kring problematiken och en ökad vetskap om män från Mellanöstern och deras uppfattningar, kan möjliggöra att en "rätt bild" om männen skapas i samhället. Den bild som idag existerar om utländska män är att de är våldutövare och kvinnoförtryckare.

Syftet med denna studie var att kartlägga hederskulturen och dess uttryck bland 15- 16 åringar i centrala Umeå, samt att undersöka om det finns någon skillnad mellan könen avseende dessa uttryck. Studien har en kvantitativ ansats, där digitala enkäter med totalt 15 frågor delades ut till 205 ungdomar i årskurs 9 på kommunala skolor i centrala Umeå. Resultatet visade att det finns ungdomar som lever i en hederskulturell kontext, och att merparten av dessa är pojkar. Könstillhörigheten visade sig också vara en viktig variabel när man ser till hur utsattheten tar sig uttryck; flickorna var mer begränsade vad det gäller skol -och fritidsaktiviteter, medan pojkarna upplevde sig mer kontrollerade, och var betydligt mer utsatta för psykiskt -och fysiskt våld än flickorna. Överlag visade studien att det finns betydligt större begränsningar för de hedersutsatta ungdomarna när det gäller huruvida de får delta i skol -och fritidsaktiviteter, jämfört med andra jämnåriga.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen. Metod: Litteraturstudier. Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt? Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet. Utifrån kvinnornas berättelser och informationen om heder diskuterar jag huruvida skulden ligger i kulturen eller religionen. Vad det är som utlöser kontrollen och våldet inom hederskulturen.  Resultatet visar att kvinnorna har en inre drivkraft att inte acceptera orättvisa, de vill själva välja vilken man de ska gifta sig med och om de ska utbilda sig vidare eller bli hemmafru.  Tre av de fyra kvinnorna i studien uppfattas som sociala, lättlärda och med en stark vilja. En av dem är tillbakadragen, hon har det svårt i skolan och hennes drivkraft till förändring kommer först efter hennes systers död. Resultatet visar att inom hederskulturen är religion och kultur svåra att skilja åt. Vilket av kultur eller religion som ligger i skuld är svårt att utse när de som utövar hedersrelaterat våld även säger sig vara troende.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en ambition att undersöka vad det kan innebära att leva i en hederskultur i Sverige under 2000-talet. Vi redogör för tidigare forskning och litteratur om heder och hederskulturer som genomförts i Sverige, och genomför en textanalys av intervjuer med unga män och kvinnor om deras erfarenheter av heder och hedersproblematik. Intervjumaterialet har kodats, tematiserats och summerats för att sedan analyseras med hjälp av teorier på mikro-, meso- och makronivå för att synliggöra hur hedersrelaterade normer och traditioner skapar förutsättningar och begränsningar för individen i dess dagliga liv. Uppsatsen visar att individer som lever i hederskulturer påverkas av den syn som finns på kvinnans sexualitet, äktenskapets centrala funktion, och de väletablerade könsroller som förekommer i hederskulturer. Uppsatsen visar även att både den enskilde och dess familjs rykte spelar en central roll i hur individer väljer att agera i för kollektivet synliga sammanhang. Olika former av begränsningar är återkommande: individer upplever att de måste ljuga och undanhålla information från familj och vänner för att förhindra att deras rykte tar skada. Främst kvinnor upplever begränsningar i förhållande till sin sexualitet, men uppsatsen visar även att homosexuella män kan uppleva en skam över sin sexualitet i förhållande till familjens heder. Intervjumaterialet synliggör även hur äktenskapet kan förstås som ett ekonomiskt system där framförallt kvinnan byts bort mot ekonomiska eller symboliska resurser.

Syftet med den här studien är att empiriskt undersöka hedersvåldsutsattas uppfattningar och erfarenheter av hedersvåld och förtryck, samt deras upplevelser med socialt arbete inom socialtjänsten. Myndigheter där socialarbetare är verksamma har som uppgift att tillförsäkra individers säkerhet. Teorin överensstämmer dock inte alltid med arbetet i praktiken. Med hjälp av ett fåtal självbiografier analyseras i studien hedersvåldsutsattas erfarenheter av våld och förtryck samt insatser från socialarbetare. I textanalysen analyseras teorier såsom intersektionalitet och postkolonial feminism i uppfattningar om heder och i situationer av hedersvåld. Studien fastslår tre stora teman vilka är: kontroll av kvinnans autonomi och sexualitet som en avgörande roll för hedern, hur socialtjänsten brister samt den rådande diskursen när hederskultur diskuteras. Resultaten indikerar att hedersvåld förknippas med kulturer och därmed anses vara ett kulturellt problem trots att problemet i grunden är baserat på könsförtryck. Därtill är konsekvenserna kulturaliserad rasism och stigma som påverkar socialarbetares handlingar. Brist på kunskap är den främsta faktorn som beskylls gällande socialarbetares otillräcklighet och motvilja att ingripa. En inblick i hur förutfattade antaganden påverkar socialarbetares prestationer är viktigt för att utvecklas inom området hedersvåld. Ett annat sätt att utvecklas inom området är genom att genomgå vidare utbildning kring hedersvåld. Socialarbetare befinner sig ofta i positioner där de kan förbättra våldsutsattas levnadsvillkor. Genom att understryka systemens brister kan systemen utvecklas och förbättras. / The purpose of this study is to empirically examine how victims of honour-based violence perceive their experiences of said violence as well as their perceptions of social workers in social services. Authorities in which social workers are present possess a high level of responsibility to ensure the safety of its citizens. However, the practice in theory does not always measure up to the practice in play. Through a few self-biographies this study has analysed the experiences of victims of honour-related violence in relation to both the violence as well as the interventions from social workers. This text analysis analyses theories such as intersectionality and postcolonial feminism in conceptions of honour and in encounters with honour-based violence. The study concludes three major themes which are: the control of the female autonomy as crucial for the maintenance of honour, the deficiency within social services, and the prevailing discourse in discussions of honour culture. The results indicate that honour violence has been associated with cultures and deemed a cultural problem although the problem essentially appertains to sex discrimination. As such its consequences are culturalized racism and stigma that affects and influences social workers’ actions. Lack of knowledge is the main blame factor when it comes to social workers’ inadequacy or reluctance to intervene. Understanding the impact of preconceptions on social workers’ performances is crucial for progress in the honour-violence field. An additional approach for knowledge of honour-violence is undergoing further education in the subject. Social workers are in position of power to improve living conditions for victims of honour-violence. Therefore, it is important to highlight the defects of the system so that improvements may occur.

Under de senaste årtionden har en ny skepnad av heder tagit form i Sverige. Ideologin bortser från mänskliga rättigheter och våra demokratiska normer. Konsekvenserna är förödande för de berörda om dessa hedersnormer inte efterföljs. Individen kontrolleras av kollektivet. I denna kontext är heder en tro om att släktens eller familjen rykte hänger på att skydda kvinnans kropp och sexualitet. Syftet med uppsatsen är att studera tidigare forskningar som behandlar frågor som berör hedervåld. Detta för att förstå vilka uppfattning och värderingar människor i hederskontext har kring heder med kvinnans sexualitet i fokus. För att skapa en närmare förståelse till vad som driver förövarna till våldet har jag tolkat deras beteende utifrån attributionsteorin. Resultatet av undersökningen visade att hedersrelaterat våld kan komma till uttryck på olika sätt. Den visade också att de drivande faktorerna bakom hedersvåldet handlar om att män med utländsk bakgrund misslyckats integrera sig i samhället till skillnad från barnen och kvinnorna. Den misslyckade integrationen leder till en känsla av otrygghet och passivitet hos männen som resulterar i våld med syfte att återupprätta sin makt, kontroll och heder.

Honour, a complex and in alot of ways scientifically unexplored topic, has caused a great debate in Swedish politics and media. A concept that has not only been a societal and judiciary issue but also a great challenge in Swedish schools; a place where knowledge, tolerance and respect is to be provided while battling the balance between discrimination and freedom of speech. With this study and exploration of honour in Swedish schools we aim contribute to a deeper understanding and management of honour-related issuses. By using data collection as the primary method, this study complies and analyzes relevant background background information to fully understand the meaning of honour. This is done by providing examples of various interpretations and delving into the complexity of the concept by presenting different theoretical perspectives. It addresses questions such as; how does honour manifest itself in Swedish schools? What are the research-bases measures for the issuse of honour in schools? Additionally, it examines the extent of students at risk of honour-related issues. The research also discusses methods and solutions developed by Swedish National Agency for Education (Skolverket), the government, and other researches in addressing honour-related problems in schools. in Sweden various studies have been conducted to gain an overview of the extent of honour-related violence and oppression within the country. However, there is a lack of consensus on the definition of honour within the research. Scholars debate whether honour-related violence constitutes a unique form of violence or simply differ from men´s general violence against women. Despite this, there is an agreement that such violence is rooted in a partiarchal power structure. The dilemma surrounding the term "honour culture" is discussed and the importance of the intersectional perspective in creating an inclusive school environment is emphasized. The conclusion underscores the need for increased knowledge, awareness, and collaboration within the scool system to effectively address and prevent honour-related issues. Lastly, the study raises and discusses thoughts and notions regarding these measures in relation to school practices.