Den här uppsatsen syftar till att belysa romanen En halv gul sol ur en postkolonialt teoretiskt ramverk med ett intersektionellt perspektiv som kompletterande analysverktyg.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur normer kommer till uttryck och jämföra barns identifikationsmöjligheter i bilderböcker på två förskolor. I samhället finns olika normer som kan ses som positioner eller sociala konstruktioner, som individer bygger upp sin identitet kring. Vår teoretiska utgångspunkt är det intersektionella perspektivet för att skapa förståelse för hur olika identitetspositioner samverkar med varandra och är sammanflätande. Undersökningen genomfördes med hjälp av två förskolors totala tillgängliga litteraturutbud. Sammanlagt analyserades 179 böcker. Resultatet visar att det finns tydliga gränser och hierarkier mellan olika sätt att vara, leva och se ut. Exempel på det är att en pojke med skandinaviskt utseende som lever i en kärnfamilj eller med någon av sina föräldrar och tillhör det socioekonomiska mellanskiktet befinner sig inom normen i alla identitetspositioner. Detta resulterar i att de synliggörs i stor omfattning. Är du däremot missgynnad i en eller flera positioner,     t ex en flicka med annan etnicitet som lever i en regnbågsfamilj, är det stor risk att aldrig bli synliggjord genom litteraturen.

Denna C-uppsats granskar OmVärlden som behandlar bistånd, utveckling och globala frågor och som ställs till förfogande av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Studien grundar sig i ett övergripande intresse för hur medierna påverkar samhällets uppfattning om verkligheten och för studien relevant, postkoloniala föreställningar om maktrelationer och strukturer i utvecklingsländer. Studien innefattar en förstudie i kombination med kritisk diskursanalytisk metod vilken appliceras på fem skilda reportage ur OmVärlden. Syftet är vidare att se hur journalistiska texters uppbyggnad bidrar till att konstituera samhällets föreställningar om rådande hegemoniska strukturer. För att definera studiens problemområde ställs frågor om reportagens dominerande teman och aktörer samt representationen av genus. Detta följs sedan av en utredning av Sidas eventuella röst och påverkan vad gäller OmVärldens redaktionella innehåll. För studien relevant har ett flertal teorier och begrepp behandlats, bland annat postkolonial teori (som berör kritisk granskning av hierarkiska maktrelationer) och intersektionalitet (som bidrar med att skapa förståelse för hur simultana och globala maktrelationer påverkar föreställningar om ojämnlikhet). Efter redovisning av samtliga anlyser och med stöd från behandlade teoretiska områden, gör vi tolkningen att reportagens tematiska och diskursiva sammansättning styr de postkoloniala maktförhållandenas produktion och reproduktion. Vidare konstaterar vi att Sidas röst framkommer genom, och därmed påverkar OmVärldens redaktionella innehåll. Vi drar följdaktligen slutsatser som grundar sig i analysens resultat om textsammansättningens utformning och betydelse. Vi tolkar resultaten som att OmVärlden explicit bidrar med en betydelsefull och nutida angelägen kunskap om utvecklingsländer och bistånd, vilket i enhet med Sida verkar för utveckling inom området. Tidningens implicita bidrag till en ideologisk omvärldsförändring tolkas dock som begränsad. Avslutningsvis behandlas ett flertal aspekter vad gäller fortsatt forskning inom ämnesområdet.

No description available.

This study aims at finding out how it is to be a woman in two different realities. I have met adult women who were raised in Afghanistan and came to Sweden as refugees with their families. The aim is to see similarities and differences between being a woman in the two countries. Part of the aim is to see how the role as a female is reconstructed out of the influence from both Afghanistan and Sweden. To help me understand the result I used an intersectional perspective. I investigated into the hierarchy between men and women in the society and how the construction of gender and power can effect each other. The most outstanding result was how women took control over and stood up for themselves when they moved to Sweden.

Syftet i föreliggande uppsats är att undersöka hur tre kvinnliga detektiver i tre samtida kriminalromaner gestaltas utifrån ett intersektionellt perspektiv och ett genusperspektiv. Vid analysen använde jag mig av Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris samt Nina Lykkes intersektionalitetsbegrepp. Jag använde mig även av Maria Nikolajevas schema över hur manligt och kvinnligt gestaltas inom litteraturen. Utifrån analysen kan det konstateras att samtliga av de undersökta kvinnliga detektiverna till viss del eller helt bröt mot de typiska skildringarna i Nikolajevas schema, vilket går i linje med den tidigare forskningen inom området. Det framkommer även att det är fler faktorer än kön som är av betydelse för detektiverna och deras maktpositioner, både inom arbete och privatliv. Vidare problematiserar jag de framkomna resultaten i analysen ur ett genreteoretiskt perspektiv, för att i förlängningen även diskutera och argumentera för kriminallitteraturens plats i skolan.

This study aims to show what differences, if any, there are between how men and women are decribed in new litterature history textbooks for upper secondary school and then to compare them with and older textbook where differences already have been spotted. The books we anlyze are Svenska timmar litteraturen by Svante Skoglund (2012) and Ekengrens svenska by Hans-Erik Ekengren and Britta Lorentzson-Ekengren (2011) and the one we compare them to is Den levande litteraturen by Ulf Jansson (2007). To help us anlyze these textbooks we use Charles Tilly's theory about categorical inequality where he states that inequality exists because of people's fondnes for placing their fellows in different categories such as e.g. man/woman and old/young. We also use De los Reyes' and Mulinari's theory which states that to get rid of the categorical inequality we need to think intersectionally. That means that we need to recognize that one person does not belong to only one category but travelles between them and may also belong to several categories at once. With the help of these theories we find that the newer textbooks do not treat men and women equally. Often men are allowed to travel between categories whilst women are reduced to being just women. In comparison with the older textbook there has been some improvement as to how many women they present but as our main focus was the quality and not the quantity the result is quite disappointing and we feel that this is something that the producers of schoolbooks need to put some thought into.

Introduction: According to Swedish law, employers are obligated to work for equal treatment of employees regardless of ethnical background, gender, sexual orientation or disabilities. Even though individuals are protected against direct work discrimination, inequalities can still be present in other ways. Previous research within gender and organizational theory include abstract biases such as the glass ceiling and homosocial reproduction, terms used as explanations for minorities’ difficulties to reach high management positions.        Purpose: The purpose of the study is to develop the present understanding regarding how female managers with a foreign background experience biases and possibilities. We have chosen to apply an intersectional perspective on the case in order to enlarge our chances of understanding the interaction between ethnicity and gender. Since the interaction includes all existing categories a person could be divided within, we have been open for the idea that other categories besides the two we are focusing on could turn out to be of greater interest among our respondents. Method: We have made a qualitative study through an abductive method by collecting empirical material in a parallel process with developing our theory chapter. The empirical material has been collected by semi structured interviews of female managers with foreign backgrounds. Conclusion: Besides the biases that hinder women from reaching high management positions presented in previous research, we have identified other biases of importance, not based on ethnicity or gender. A majority among our respondents experienced their young age constitute a bias. Young women are not given the same amount of attention as their male peers. It is of importance to implement organizational restrictions in order to contribute to an improved work situation among minorities. By doing so, you will reach the gendered subtext, constantly reproduced within foremost hierarchical structures. / Inledning: Enligt svensk lagstiftning är arbetsgivare skyldiga att arbeta för lika behandling av anställda oavsett etnisk bakgrund, kön, sexuell läggning eller funktionshinder. Trots att lagen skyddar individer mot konkret diskriminering i arbetslivet kan ojämställdhet samt ojämlikhet föreligga på andra sätt. Tidigare forskning inom genus- och organisationsteori behandlar abstrakta hinder likt glastaket och homosocial reproduktion som underliggande förklaringar till varför minoriteter upplever svårigheter med att nå högre chefspositioner. Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever hinder och möjligheter i chefspositioner. Vi har valt att applicera ett intersektionellt perspektiv för att kunna tolka samspelet mellan kategorierna etnicitet och kön. Då det föreligger en intraaktion mellan fler kategorier än vad vårt fokusområde inkluderar, har vi varit öppna för idén att andra kategorier kan vara av större betydelse för studiens respondenter. Metod: Studien är av kvalitativt slag och vi har genom ett abduktivt arbetssätt samlat in empiriskt material parallellt med skapandet av vår teoretiska referensram. Materialet har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnor med utomeuropeisk bakgrund i chefspositioner. Slutsats: Utöver de hinder som föreligger kvinnor att nå högre chefspositioner som presenterats i tidigare forskning har även andra hinder framkommit som visat sig vara av betydelse utifrån andra kategorier än etnicitet och kön. Flertalet respondenter upplevde att deras ålder varit ett väsentligt hinder, då unga kvinnor inte blir lika uppmärksammade som män. För att för kunna bidra till en bättre arbetssituation för minoriteter är det viktigt att genomföra organisatoriska förändringar för att nå de underliggande könsskillnaderna som ständigt reproduceras inom framförallt hierarkiska organisationsstrukturer.

Uppsatsen behandlar olika maktaspekter som påverkar specialpedagogens arbete i att få skolan mer inkluderande. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger, varav tre är kvinnor, i ett försök att skildra kvinnostämplingen i yrket (Woolhouse, 2014:138, Göransson et al. 2015:17 samt Cole 2005:289). Undersökningens övergripande syfte är att problematisera specialpedagogens roll utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att belysa olika maktrelationer och problematisera vilken betydelse specialpedagogens syn på sin yrkesroll har i hens arbete med lärare, elever och skolledning i arbetet med inkludering. Mina frågeställningar är följande:  Hur tolkas och omförhandlas begreppet inkludering i skolan? Vilka utmaningar möter specialpedagogen för att arbeta med inkludering? Hur översätts det i praktik i specialpedagogens arbete?  Vilka erfarenheter ligger i genuspraktiker inom organisationen skola och vilka förväntningar ligger det i yrkesrollen som specialpedagog? Hur upprätthålls dessa praktiker och vilka möjligheter finns att förändra dem? Analysen har utformats utifrån teman som belyser genus och intersektionalitet i specialpedagogens arbete med inkludering. I resultatet framkommer det att specialpedagogen behöver ha ett nära samarbete med ledning och lärare för att lyckas med inkludering i skolan. Specialpedagogerna upplever många gånger att de saknar legitimitet på skolan i arbetet med inkludering. De kvinnliga specialpedagogerna anpassar sig till organisationen för att passa in i en viss roll, vilket försvårar specialpedagogernas arbete med inkludering, medan den manliga specialpedagogen upplever en större frihet i sitt handlande i detta arbete. Studiens slutsats är att genuspraktiker inom skolan behöver synliggöras för att på det sättet kunna arbeta mer effektivt med att få en skola som blir tillgänglig för alla elever.

<p>Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna. Det framkom även att definitionen av begreppet kulturell mångfald var diffust och en anledning kan vara den framställning som finns i läroplanen för den frivilliga skolformen 1994.</p>