No description available.

Den här uppsatsen syftar till att belysa romanen En halv gul sol ur en postkolonialt teoretiskt ramverk med ett intersektionellt perspektiv som kompletterande analysverktyg.

Studien behandlar maltesiska kommunpolitikers diskurs om migration vilket är intressant då Malta är en ö mellan Afrika och Europa som på grund av sin position fått rollen som ”gatekeeper” i Europeiska Unionen. Syftet med studien är att undersöka hur intervjupersonerna konstruerar och upprätthåller kategoriseringar av migranter och hur detta görs i relation till den maltesiska nationella identiteten. För att beskriva detta har fem manliga maltesiska kommunalpolitiker intervjuats och en diskurspsykologisk analys har gjorts av de språkliga mönstren som återfanns i informanternas diskussion. Utöver diskurspsykologi har postkolonial teori nyttjats för att analysera hur Västeuropa framställs som överlägset. Halvstrukturerade intervjuer valdes som insamlingsmetod för att fånga de längre beskrivningar som behövs för att möjliggöra diskurspsykologisk analys av migrationsdiskursen. I resultatdelen redovisas olika nyckelbegrepp som diskurserna kretsat kring. Konstruktionerna görs på olika sätt men utifrån diskurspsykologiska perspektivet har analysen fokuserat på retoriska resurser som brukats av informanterna för att göra faktaanspråk. Resultatet visar bland annat att malteserna gör starka kopplingar till Europa men avsäger sig kopplingar till andra delar av världen. Resultatet visar även att hudfärg samt religion många gånger görs som en viktig markör för tillhörighet. I migrationsdiskursen refereras migranterna till med olika begrepp och beroende på vilken grupp det talas om anses bemötandet behöva skifta.

<p>Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spår av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas porträttering av andra människor och kulturer utanför Europa och Västerlandet.</p><p>Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett kritisk hermeneutisk förhållningssätt. Kvalitativ metod har tillämpats i denna studie och i analysen av researtiklar används kritisk diskursanalys.</p><p>Slutsatser: Slutresultaten visar på gemensamma drag i beskrivningar av länder utanför Europa och Västerlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet får väldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och Västerlandet. Resejournalistiken i Vagabond präglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och människorna i linje med den koloniala diskursen. Miljöerna från Asien, Afrika och Latinamerika som dominerar är fångade på landsbygden. Det är stränder, djungler, vilda djur och höga berg. Moderna städer och bostäder förkommer inte ofta på fotografier eller i beskrivningar i texterna. Av de totalt 129 bilderna finns det endast 7 stadsbilder. Ungefär hälften är bilder på naturen, eller människan i naturen. Thailand, Samoa, Venezuela, Bolivia och Uganda är de länder där naturen får den största platsen. Här är det storslagna vyer, klarblå vatten, gröna berg och vilda djur som får representera dessa fjärran länder. Det är den vilda naturen som blir föremål för vår dyrkan. Den primitiva livsstilen är också ett ofta förekommande tema i reportagen i Vagabond 2005. Vi får ofta läsa om en fiskare eller en mulskötare. Gamla mytologier, religioner och gudaberättelser är ett annat vanligt förekommande ämne som är med i tre av reportagen, däribland Samoa, Bolivia, och Egypten. Här knyts kulturerna till det förgångna. Reportagen i Vagabond 2005 ger en stark känsla av att journalisterna har sökt just det typiska i länderna och att det typiska därigenom blir det stereotypiska.</p>

Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spår av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas porträttering av andra människor och kulturer utanför Europa och Västerlandet. Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett kritisk hermeneutisk förhållningssätt. Kvalitativ metod har tillämpats i denna studie och i analysen av researtiklar används kritisk diskursanalys. Slutsatser: Slutresultaten visar på gemensamma drag i beskrivningar av länder utanför Europa och Västerlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet får väldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och Västerlandet. Resejournalistiken i Vagabond präglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och människorna i linje med den koloniala diskursen. Miljöerna från Asien, Afrika och Latinamerika som dominerar är fångade på landsbygden. Det är stränder, djungler, vilda djur och höga berg. Moderna städer och bostäder förkommer inte ofta på fotografier eller i beskrivningar i texterna. Av de totalt 129 bilderna finns det endast 7 stadsbilder. Ungefär hälften är bilder på naturen, eller människan i naturen. Thailand, Samoa, Venezuela, Bolivia och Uganda är de länder där naturen får den största platsen. Här är det storslagna vyer, klarblå vatten, gröna berg och vilda djur som får representera dessa fjärran länder. Det är den vilda naturen som blir föremål för vår dyrkan. Den primitiva livsstilen är också ett ofta förekommande tema i reportagen i Vagabond 2005. Vi får ofta läsa om en fiskare eller en mulskötare. Gamla mytologier, religioner och gudaberättelser är ett annat vanligt förekommande ämne som är med i tre av reportagen, däribland Samoa, Bolivia, och Egypten. Här knyts kulturerna till det förgångna. Reportagen i Vagabond 2005 ger en stark känsla av att journalisterna har sökt just det typiska i länderna och att det typiska därigenom blir det stereotypiska.

Denna C-uppsats granskar OmVärlden som behandlar bistånd, utveckling och globala frågor och som ställs till förfogande av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Studien grundar sig i ett övergripande intresse för hur medierna påverkar samhällets uppfattning om verkligheten och för studien relevant, postkoloniala föreställningar om maktrelationer och strukturer i utvecklingsländer. Studien innefattar en förstudie i kombination med kritisk diskursanalytisk metod vilken appliceras på fem skilda reportage ur OmVärlden. Syftet är vidare att se hur journalistiska texters uppbyggnad bidrar till att konstituera samhällets föreställningar om rådande hegemoniska strukturer. För att definera studiens problemområde ställs frågor om reportagens dominerande teman och aktörer samt representationen av genus. Detta följs sedan av en utredning av Sidas eventuella röst och påverkan vad gäller OmVärldens redaktionella innehåll. För studien relevant har ett flertal teorier och begrepp behandlats, bland annat postkolonial teori (som berör kritisk granskning av hierarkiska maktrelationer) och intersektionalitet (som bidrar med att skapa förståelse för hur simultana och globala maktrelationer påverkar föreställningar om ojämnlikhet). Efter redovisning av samtliga anlyser och med stöd från behandlade teoretiska områden, gör vi tolkningen att reportagens tematiska och diskursiva sammansättning styr de postkoloniala maktförhållandenas produktion och reproduktion. Vidare konstaterar vi att Sidas röst framkommer genom, och därmed påverkar OmVärldens redaktionella innehåll. Vi drar följdaktligen slutsatser som grundar sig i analysens resultat om textsammansättningens utformning och betydelse. Vi tolkar resultaten som att OmVärlden explicit bidrar med en betydelsefull och nutida angelägen kunskap om utvecklingsländer och bistånd, vilket i enhet med Sida verkar för utveckling inom området. Tidningens implicita bidrag till en ideologisk omvärldsförändring tolkas dock som begränsad. Avslutningsvis behandlas ett flertal aspekter vad gäller fortsatt forskning inom ämnesområdet.

This paper aims to demonstrate how the imperial attitude of the British Empire not onlycirculated within the British Isles, but also to and within the colonies, namely Australiain this case. It also shows how the discourse in an australian newspaper, The SydneyMorning Herald, might affect the people reading it and how thoughts about "the other"is reproduced in the media. The years 1947-1950 has been chosen because those werethe years of the Dominion of India, when India first became independent from theBritish Empire, to the formation of the Republic of India in 1950.All this is done by using postcolonial theory and discourse analytic method hand inhand to de-veil the structures of Empire within the media.

No description available.

No description available.

Museet, utställningen, besökaren: Meningsskapande på en ny arena för lärande och kommunikation / Tingens museala mening