Denna C-uppsats granskar OmVärlden som behandlar bistånd, utveckling och globala frågor och som ställs till förfogande av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Studien grundar sig i ett övergripande intresse för hur medierna påverkar samhällets uppfattning om verkligheten och för studien relevant, postkoloniala föreställningar om maktrelationer och strukturer i utvecklingsländer. Studien innefattar en förstudie i kombination med kritisk diskursanalytisk metod vilken appliceras på fem skilda reportage ur OmVärlden. Syftet är vidare att se hur journalistiska texters uppbyggnad bidrar till att konstituera samhällets föreställningar om rådande hegemoniska strukturer. För att definera studiens problemområde ställs frågor om reportagens dominerande teman och aktörer samt representationen av genus. Detta följs sedan av en utredning av Sidas eventuella röst och påverkan vad gäller OmVärldens redaktionella innehåll. För studien relevant har ett flertal teorier och begrepp behandlats, bland annat postkolonial teori (som berör kritisk granskning av hierarkiska maktrelationer) och intersektionalitet (som bidrar med att skapa förståelse för hur simultana och globala maktrelationer påverkar föreställningar om ojämnlikhet). Efter redovisning av samtliga anlyser och med stöd från behandlade teoretiska områden, gör vi tolkningen att reportagens tematiska och diskursiva sammansättning styr de postkoloniala maktförhållandenas produktion och reproduktion. Vidare konstaterar vi att Sidas röst framkommer genom, och därmed påverkar OmVärldens redaktionella innehåll. Vi drar följdaktligen slutsatser som grundar sig i analysens resultat om textsammansättningens utformning och betydelse. Vi tolkar resultaten som att OmVärlden explicit bidrar med en betydelsefull och nutida angelägen kunskap om utvecklingsländer och bistånd, vilket i enhet med Sida verkar för utveckling inom området. Tidningens implicita bidrag till en ideologisk omvärldsförändring tolkas dock som begränsad. Avslutningsvis behandlas ett flertal aspekter vad gäller fortsatt forskning inom ämnesområdet.

In this essay I’ve chosen to do a comparative analysis of the two films Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) and The girl with a Dragon tattoo (David Fincher, 2011) based on feministic theories. I have done this with the intent of comparing the two versions way of viewing the woman. The analysis is based on my own questions, observations and interpretations, and has a hermeneutic approach. My conclusion is that “The girl with at Dragon tattoo” is closer to Stieg Larsson’s original story that both films are based upon, though the Swedish film Män som hatar kvinnor has got more of a feministic purpose. Män som hatar kvinnor proved to have a feministic perception of women. I found this to be much like the more radical forms of feminism, whereas The girl with the Dragon tattoo often tends to fall back to cinematic tradition, by depicting the lead role of Lisbeth Salander by the traditional female stereotype. / I denna uppsats har jag valt att med hjälp av feministisk teori göra en komparativ analys av filmerna Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) och The girl with the Dragon tattoo (David Fincher, 2011) med avsikt att jämföra de två tolkningarnas kvinnosyn. Analysen är baserad på egna frågeställningar, iakttagelser och tolkningar, och har hermeneutiken som metod. Min slutsats är att The girl with the Dragon tattoo är mer trogen Stieg Larssons originalroman som båda filmerna är baserade på, dock tjänar den svenska filmen Män som hatar kvinnor ett mer feministiskt syfte. Män som hatar kvinnor visade sig ha en feministisk syn på kvinnan, en syn som jag fann ligga närmast radikalfeminismen, medan The girl with the Dragon tattoo ofta tenderar att falla tillbaka på filmiska traditioner genom att skildra huvudkaraktären Lisbeth Salander utifrån den traditionella kvinnliga stereotypen.

Läraren behöver förhålla sig till många olika aktörer, lagar och regler i sin yrkesutövning. Samtidigt ska läraren bedriva lektioner där relationen till eleverna blir viktiga. Alla relationer innehåller utövning av makt och således också relationen mellan elev och lärare i klassrummet. Syftet med denna studie är att synliggöra och förstå maktrelationen mellan elever och lärare och vilka konsekvenser elevernas maktutövning får på undervisningen. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Foucaults resonemang om disciplin, normalisering och maktrelationer. Vår empiri har samlats in genom 10 stycken tematiskt öppna intervjuer. Empirin sorterades genom att vi skapade koder och kategorier utifrån vårt teoretiska ramverk samt den insamlade empirin. Vårt kodade material analyserades sedan genom att vi studerade relationen mellan teori och empiri. Vårt resultat visar att elever använder flertalet strategier i sin maktutövning gentemot lärare, som i sin tur leder till att lektioner och undervisning påverkas på olika sätt. Resultatet tyder också på att goda relationer är grundläggande för en lyckad undervisning. Studiens resultat bidrar till att ytterligare synliggöra elevers påverkansstrategier samt de informella maktrelationerna mellan elev och lärare genom att använda Foucault teoretiska resonemang om maktrelationer och disciplinär makt.

<p>This is a study of the way power relationships change when women start to play candombe in Montevideo, Uruguay. Candombe is a type of music, which is traditionally played by men within the black minority in the country. This study has been done with an intersectional point of view, taking the social categories gender, class and ethnicity in account. The method used was participatory observation in a field study made in Montevideo between November 2008 and February 2009.</p><p>This study’s main conclusions are that the power relationships change with the participation of women in candombe in several important ways: The women legitimize an alternative way to be a woman when they take the men’s role as a drum player. Hegemonic relationships are made visible. The men’s privileged position within candombe is questioned. Hegemonic ideas of ethnicity and class are in some way challenged since candombe is a space where categories with low status may gain respect from society. However, there is a risk that “the social norm” outlines a framework for what is accepted and approved within candombe, and what is not. It is therefore crucial that the players in candombe define its meaning themselves.<em> </em></p>

This is a study of the way power relationships change when women start to play candombe in Montevideo, Uruguay. Candombe is a type of music, which is traditionally played by men within the black minority in the country. This study has been done with an intersectional point of view, taking the social categories gender, class and ethnicity in account. The method used was participatory observation in a field study made in Montevideo between November 2008 and February 2009. This study’s main conclusions are that the power relationships change with the participation of women in candombe in several important ways: The women legitimize an alternative way to be a woman when they take the men’s role as a drum player. Hegemonic relationships are made visible. The men’s privileged position within candombe is questioned. Hegemonic ideas of ethnicity and class are in some way challenged since candombe is a space where categories with low status may gain respect from society. However, there is a risk that “the social norm” outlines a framework for what is accepted and approved within candombe, and what is not. It is therefore crucial that the players in candombe define its meaning themselves.

Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn på makt och ordning i skolan med utgångspunkt i två teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser på maktrelationen till lärare och ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg. Jag utgick från följande forskningsfrågor:   -          Hur upplever elever maktrelationen till lärare? -          Hur ser elever på ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg?   Med hjälp av två gruppintervjuer med elever från två olika klasser besvarades mina forskningsfrågor och kunde därefter diskuteras i relation till tidigare forskning.   Synen på maktrelationen skiljer sig mellan de två klasserna, den är mycket mer märkbar i den ena klassen. Orättvisor gällande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen är en mer jämnställd maktrelation mellan lärare och elever. Gällande ordningsbetyg är den generella åsikten negativ då elever inte vill bli bedömda på personliga egenskaper. Ordningsbetyg kan mycket väl påverka maktrelationen i klassrummet samt skapa en distanserad relation mellan lärare och elever. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Studien syftar till att studera hur de yngre barnens beteenden i läspraktiker kan förstås som en demokratisk fråga. Studien är kvalitativ och metoden som används är deltagande observation med inspiration av ett etnografiskt arbetssätt. Resultat visar att barnen på olika sätt gör motstånd i de maktrelationer som uppstår i läspraktikerna i förskolan. Barnens motstånd sker delvis verbalt men främst med hjälp av kroppen som uttrycksmedel. Slutsatsen av vår studie är att om pedagogerna ska kunna skapa en demokratisk verksamhet för alla barn, behöver de utgå från barnens alla uttrycksätt, vilket möjliggör att barnens motstånd då kan betraktas som ett demokratiskt uttryck.

No description available.

Violence against teachers in Swedish schools, according to recent reports has increased and there have been many studies to investigate the situation for teachers. The surveys show that teachers are especially vulnerable to students. This study aims to examine the relationship between a number of teachers and their students to study the power relations that exist in the classroom. This is to see what violence is an expression of and also how violence is perceived by the teachers. The issues that are central in this study are: What is the importance of dialogue in the relationship between these teachers and their students? Is there power relations between teachers and their students? What is the violence against teachers and expression of? Is there any connection between dialogue, power relations and violence? The theories of the materials in this study was analyzed using power relations theories of the historian of ideas Michel Foucault and Philosophy Doctor Anders Persson, who to some extent has his theoretical basis in Foucault’s power relations. The material is interviews with four teachers in upper secondary schools and analysis of the results is my interpretation of the material by applying the theories of power relations. The study shows that the dialogue is important for these teachers in their relationships with their students. There are power relations in the classroom and at school, in the form of disciplinary authority vested in the school. Violence is something that rarely occurs and the violence can be seen as a resistance of students against the exercise of power that occurs at school and in teaching.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur visuell dokumentation görs tillgänglig för barns reflektion i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på hur relationer mellan barn och förskollärare skapar en miljö som erbjuder barnen delaktighet i reflektion av visuell dokumentation. Frågeställningarna är: Hur reflekterar förskollärare över barns delaktighet i hanteringen och reflektionsarbetet kring visuell dokumentation?Vem har tillgång till det visuella dokumentationsmaterialet och hur förvaras det?   Studien är kvalitativ och genomförs genom intervjuer med åtta förskollärare och en barnskötare. Tidigare forskning redovisas i ett separat kapitel. Teorianknytningen görs utifrån Foucaults teorier om maktstruktur samt Deweys teorier om reflektion och delaktighet. Studiens resultat presenteras i kategorierna Barn skapar och använder visuell dokumentation, Barns möjligheter till reflektion, Tekniken som resurs för reflektionsarbete samt Erfarenhet och kunskap om pedagogisk dokumentation och visar att reflektionsdelen är mindre utvecklad än dokumentationsdelen i pedagogisk dokumentation. Barns möjlighet till reflektion kring dokumentationen visar sig delvis bero på hur den tas vidare, exempelvis skrivs ut och sätts upp på väggen. Lärplattor för förvaring av dokumentation är vanligt förekommande och dokumentation som förvaras i lärplattor visar sig vara mindre tillgänglig. Dokumentationens förvaring kan bli ett hinder för barns delaktighet i sina egna lärprocesser. Studien visar att förskollärare behöver utveckla barns möjlighet till reflektion genom att göra dokumentation mer tillgänglig. Konsekvensen av att barn inte har fri tillgång till dokumentationen kan bidra till en ökad ojämlikhet mellan barn och förskollärare.