Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv i skolan och vilka faktorer som spelar in i planeringen av undervisningen. Frågeställningarna är: Vad har idrottslärare för tankar kring friluftsliv i skolan och hur speglas detta i deras undervisning? Vilka möjligheter och hinder påverkar hur idrottslärarna planerar och genomför undervisningen i friluftsliv? Stämmer den bedrivna friluftslivsundervisningen överens med läroplanen? Metod För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Intervjuerna är halvstrukturerade. I analysen av intervjuerna används meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning. Resultat Resultatet visar att lärarnas eget intresse för friluftsliv har en stor påverkan på hur de bedriver undervisningen i friluftsliv. De faktorer som främst påverkar hur undervisningen planeras och genomförs är kollegornas acceptans, de ekonomiska förutsättningarna, och slutligen närliggande naturområde. Lärarnas syn på undervisningen i friluftsliv överens-stämmer i stort med läroplanen och någon avgörande diskrepans har inte kunnat påvisas. Slutsats Lärarnas syn på friluftsliv stämmer till stor del överens med den officiella definitionen av friluftsliv. Den faktor som främst påverkar lärarnas planering är kollegornas acceptans och villighet att hjälpa till vid undervisningen i friluftsliv. Utan viss hjälp från övriga lärare är det svårt att genomföra en bra undervisning i friluftsliv. Läroplan 2011 innebär ett steg i rätt riktning och lärarna upplever att den ger ett bättre stöd än tidigare läroplan vid planeringen av undervisningen i friluftsliv.

Algebra in school, - a study on students` algebraic knowledge of the field equations in ninth grade.International (TIMSS) and national mathematics studies detects that Swedish pupils math skills is deteriorating in comparison to other countries. Therefore has the subject of mathematics become one of the school subjects which are becoming increasingly in focus. The government has made a big effort, Matematiklyftet, in mathematics in primary education, 650 million has been invested and the Agency has been tasked to train all current mathematics teachers through peer collegial learning. This effort is the most pervasive in modern times in Sweden.The aim of this study is that we as prospective mathematics teachers want to find our approach to surveys results. By using the Governments’ diagnoses, Diamant, student group interviews, teacher interviews and theories in mathematics education, we want to make students' algebraic knowledge of the field equations visible. This to understand how their knowledge in practice relate to international and national studies.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2005.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 år, i både högstadieskola och gymnasieskola vid två orter i norra Sverige. Frågeställningarna för studien berörde ämnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal från två skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som något viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang när det kom till arbetet med målgruppen. Ett ytterligare resultat visade att skolpersonalen bar på en stor arbetsbelastning, både i det praktiska arbetet i klassrummet men också en emotionell belastning. De upplevde att de ensamkommande barnen som motiverade och ambitiösa i skolan men också att många led av psykisk ohälsa. Personalen upplevde också att rätt resurser inte fanns att tillgå för att ge barnen rätt stöd i sin skolgång, något som visar sig gå emot både skolans värdegrund och lagrum. Integration var något alla intervjuade ansåg som viktigt men något som de upplevde svårt att få till i praktiken. I resultatet framgår också att skolan inte hade något specifikt arbete med attityder. Den intervjuade personalen tycktes även associera begreppet attityder till något negativt vilket gjorde att det främst framgick vilka negativa attityder eleverna vid vardera skola hade. En del av slutsatserna är att skolpersonalen kände att de saknade utbildning och kunskap för att arbeta med de ensamkommande barnen. Mängden utbildning som personalen fick hängde på deras egna engagemang. Arbetet med integration fungerade inte och något återkommande arbete med skolelevernas attityder fanns inte heller utformat. En ytterligare slutsats är att både skolpersonalen och de ensamkommande barnen för en orättvis kamp i det svenska skolväsendet på grund av att de rätta resurserna inte tillsats och detta har i sin tur lett till att barnen och personalen inte uppnått skolans mål.

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka några lärares, rektorers och specialpedagogers kunskaper och uppfattningar kring upprättandet, genomförandet och uppföljning av åtgärdsprogram. Vår studie är förlagd till två skolor i två olika kommuner i Västsverige. De intressentgrupper vi valt att grunda vår undersökning på är lärare, specialpedagoger och rektorer, detta för att skapa en så övergripande syn som möjligt kring arbetet med åtgärdsprogram. I studien deltog fyra lärare, två specialpedagoger och två rektorer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats eftersom vi anser att den är en väl fungerande metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas livsvärld. Vår studie visar på stora skillnader i arbetet med åtgärdsprogram på de berörda skolorna. Skillnaderna återfanns i såväl upprättandet, genomförandet och uppföljningen. Undersökningen uppvisar att det saknas ett gemensamt förhållningssätt till hur arbetet med åtgärdsprogram skall gå till på skolorna. Studien avslöjar också att det råder en avsaknad på kompetensutveckling kring arbetet med åtgärdsprogram, trots att flertalet av informanterna efterfrågar mer kunskap. Studien påvisar en tydlig tendens att det fokuseras på individens fel och brister, det var sällan som hänsyn togs till bakomliggande orsaker. Samarbetet mellan elev, förälder och lärare ansågs av de flesta informanter som viktiga förutsättningar i arbetet med åtgärdsprogram. Studien visade också på att samarbetet med stödenheter och specialpedagog fyllde viktiga funktioner i åtgärdsarbetet.</p>