• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1632
  • 57
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 1692
  • 787
  • 510
  • 483
  • 372
  • 349
  • 257
  • 251
  • 226
  • 197
  • 189
  • 186
  • 139
  • 115
  • 103
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Utomhusmiljön känner jag inte alls är könskodad på samma sätt som innemiljön." : Ser pedagoger någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus? En kvalitativ undersökning / "I don’t think that the outdoor environment is as gender coded as the indoor environment." : Does educators see a difference in their gender and equality work outdoors compared to indoors? A qualitative study.

Sjöström, Cicci, Zandén Ljungmark, Mimi January 2016 (has links)
InledningVi har sett en stor brist i vårt eget pedagogiska arbete - att jämställdhetsarbetet mer eller mindre försvinner i utomhusmiljö. Det verkar finnas en tro på att allt förbättras bara genom att vi befinner oss utomhus, på gården eller uteplatsen. Den betraktas som en sfär där vi inte behöver utöva jämställdhetsarbete såsom vi gör i läromiljön inomhus. Vi bestämde oss därför för att ta reda på ifall detta är något som även andra pedagoger upplever. SyfteSyftet med denna studie är att genom observationer av verksamheter och intervjuer med pedagoger belysa deras egen uppfattning av ifall de tror sig göra någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus. MetodDetta arbete är en kvalitativ undersökning. För att få en så heltäckande bild som möjligt av det vi studerat har vi valt att använda oss av två olika metoder, observationer och intervjuer, för att samla information och få underlag att förstå och tolka de beteenden och interaktioner som vi sett. ResultatI vår studie ser vi tydliga exempel på att pojkar och flickor behandlas olika. I synnerhet är det några situationer där pedagogerna agerat särbehandlande utan att någon större vikt läggs vid att det skulle ha direkta konsekvenser, vilket för barnen blir en konstant pågående påminnelse om deras könstillhörighet, utan att den har någon anknytning till någonting. Vi ser även att jämställdhetsarbetet skiljer sig åt ute och inne. Utemiljön beskrivs som fri på ett annat sätt än innemiljön, barnen kan välja mer själva och alla vill delta i leken. Upplevelsen av utemiljön som automatiskt mer jämställd och tillgänglig för alla gör att metoder för att undvika stereotypa mönster mestadels används inne. En av de tydligaste punkterna som uttrycks under samtalen med pedagogerna är att utomhus, där miljön upplevs som friare och mer tillgänglig, behövs det inte arbetas lika tydligt med jämställdhetsarbetet. Vi strävar också efter att kunna problematisera och sätta de resultat vi får fram i relation till den teoretiska ram som använts, i detta fall sociokulturellt perspektiv. Förklaringar till varför den rådande uppfattningen om att utomhusmiljön är mer könsneutral tas upp och slutligen ges förslag på didaktiska konsekvenser om hur arbetet skulle kunna läggas upp i framtiden för att förbättra medvetenheten ute på förskolegården.
2

"Jämställdhet handlar om att dela lika?" : Debatten om föräldraförsäkringen i svensk dagspress

Haag, Nicole, Nord, Astrid January 2015 (has links)
Föräldraförsäkringen är ett omdebatterat och aktuellt ämne, ett nytt reformförslag antogs så sent som i november 2015. Debatten kan ses som ett explicit uttryck där åsikter kring jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet diskuteras. Den här studien har, genom att analysera debattartiklar, undersökt vad det råder enade respektive skilda meningar om i debatten om föräldraförsäkringen. Dessutom har studien avsett att besvara frågan hur genus konstrueras i debatten. Tidigare forskning visar att jämställdhet är ett ämne som studerats av många olika forskare. Resultaten från dessa studier visar att arbetslivet idag inte är jämställt utan att kvinnor och män har olika förväntningar på sig. Det visar också på att jämställdhetsarbete är något omdiskuterat och delvis problematiskt. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår ifrån genusteori av Hirdman och diskursteori av Laclau och Mouffe. Med hjälp av begrepp från diskursteorin analyserades debattartiklar från fyra rikstäckande dagstidningar, detta för att synliggöra det förgivettagna och motstridiga i debatten om föräldraförsäkringen och konstruktioner av genus. Från analysen kunde två hegemoniska diskurser identifieras; jämställdhetsdiskursen och förändringsdiskursen. Dessa två övergripande teman innehöll även motstridigheter då avseende kampen om definitionen av jämställdhet samt de omdebatterade reformförslagen. Vidare kunde studien också visa att kvinnor och män konstruerades på olika sätt i debatten. Det en kunde se var att kvinnor konstruerades generellt i relation till männen. Genom en reformerad föräldraförsäkring skulle kvinnan kunna bli lite mer som mannen eller lite mindre som dagens kvinna – en lite manligare kvinna helt enkelt. Männen däremot stod inte i relation till den kvinnliga konstruktionen utan konstruerades helt fristående.
3

Av och påklädnadssituationer ur ett genusperspektiv i förskolan / Dressing and Undressing Situations in Preschool. A Gender Perspective

Kajtazovic, Amela, Jansson, Pernilla January 2016 (has links)
Syftet är att kartlägga om pojkar och flickor blir behandlade på samma sätt när det gäller på - och avklädning i förskolan. Målet är att se om det finns någon skillnad mellan hur könen på förkololrna eller blir både flickor och pojkar behandlade jämnlikt.
4

Ett bortglömt forskningsområde? : Talutrymme och respons i klassrummet utifrån ett genusperspektiv i årskurs tre

Schieber, Felicia, Westerberg, Sandra January 2016 (has links)
Vårt syfte med undersökningen var att undersöka elevernas talutrymme och lärarens respons i fem klassrum i årskurs tre utifrån ett genusperspektiv. För att vi skulle kunna få svar på syftet utgick vi från tre frågeställningar; är det någon skillnad i lärarens respons till pojkar och flickor? Är talutrymmet jämnfördelat mellan pojkar och flickor? Samt hur tar eleverna till sig talutrymmet? Vi beslutade att använda kvalitativa intervjuer i kombination med kvalitativa observationer för att de två metoderna skulle kunna kompensera varandras brister. Resultaten vi fick fram var att pojkarna dominerade i lärarens respons och i talutrymmet i klassrummet genom att de tog ordet. Utifrån intervjuerna med lärarna och klassrumsobservationerna kunde vi se att lärarna har en genusmedvetenhet. Men de har svårt att arbeta med det praktiskt.
5

Vem "äger" fotbollsplanen? : föreställningar kring kön i en fotbollsförening samt hur dessa förhåller sig till värdegrunden i skolans idrottsundervisning

Rågsveden, Mia January 2013 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka de normer och föreställningar kring kön som finns i en fotbollsförening och som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning. De frågeställningar som använts har varit: vilka antaganden om flickor och pojkar kommer till uttryck i föreningen? Vem är ”fotbollsspelaren” i föreningen? Vilka i föreningen tillhandahåller mest resurser? Metod Studien är kvalitativ och genomfördes i en fotbollsförening i en förort till Stockholm. Tillvägagångssättet har inneburit intervjuer med fyra vuxna representanter från föreningen. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få svar på frågeställningarna. Resultaten har analyserats med hjälp av historikern Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. I resultatdiskussionen ingår en jämförelse av resultatet med de antaganden om kön som finns i grundskolan läroplan, LGR11. Resultat Resultatet visar att det i föreningen finns antaganden om att flickor är sämre fotsbollsspelare än pojkar, att de inte skulle tåla lika hård träning som pojkar samt att de inte vill vara med när det blir prestationsinriktat. Dessa antaganden iscensätts bland annat genom att flickorna återfinns i rollen som åskådare och bara undantagsvis som spelare på planen eller tränare samt att tränarna inte ställer lika hårda krav på flickorna som på pojkarna. Resurserna i föreningen går i princip bara till pojkar. Normen för en fotbollsspelare är att vara en pojke som är kontrollerad, motiverad, kämpar, tål att trilla och uttrycker rätt slags känslor. Slutsats Fotbollsföreningen har föreställningar om flickors respektive pojkars kroppar, deras fysiska kapacitet, förmåga till hård träning, fotbollsmässiga kvalitéer samt deras roller på fotbollsplanen. Det finns normer om hur flickor respektive pojkar ska vara som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning, vilka på flera sätt går stick i stäv med de antaganden om kön som finns i grundskolans värdegrund. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Ht 2012</p>
6

Hörs alla lika mycket? : Hur könsmönster skapas i musikundervisningens lägre åldrar

Jonasson, Anna-Maria January 2016 (has links)
Mitt syfte var att titta på hur könsmönster gestaltas i musiksalen och vilket avkönen som har mest talutrymme och vidare hur detta kan komma att påverkalärande och instrumentval. Jag observerade fyra stycken klasser undermusikundervisningen på lågstadiet där data samlades in via fältanteckningar ochljudupptagningar. Jag valde att observera klass två och tre på lågstadiet under fyralektioner eftersom mycket av grunden till att våga ta för sig i musiksalen läggs vidtidig ålder. Jag kunde skönja vissa gemensamheter under mina observationer,vilket jag sorterade i fem teman som sedan låg till grund för mitt resultat. De femtemana blev: Det ledande ordet, Flickor pratar läxor, Musikdiskussioner medkönsmönster, Undvik stök med beröm och Flickan som säger emot. Jag kom framtill att killarna till övervägande del är de som tar det ledande ordet i musiksalenoch tjejerna är de som oftast reagerar med positiva kommentarer på det lärarensäger och som istället pratar om skolrelaterade saker. Jag såg också att elevernaidentifierade sig med artister som de redovisade om under två observationer ochatt det kunde kännas obekvämt att arbeta tillsammans kille och tjej.
7

Jämställdhet i läroboksbilder? : En analys av hur bilder i en lärobok för de samhällsorienterade ämnena avspeglar kursplanernas jämställdhetsuppdrag

Carlehed Kotka, Amanda January 2016 (has links)
Denna studie syftar till att med stöd av en genusteoretisk referensram undersöka hur flickor och kvinnor respektive pojkar och män porträtteras i en lärobok avsedd för SO- undervisning i årskurs 1-3. Resultatet av bildanalysen är att pojkar och män är både kvantitativt och kvalitativt överrepresenterade. Således fortlever ett genussystem med pojkar och män som norm, vilket inte är förenligt varken med vad som skrivs fram i styrdokument rörande skolans jämställdhetsuppdrag eller vad som formuleras i kursplanerna för SO- ämnena. Studien påvisar värdet av att lärare innehar en didaktisk kompetens som gör det möjligt att bemöta läroboksinnehåll för att undervisningen i SO- ämnena ska avspegla vad som formuleras i styrdokumenten om jämställdhet. / <p>SO</p>
8

Självkänsla, jämställdhet och arbetsmiljö. : Tjejers upplevelse av betyg på gymnasieskolan

Björk, Jessica January 2016 (has links)
No description available.
9

Jämställd stad? : Perspektiv på stadsplanering och genus / Gender Equal Urban Planning

Hultqvist, Sara January 2016 (has links)
Detta examensarbete är utformat som ett pedagogiskt kompendium inom ämnet jämställd stadsplanering. Målgruppen är studenter i utbildningen Civilingenjör Arkitektur inriktning Stadsplanering på Luleå tekniska universitet eller liknande utbildningar. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka olika aspekter som finns inom ämnet och vad som kan göras för att dessa ska implementeras i planeringsarbetet. I kompendiet presenteras de olika aspekterna i varsitt kapitel där störst vikt ligger vid att formulera problemet men även vissa förslag på åtgärder ges. De olika aspekter som identifierades var trygghet, den fysiska utformningen, transporter, medborgardialog och aktiviteter i staden. Det finns även med ett avsnitt om genusteori och kvinnors situation i staden genom historien.
10

Hur upplevs jämställdheten på ett mansdominerat företag?

Ekblad, Ulrika January 2007 (has links)
<p>Sverige uppfattas som ett av de mest jämställda länderna i världen, där sju av tio kvinnor återfinns ute på arbetsmarknaden, men representerar endast 31 % på chefsnivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur jämställdheten på ett företag i energibranschen uppfattades av de anställda. Nio semistrukturerade personliga intervjuer genomfördes som sedan tolkades kvalitativt enligt induktiv tematisk analys. Resultatet visar att få kvinnor känner sig förfördelade eller missgynnade på grund av sitt kön, och de flesta anser att de har lika goda karriärmöjligheter som männen. Det är dock tydligt att kvinnorna i minoritet får anpassa sig till männens spelregler, och det finns även en tendens till att ett glastak existerar som begränsar kvinnors avancemang till de absoluta ledarpositionerna. Trots ett begränsat urval är generaliserbarheten relativt god då samma problematik torde återfinnas på flera svenska arbetsplatser. Studien lämpar sig väl att användas som en utgångspunkt för fortsatt jämställdhetsarbete inom organisationen.</p>

Page generated in 0.0267 seconds