• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6791
  • 31
  • Tagged with
  • 6822
  • 1771
  • 1597
  • 1236
  • 1151
  • 1117
  • 1106
  • 1093
  • 1033
  • 1015
  • 1013
  • 1000
  • 824
  • 661
  • 646
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Förskolans arbete med barn med språkstörning

Brammås, Birgitte January 2013 (has links)
Barn med förekommande språkstörning är väldigt vanligt förekommande i förskolan idag. Men dock är det inte förens barn/barnen är omkring fyra till fem års ålder som dessa tal – och språksvårigheter brukar upptäckas. Då det kan vara svårt att upptäcka om det rör sig om störning eller om barnet inte är färdigutvecklat. Därför är viktigt att förskollärare tänker på hur de stimulerar barn i verksamheten och så att språkutvecklingen för barnet skall kunna utveckla sitt tal- och språk. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolan, förskollärarna och talpedagogen arbetar med barn som har tal- och språksvårigheter inom förskolan från förskollärarens och talpedagogers perspektiv. Resultatet visar att förskolan ofta arbetar så som forskningen anser att man bör göra, men att det finns punkter som förskolorna kan förbättra för att barn med någon form av språkstörning ska få utveckla sitt språk. Här ska förskolan se till att allas rätt till att utvecklas i den takt som behövs till varje individ. Att ha rätten till sitt eget språk oavsett vem man är eller hur "normal" man är.
2

Estetik i förskolan : sex förskollärares syn på estetiskt arbete i den pedagogiska verksamheten

Bjarnestad, Elin, Lidell, Amanda January 2013 (has links)
Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollärares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollärare på två olika förskolor. Resultatet från våra intervjuer visar att samtliga förskollärare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lärande. Alla intervjuade förskollärare har också ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer. Resultatet visar att det estetiska arbetet enligt flera av våra informanter begränsas på grund av olika förutsättningar vad gäller tid, material och miljö. Slutsatsen från studien är att förskollärarnas personliga intressen påverkar vilka estetiska uttrycksformer som barnen får ta del av i verksamheten samt vilka möjligheter barnen ges till inflytande. Slutsatsen är också att ambitionen och viljan att arbeta med estetik är hög hos samtliga förskollärare, men att begränsningarna i vissa fall hindrar det estetiska arbetet i hög grad.
3

Fonologisk medvetenhet i förskoleklass : 8 pedagogers tankar om undervisning i fonologisk medvetenhet / Phonologicalawareness in preschool class : 8 pedagogues thoughts on education in phonologicalawareness

Sääw, Erik, Bogren, Linda January 2014 (has links)
Bakgrund: Uppsatsidén har väckts genom att vi under vår utbildning läst kurserna Barnet i matematikens och skriftspråkets värld och Barns skriftspråksutveckling 1. I dessa kurser har den fonologiska medvetenheten och dess koppling till läs- och skrivinlärning diskuterats. Vi har även mött pedagoger som arbetar eller har arbetat med fonologisk medvetenhet och i diskussioner med dem märkt att de har olika uppfattningar. Genom detta har ett intresse att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar om sin undervisning i fonologisk medvetenhet väckts. Syfte: Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tänker om sin undervisning i fonologisk medvetenhet. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt, modeller och material använder man sig av? Hur anpassar pedagogerna undervisningen i fonologisk medvetenhet efter elevernas modersmål, elever med svårigheter och utifrån kartläggning? Stämmer pedagogernas syfte med undervisning i fonologisk medvetenhet med forskning inom området? Metod: Vi har gjort sju kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som är verksamma i förskoleklass. Intervjuerna har dokumenterats med video och/eller ljudupptagning. Data har sedan transkriberats och kategoriserats i olika teman. Resultat: Vi kom fram till att Bornholmsmodellen är den mest förekommande modellen för träning av fonologisk medvetenhet. Vissa av pedagogerna anpassade undervisningen utifrån modersmål, andra utifrån elevers svårigheter och i vissa fall utifrån kartläggning. Anpassningen skedde i begränsad och varierande omfattning. I förskoleklass förekommer det både informellt och formellt lärande, men de används på olika sätt. Det formella lärandet sker med alla elever under arbetspass eller liknande i av pedagoger strukturerade sammanhang. Det informella lärandet tycks främst rikta sig till elever med svårigheter och används av pedagoger för att eleverna ska lära sig i meningsfulla sammanhang. Syftet med undervisningen i fonologisk medvetenhet är att eleverna ska få en grund inför kommande läs- och skrivinlärning i år 1. Eleverna ska även nå de mål som finns i kursplanen
4

Att upptäcka och anmäla utsatta barn inom förskolan

Eliasson, Linda, Johansson, Jennie January 2007 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolepersonal upplever de svårigheter som anmälningsskyldigheten för med sig, och att samtidigt försöka kartlägga vilka dessa svårigheter är. Anmälningsskyldigheten regleras av lagen (SoL 14:1) om Anmälan om missförhållanden, vi har valt att fokusera vid de missförhållanden som grundar sig på brister i omsorgen. Eftersom frågan kring vad som är brister i omsorgen är en definitionsmässig fråga tycker vi att det är intressant att undersöka vilka bedömningar som ligger till grund för anmälan om missförhållanden, vi har arbetat utifrån följande frågeställning: – Vad påverkar förskolepersonalens bedömningar i anmälningar om missförhållanden? Inom denna frågeställning ryms två aspekter som vi är särskilt intresserade av: 1.Hur konstruerar förskolepersonalen en definition av bristande omsorg och kunskap om utsatta barn? 2.Påverkar relationen till föräldrarna förskolepersonalens förmåga att se och anmäla missförhållande? För att finna svar på frågeställningarna så har vi intervjuat tio förskolepersonaler på två olika förskolor inom samma kommun. Vi är tacksamma för den öppenhet som intervjupersonerna visat oss och bedömer att sannings- och verklighetsgraden i deras svar är väldigt stor. Det har visat sig att det finns många hinder som gör det svårt för vuxna att upptäcka utsatta barn, ideologiska föreställningar om familjens integritet och konstellation eller svårigheten att inta ett barnperspektiv, påverkar användandet av lagstiftningen. Förskolepersonalens närhet och lojalitet till föräldrarna gör att de intar ett vuxenperspektiv snarare än ett barnperspektiv. Definitionen av bristande omsorg och kunskap om utsatta barn varierar mellan de olika intervjupersonerna och vi tycker oss se ett samband mellan detta och förhållningssättet till lagstiftningen. De intervjupersoner som har en mer specifik kunskap kring utsatta barn tenderar även att göra fler anmälningar. Lagen om anmälan om missförhållanden kritiseras ofta för att vara otydlig och orsaka svåra bedömningar. Det verkar dock som att det är samhälleliga och personliga värderingar som gör bedömningarna svåra snarare än lagstiftningen. Uppsatsen visar på att det är inställningar och relationer till familj och barn som i hög grad påverkar förskolepersonalens bedömningar i anmälningar om missförhållanden.
5

Förskola i omvandling?

Mraz, Eleonora January 2009 (has links)
Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att se till hur förskolepedagogernas förhållningssätt och verksamheten vid Halmstad kommuns förskolor påverkar social integrering hos barn med beteendestörningar. Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod i vilken tre förskolepedagoger och tre specialpedagoger har blivit intervjuade.
6

En studie om förskollärares syn på stress hos barn.

Bergström, Malin, Levin, Fanny January 2012 (has links)
No description available.
7

Modulbyggd förskola - Framtiden?

Bykander, Jenny, Lindhoff, Sofia January 2008 (has links)
In 1999 the childbearing increased, which in combination with the closure of a number of preschools led to the shortage and reduced capacity in available places for young children. The lack of places in preschools has led us to try to find a solution to the problem and in order to solve the problem we have interviewed personnel of preschools in Halmstad. The persons we met were asked to list advantages and disadvantages of their preschool and also to come up with innovative solutions and new ideas of how to develop a satisfactory preschool. This was the basis for us when we drew our drawings and our main objective was to find a new template for the development of pre-fabricated preschools. When drawing a new and modern preschool a number of considerations have to be made, first of all the main objective for the children is play and playtime, a second objective is sound reduction and laws about sound reduction. Another consideration is how to construct the building and which method to be used, for instance should industrial techniques be considered and pros and cons be listed. The main disappointment amongst the preschool personnel was that they had no influence in the planning stage of the new development of the preschool. What we did was that we listened to the personnel and used their opinions when we created a constructional plan. This is a simple module made of prefabricated elements which ensures an easy production phase and in combination with the influences of the staff this would be the preschool of the future. This would solve the problem with the many years of problems with lack of preschools.
8

”Vi hör vad ni säger och vi ska se vad vi kan göra av det” : Barns inflytande i samlingen

Andersson, Elisabeth, Floberg, Camilla January 2012 (has links)
Bakgrund: Samlingen härstammar från Friedrich Fröbel och dess pedagogik, vilket är en förekommande aktivitet i förskolan. Förr stod samlingen för en social samhörighet och en gemenskap för barnen. Samlingen anses vara en stark tradition inom förskolan, men dess vikt har pendlat mellan att ses som viktig och oviktig för barnen genom åren. Samlingarna ansågs vara ritualiserade där den vanligtvis hölls på samma tid och plats, samt då en del av innehållet var återkommande såsom till exempel en närvarokontroll av barnen (Rubinstein Reich, 1996). Syfte: Vårt syfte med studien är att synliggöra om pedagoger tillåter barns inflytande under samlingen. Vi kommer att analysera syftet utifrån två frågeställningar vilka är hur pedagoger ser på barns inflytande under samlingen och hur pedagoger möjliggör för barns inflytande under samlingen. Vi kommer även att koppla utifrån det kompetenta barnet och makt vilket är våra teoretiska utgångspunkter. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta stycken förskollärare. Vi använde oss av diktafon för att försäkra oss om att inte gå miste om viktig information. När vi bearbetade den insamlade datan tog vi inspiration av fenomenografin. Resultat: Vi finner att pedagogerna är medvetna kring barns inflytande under samlingarna och de tillåter detta till en viss del, dock har pedagogerna makten att bestämma hur och när de ska möjliggöra för barnens inflytande. Studien visar att barnen verkar få mer inflytande än vad vi först trodde. Pedagogerna anser det viktigt att barnens intressen tas tillvara och att de ska få ett talutrymme under samlingen. Pedagogerna ser barnen som kompetenta individer vilka ska få en möjlighet att utvecklas.
9

Övervakare eller medupptäckare? : Pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse i förskolan

Andersson, Ulrika, Hellemar, Susanne January 2012 (has links)
Bakgrund: I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en självklar del av verksamheten. Vi har under de år vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen på förskolans gård ofta blir en plats för att barnen ska få springa av sig och få frisk luft. Genom vår utbildning har intresset och nyfikenheten väckts för hur pedagoger använder utevistelsen på förskolegården. Vi vill undersöka hur pedagogerna använder utevistelsen för att utmana barnens lek och lärande och om läroplanen hålls levande även ute. Syfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande vid utevistelsen i förskolan. Metod: Vi har använt oss av delvis deltagande observationer och även fört fältanteckningar på två förskolor. Därigenom fick vi en bild av pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande. Resultat: I vårt resultat kan vi konstatera att pedagogerna på de två förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan använda sin utemiljö. Vi såg däremot skillnader hur de praktiskt verkställt sina tankar. De slutsatser vi kunnat dra är att pedagogernas förhållningssätt har betydelse för barnens möjligheter till lek och lärande. Den inställning som finns till förskolans utomhusmiljö och hur materialet presenteras har också visat sig vara väsentligt samt hur mycket resurser som avsätts för att göra utevistelsen inbjudande för barnen. De pedagogiska miljöerna utomhus är av stor vikt för att barnen ska kunna utveckla det sociala samspelet och få möjlighet att reflektera över sin kunskap. Värdet av att ha aktiva pedagoger som finns nära barnen och utmanar dem med frågor har också blivit tydligt.
10

Blyga barn : En intervjustudie om hur man upplever sig jobba med blyga barn på förskolan

Thegerström, Johanna January 2013 (has links)
Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning är detta något som knappt uppmärksammas medan det i internationell forskning är något som studerats länge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan få hjälp med att hantera, men också som ett problem som lärare ser och försöker arbeta aktivt med. Som det framgår ovan var syftet med den här studien att undersöka hur svenska förskollärare jobbar med att upptäcka och aktivt stärka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet är samtidigt något som uppmärksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollärare. Även om urvalet är litet visade resultatet på att förskollärarna inte ville kalla barnen blyga utan istället valde att kalla det för att de var försiktiga. Trots att de inte ville använda sig av begreppet blyghet menade sig de intervjuade förskollärarna att de aktivt jobbade mycket för att ge barnen stöd i barngruppen så att de så småningom vågade ta mer plats och bli mindre blyga. Även om materialet är så pass litet att det inte går att ge någon generell bild av hur man ser på egenskapen blyghet i svenska förskolor, kan resultatet peka på att avsaknaden av svensk forskning inom området påverkar hur svenska förskollärare ser på blyghet som något annat än att vara blyg. Detta diskuteras mot den starka forskningstradition som finns i bl.a. USA när det gäller att studera blyghet och dess konsekvenser men också hur man kan jobba med att stärka barnet för att bli mindre blygt. Ett intressant resultat som kommer fram i studien är hur de svenska förskollärarna visar en viss rädsla över att aktivt jobba för att motverka blyghet hos barn då det skulle kunna påverka barnets personlighet på ett negativt sätt.

Page generated in 0.0478 seconds