• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5296
  • 30
  • Tagged with
  • 5326
  • 1211
  • 1007
  • 925
  • 889
  • 814
  • 725
  • 714
  • 703
  • 649
  • 600
  • 562
  • 536
  • 510
  • 510
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Förskolans arbete med barn med språkstörning

Brammås, Birgitte January 2013 (has links)
Barn med förekommande språkstörning är väldigt vanligt förekommande i förskolan idag. Men dock är det inte förens barn/barnen är omkring fyra till fem års ålder som dessa tal – och språksvårigheter brukar upptäckas. Då det kan vara svårt att upptäcka om det rör sig om störning eller om barnet inte är färdigutvecklat. Därför är viktigt att förskollärare tänker på hur de stimulerar barn i verksamheten och så att språkutvecklingen för barnet skall kunna utveckla sitt tal- och språk. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolan, förskollärarna och talpedagogen arbetar med barn som har tal- och språksvårigheter inom förskolan från förskollärarens och talpedagogers perspektiv. Resultatet visar att förskolan ofta arbetar så som forskningen anser att man bör göra, men att det finns punkter som förskolorna kan förbättra för att barn med någon form av språkstörning ska få utveckla sitt språk. Här ska förskolan se till att allas rätt till att utvecklas i den takt som behövs till varje individ. Att ha rätten till sitt eget språk oavsett vem man är eller hur "normal" man är.
2

Estetik i förskolan : sex förskollärares syn på estetiskt arbete i den pedagogiska verksamheten

Bjarnestad, Elin, Lidell, Amanda January 2013 (has links)
Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollärares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollärare på två olika förskolor. Resultatet från våra intervjuer visar att samtliga förskollärare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lärande. Alla intervjuade förskollärare har också ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer. Resultatet visar att det estetiska arbetet enligt flera av våra informanter begränsas på grund av olika förutsättningar vad gäller tid, material och miljö. Slutsatsen från studien är att förskollärarnas personliga intressen påverkar vilka estetiska uttrycksformer som barnen får ta del av i verksamheten samt vilka möjligheter barnen ges till inflytande. Slutsatsen är också att ambitionen och viljan att arbeta med estetik är hög hos samtliga förskollärare, men att begränsningarna i vissa fall hindrar det estetiska arbetet i hög grad.
3

Fonologisk medvetenhet i förskoleklass : 8 pedagogers tankar om undervisning i fonologisk medvetenhet / Phonologicalawareness in preschool class : 8 pedagogues thoughts on education in phonologicalawareness

Sääw, Erik, Bogren, Linda January 2014 (has links)
Bakgrund: Uppsatsidén har väckts genom att vi under vår utbildning läst kurserna Barnet i matematikens och skriftspråkets värld och Barns skriftspråksutveckling 1. I dessa kurser har den fonologiska medvetenheten och dess koppling till läs- och skrivinlärning diskuterats. Vi har även mött pedagoger som arbetar eller har arbetat med fonologisk medvetenhet och i diskussioner med dem märkt att de har olika uppfattningar. Genom detta har ett intresse att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar om sin undervisning i fonologisk medvetenhet väckts. Syfte: Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tänker om sin undervisning i fonologisk medvetenhet. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt, modeller och material använder man sig av? Hur anpassar pedagogerna undervisningen i fonologisk medvetenhet efter elevernas modersmål, elever med svårigheter och utifrån kartläggning? Stämmer pedagogernas syfte med undervisning i fonologisk medvetenhet med forskning inom området? Metod: Vi har gjort sju kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som är verksamma i förskoleklass. Intervjuerna har dokumenterats med video och/eller ljudupptagning. Data har sedan transkriberats och kategoriserats i olika teman. Resultat: Vi kom fram till att Bornholmsmodellen är den mest förekommande modellen för träning av fonologisk medvetenhet. Vissa av pedagogerna anpassade undervisningen utifrån modersmål, andra utifrån elevers svårigheter och i vissa fall utifrån kartläggning. Anpassningen skedde i begränsad och varierande omfattning. I förskoleklass förekommer det både informellt och formellt lärande, men de används på olika sätt. Det formella lärandet sker med alla elever under arbetspass eller liknande i av pedagoger strukturerade sammanhang. Det informella lärandet tycks främst rikta sig till elever med svårigheter och används av pedagoger för att eleverna ska lära sig i meningsfulla sammanhang. Syftet med undervisningen i fonologisk medvetenhet är att eleverna ska få en grund inför kommande läs- och skrivinlärning i år 1. Eleverna ska även nå de mål som finns i kursplanen
4

Att upptäcka och anmäla utsatta barn inom förskolan

Eliasson, Linda, Johansson, Jennie January 2007 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolepersonal upplever de svårigheter som anmälningsskyldigheten för med sig, och att samtidigt försöka kartlägga vilka dessa svårigheter är. Anmälningsskyldigheten regleras av lagen (SoL 14:1) om Anmälan om missförhållanden, vi har valt att fokusera vid de missförhållanden som grundar sig på brister i omsorgen. Eftersom frågan kring vad som är brister i omsorgen är en definitionsmässig fråga tycker vi att det är intressant att undersöka vilka bedömningar som ligger till grund för anmälan om missförhållanden, vi har arbetat utifrån följande frågeställning: – Vad påverkar förskolepersonalens bedömningar i anmälningar om missförhållanden? Inom denna frågeställning ryms två aspekter som vi är särskilt intresserade av: 1.Hur konstruerar förskolepersonalen en definition av bristande omsorg och kunskap om utsatta barn? 2.Påverkar relationen till föräldrarna förskolepersonalens förmåga att se och anmäla missförhållande? För att finna svar på frågeställningarna så har vi intervjuat tio förskolepersonaler på två olika förskolor inom samma kommun. Vi är tacksamma för den öppenhet som intervjupersonerna visat oss och bedömer att sannings- och verklighetsgraden i deras svar är väldigt stor. Det har visat sig att det finns många hinder som gör det svårt för vuxna att upptäcka utsatta barn, ideologiska föreställningar om familjens integritet och konstellation eller svårigheten att inta ett barnperspektiv, påverkar användandet av lagstiftningen. Förskolepersonalens närhet och lojalitet till föräldrarna gör att de intar ett vuxenperspektiv snarare än ett barnperspektiv. Definitionen av bristande omsorg och kunskap om utsatta barn varierar mellan de olika intervjupersonerna och vi tycker oss se ett samband mellan detta och förhållningssättet till lagstiftningen. De intervjupersoner som har en mer specifik kunskap kring utsatta barn tenderar även att göra fler anmälningar. Lagen om anmälan om missförhållanden kritiseras ofta för att vara otydlig och orsaka svåra bedömningar. Det verkar dock som att det är samhälleliga och personliga värderingar som gör bedömningarna svåra snarare än lagstiftningen. Uppsatsen visar på att det är inställningar och relationer till familj och barn som i hög grad påverkar förskolepersonalens bedömningar i anmälningar om missförhållanden.
5

Förskola i omvandling?

Mraz, Eleonora January 2009 (has links)
Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att se till hur förskolepedagogernas förhållningssätt och verksamheten vid Halmstad kommuns förskolor påverkar social integrering hos barn med beteendestörningar. Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod i vilken tre förskolepedagoger och tre specialpedagoger har blivit intervjuade.
6

En studie om förskollärares syn på stress hos barn.

Bergström, Malin, Levin, Fanny January 2012 (has links)
No description available.
7

Modulbyggd förskola - Framtiden?

Bykander, Jenny, Lindhoff, Sofia January 2008 (has links)
In 1999 the childbearing increased, which in combination with the closure of a number of preschools led to the shortage and reduced capacity in available places for young children. The lack of places in preschools has led us to try to find a solution to the problem and in order to solve the problem we have interviewed personnel of preschools in Halmstad. The persons we met were asked to list advantages and disadvantages of their preschool and also to come up with innovative solutions and new ideas of how to develop a satisfactory preschool. This was the basis for us when we drew our drawings and our main objective was to find a new template for the development of pre-fabricated preschools. When drawing a new and modern preschool a number of considerations have to be made, first of all the main objective for the children is play and playtime, a second objective is sound reduction and laws about sound reduction. Another consideration is how to construct the building and which method to be used, for instance should industrial techniques be considered and pros and cons be listed. The main disappointment amongst the preschool personnel was that they had no influence in the planning stage of the new development of the preschool. What we did was that we listened to the personnel and used their opinions when we created a constructional plan. This is a simple module made of prefabricated elements which ensures an easy production phase and in combination with the influences of the staff this would be the preschool of the future. This would solve the problem with the many years of problems with lack of preschools.
8

Urban Building i kvarteret Domherren : Förskolan Domherren

Palm, Lisa January 2012 (has links)
Förskolan Ugglan, en förskola i det gamla garaget under arkitekturskolan.
9

Modulbyggd förskola - Framtiden?

Bykander, Jenny, Lindhoff, Sofia January 2008 (has links)
<p>In 1999 the childbearing increased, which in combination with the closure of a number of</p><p>preschools led to the shortage and reduced capacity in available places for young</p><p>children. The lack of places in preschools has led us to try to find a solution to the</p><p>problem and in order to solve the problem we have interviewed personnel of preschools</p><p>in Halmstad. The persons we met were asked to list advantages and disadvantages of</p><p>their preschool and also to come up with innovative solutions and new ideas of how to</p><p>develop a satisfactory preschool. This was the basis for us when we drew our drawings</p><p>and our main objective was to find a new template for the development of pre-fabricated</p><p>preschools.</p><p>When drawing a new and modern preschool a number of considerations have to be made,</p><p>first of all the main objective for the children is play and playtime, a second objective is</p><p>sound reduction and laws about sound reduction. Another consideration is how to</p><p>construct the building and which method to be used, for instance should industrial</p><p>techniques be considered and pros and cons be listed.</p><p>The main disappointment amongst the preschool personnel was that they had no</p><p>influence in the planning stage of the new development of the preschool. What we did</p><p>was that we listened to the personnel and used their opinions when we created a</p><p>constructional plan. This is a simple module made of prefabricated elements which</p><p>ensures an easy production phase and in combination with the influences of the staff this</p><p>would be the preschool of the future. This would solve the problem with the many years</p><p>of problems with lack of preschools.</p>
10

Förskola i omvandling?

Mraz, Eleonora January 2009 (has links)
<p>Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att se till hur förskolepedagogernas förhållningssätt och verksamheten vid Halmstad kommuns förskolor påverkar social integrering hos barn med beteendestörningar. </p><p>Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod i vilken tre förskolepedagoger och tre specialpedagoger har blivit intervjuade.</p>

Page generated in 0.0456 seconds