The purpose of this study is to investigate how interaction between the actors works during Miniröris. In my observations the interaction occurs between children and teachers and children and children. In my study I have chosen to focus on the younger children in preschool, that is children 1-3 years. I have chosen to observe different Miniröris sessions to explore my question. I have personally selected which three preschools I will observe at. I have observed, three days in a row on three different departments, these three different departments are at three different preschools, in order to collect data. As I have observed, I have taken field notes to record what happens. In the study, interaction takes place between child and teacher and child and child. Based on my study I have come to the conclusion that interaction between the actors look different, for example children observe other children or teachers or the children observe and perform the movements they have observed. Sometimes the educators also has talked to the children by asking questions or giving them exhortations. Children have also different ways to cooperate in the performance of various movements. I have seen a pattern that the children have known a movement before someone told them or shown them. Children have participated in diffrent ways, I have seen children participated on a distance to the group. Children have also done other things during Miniröris for example playing with toys.

InledningVi har sett en stor brist i vårt eget pedagogiska arbete - att jämställdhetsarbetet mer eller mindre försvinner i utomhusmiljö. Det verkar finnas en tro på att allt förbättras bara genom att vi befinner oss utomhus, på gården eller uteplatsen. Den betraktas som en sfär där vi inte behöver utöva jämställdhetsarbete såsom vi gör i läromiljön inomhus. Vi bestämde oss därför för att ta reda på ifall detta är något som även andra pedagoger upplever. SyfteSyftet med denna studie är att genom observationer av verksamheter och intervjuer med pedagoger belysa deras egen uppfattning av ifall de tror sig göra någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus. MetodDetta arbete är en kvalitativ undersökning. För att få en så heltäckande bild som möjligt av det vi studerat har vi valt att använda oss av två olika metoder, observationer och intervjuer, för att samla information och få underlag att förstå och tolka de beteenden och interaktioner som vi sett. ResultatI vår studie ser vi tydliga exempel på att pojkar och flickor behandlas olika. I synnerhet är det några situationer där pedagogerna agerat särbehandlande utan att någon större vikt läggs vid att det skulle ha direkta konsekvenser, vilket för barnen blir en konstant pågående påminnelse om deras könstillhörighet, utan att den har någon anknytning till någonting. Vi ser även att jämställdhetsarbetet skiljer sig åt ute och inne. Utemiljön beskrivs som fri på ett annat sätt än innemiljön, barnen kan välja mer själva och alla vill delta i leken. Upplevelsen av utemiljön som automatiskt mer jämställd och tillgänglig för alla gör att metoder för att undvika stereotypa mönster mestadels används inne. En av de tydligaste punkterna som uttrycks under samtalen med pedagogerna är att utomhus, där miljön upplevs som friare och mer tillgänglig, behövs det inte arbetas lika tydligt med jämställdhetsarbetet. Vi strävar också efter att kunna problematisera och sätta de resultat vi får fram i relation till den teoretiska ram som använts, i detta fall sociokulturellt perspektiv. Förklaringar till varför den rådande uppfattningen om att utomhusmiljön är mer könsneutral tas upp och slutligen ges förslag på didaktiska konsekvenser om hur arbetet skulle kunna läggas upp i framtiden för att förbättra medvetenheten ute på förskolegården.

No description available.

Syftet är att kartlägga om pojkar och flickor blir behandlade på samma sätt när det gäller på - och avklädning i förskolan. Målet är att se om det finns någon skillnad mellan hur könen på förkololrna eller blir både flickor och pojkar behandlade jämnlikt.

Minst vart fjärde barn som går i förskolan idag har sina rötter i andra delar av världen. Den svenska förskolan och skolan består av barn som antingen är födda i ett annat land eller har föräldrar som är det. Detta innebär att förskolan och skolan blivit mångkulturell och flerspråkig. Detta ställer givetvis krav på förskolans personal. Lpfö 98/10 beskriver förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall förbereda barnen för ett liv i det internationaliserade samhället vi lever i idag. Detta väckte mitt intresse att undersöka pedagogers föreställning/uppfattning i arbetet med mångkultur på förskolan. Syftet med undersökningen var att beskriva och analysera pedagogers tankar och förhållningssätt kring mångkultur i förskolan samt deras interkulturella kompetens. Studien syftar även till att undersöka pedagogers kunskap samt föreställning kring interkulturellt som begrepp och förhållningssätt.Studien baseras på fyra kvalitativa intervjuer, då det är människors uppfattningar och tankar om mångkultur i förskolan som har undersökts. Studien omfattar två förskolor i två olika stadsdelar i en kommun. Resultatet visade att samtliga pedagoger uppfattar arbetet med mångkultur i förskolan som givande och lärorikt då de lär sig mycket om andra kulturer. De menar att det är berikande för både personalen och barnen, att det positivt påverkar barnens värdegrund då de lär sig att se alla människors lika värde. Det framkom i resultatet att pedagogerna lägger tyngd på arbetet med att stärka individen och lyfta fram likheter istället för att fokusera på olikheter. Resultatet visade även att pedagoger inte har tillräckligt kunskap kring interkulturalitet och dess innebörd. Detta tolkar jag som att pedagogerna saknar kompetensutveckling inom området.

Detta är en rapport om framtagningen av ett samlingsverktyg som ska underlätta arbetet med mångkultur, för förskollärare, i grupper med låg heterogenitet. Verktyget består av ett instruktionshäfte med tillhörande världskarta och bilder på maträtter. Med hjälp av diskussioner om mat och dess ursprung kommer förhoppningsvis medvetenheten kring omvärlden och kulturer i barngruppen öka. Jag har utgått ifrån tidigare forskning om mångkultur och samlingar i förskolan i framställandet av verktyget. Syftet med detta arbete är att utveckla en produkt vars mål är att underlätta arbetet för förskolläraren, med mångkultur i grupper med låg heterogenitet. Frågeställning: Hur kan man, med hjälp av mat, underlätta arbetet med mångkultur för förskollärare?

Syftet med studien är att synliggöra specialpedagogers, pedagogers och vårdnadshavares synsätt på problem som uppstår när samverkan brister i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Samt hur de ser på begreppet barn i behov avsärskilt stöd. Studien utgår från kvalitativa metoder med kvantitativa inslag och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med pedagoger och specialpedagoger och enkäter till vårdnadshavare. Resultatet visar att barn kan påverkas negativt av bristande samverkan, främst genom att hjälpen inte sätts in i ett tidigt skede. Resultatet visar även att alla parter har olika synsätt på vilka barn de inkluderar i begreppet barn i behov av särskilt stöd. En slutsats som kan dras är att alla barn någon gång under sin tid på förskolan kan komma att vara i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar användandet av IKT i förskolan. Det centrala syftet var att se vilka motiv, förutsättningar och hinder som kan uppstå i verksamheten kring arbetet med IKT och hur detta utgör tänkbara ramfaktorer. Vi genomförde detta genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare i två kommuner. Ramfaktorteorin användes sedan som ett analysverktyg när vi analyserade de olika uppfattningarna som förskollärarna uttrycker att de har kring arbetet med IKT i förskolan. Studien innehåller en bakgrund med tidigare forskning. I avsnittet om tidigare forskning beskrivs IKT:ns infart i förskolan, vilka motiv som tidigare forskning visat finns kring användandet och även vilken typ av kritik som finns publicerat. Resultatet av studien sammanställdes i tre teman; förskollärares uppfattningar om hur de arbetar med IKT, förskollärares motiv, förutsättningar och hinder för arbetet med IKT, och ramfaktorer för arbetet med IKT. De slutsatser vi har presenterat är att förskollärarna uppfattar att de arbetar med IKT när de gör pedagogiska dokumentationer, genom pedagogiska spel och appar och för att utforska med barnen. Förskollärarnas uppfattningar om motiv, förutsättningar och hinder för arbetet med IKT visade sig vara bland annat att öka barnens digitala kompetens och att det fungerade som ett verktyg för att skapa lärandemöjligheter för barnen. Vi fann sex potentiella ramfaktorer i förskollärarnas uppfattningar: organisation, förskollärarens kompetens inom IKT, teknikutmaningar, tiden, IKT:s otydliga användningsområde och negativ inställning till ämnet. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

I denna studie behandlas barns inflytande i relation till arbetslags arbetssätt på två förskolor. Studien fokuserar främst på de olika arbetslagens arbete med barns inflytande i förskolan för att därefter urskilja eventuella skillnader och likheter samt hinder och möjligheter i arbetslags vardagsarbete med barns inflytande. Intresset för barns inflytande uppkom i samband med tidigare erfarenheter som påvisar skillnader i arbetslags olika arbetssätt. Av den anledningen fann vi området intressant att undersöka vidare.Studiens syfte är att undersöka hur arbetslag från två förskolor resonerar kring sitt arbete med barns inflytande. Metoden som använts för att besvara studiens syfte är strukturerade kvalitativa intervjuer och har genomförts enskilt med åtta verksamma pedagoger.Studiens resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan förskolors arbete med barns inflytande, vilka är beroende av olika hinder och möjligheter som arbetslagen ges. Den största skillnaden som framkommer i studiens resultat är hur de olika arbetslagen tillvaratar barns inflytande i de olika moment som finns i förskolan. Den ena förskolans arbetslag menar att barns inflytande främst tillvaratas i bestämda aktiviteter och hämmas i rutinsituationer medan den andra förskolan förklarar motsatsen. Studiens resultat visar även att pedagogers olika barnsyn och förhållningssätt samt organisatoriska förutsättningar påverkar arbetet med barns inflytande.

Studien handlar om hur förskollärare främjar barns utveckling av empati i förskolan. I livets sociala sammanhang ser vi empatiförmågan som en grundpelare. För att barns empatiförmåga ska utvecklas krävs det ett samspel med andra barn och viktiga vuxna och där har förskolläraren en betydande roll. Verksamheten i förskolan ska enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) arbeta för att barnets förmåga till empati för och omtanke om andra utvecklas.Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan beskriver sig arbeta för att främja barns empatiska utveckling. Vi vill närmare undersöka hur förskollärare beskriver sin egen betydelse, vilka tillvägagångssätt de beskriver sig använda och vilka hinder de upplever att det finns i främjandet av barns empatiutveckling.För att ta reda på hur förskollärare beskriver sig främja barns empatiska utveckling har vi använt oss av intervju som metod och vi har intervjuat fem förskollärare som arbetar på olika förskolor.Resultatet visar att en viktig egenskap i att utveckla barns empatiska förmåga är att som förskollärare använda sig själv som en närvarande empatisk förebild som ger barnet empati och omsorg. Förskollärarna berättar att de även använder sig av rollek, dramalek, språk och samtal för att främja barns empatiska utveckling.Den didaktiska diskussionen visar på vikten av att som förskollärare alltid vara en empatisk förebild för barn i förskolan. Empati bör vara ett ämne som genomsyrar hela förskolans atmosfär. Barn som får möjlighet att utveckla sin empatiförmåga i förskolan kan i förlängningen bli goda demokratiska medborgare.