No description available.

Föreliggande litteraturstudie handlar om hur späda och små barn utvecklar en färdighet i att samspela med andra människor, hur barns samspelsupplevelser leder vidare till en förståelse av att man själv och andra har en inre mental föreställningsvärld samt hur den teoretiska kunskapen om dessa processer används i behandlingsarbete. Begrepp som beskrivs är ”högerhjärnsystemet/the right mind” (Allan Schore), reflektiv funktion och mentaliseringsförmåga (Peter Fonagy) och ”det intersubjektiva målet” i relationen mellan barn och föräldrar (Daniel Stern). Artiklar av dessa tre författare har valts ut för att beskriva utvecklingen ur neurobiologiskt, anknytnings- respektive självutvecklings-perspektiv med intersubjektivt fokus. Alla dessa författare betonar att samspels-utvecklingen startar i det emotionella samspelet mellan spädbarn och deras vårdare. I anknytningsrelationerna får spädbarn upplevelser som lagras i det procedurella minnet, i form av handlingsbaserad interaktionsberedskap. Det finns kvar genom livet och utvecklas. De tidiga upplevelserna tillsammans med anknytningspersonerna skapar kvardröjande strukturer som påverkar senare upplevelser. I studien diskuteras även olika behandlingsmetoder där det är möjligt att arbeta med samspelserfarenhet, antingen direkt i relationen mellan barn och föräldrar (samspelsbehandling), eller i individuell psykoterapi med samspelsinriktning. Den ömsesidiga lekens betydelse för mentalise-ringsutvecklingen beskrivs också. Resonemangen sätts i relation till forskning kring relationens betydelse i terapi, med barn och även med vuxna. Ömsesidighet och samspel i barnterapi diskuteras (Bjørg Røed Hansen, Martin Soltvedt). Mönster från de tidiga anknytningsrelationerna, som i vuxenlivet blivit icke-adaptiva, påverkas med hjälp av ett intersubjektivt förhållningssätt i vuxenterapi, där det outtalade relationsvetandet förändras genom interaktioner i känslomässigt laddade ögonblick (Daniel Stern et al, Karlen Lyons-Ruth). Det visar sig ett sammanhang, där kunskapen om späd- och småbarns samspelsutveckling kan ligga till grund för ett behandlingsperspektiv, där tidiga interventioner i föräldra-barn-relationen, barnterapi med samspelsinriktning samt vuxenterapi med intersubjektivt fokus ingår.

Den senaste tidens forskning visar på att barnet redan från födelsen börjar lägga den grund som det sedan ska bära med sig genom livet. Grunden för barnets förmåga att relatera, att känna och vara med andra. När relationen och samspelet mellan barnet och dess föräldrar domineras av lustbetonade möten, bygger föräldern och barnet utan att veta om det, barnets sociala hjärna och utvecklar dess förmåga till självreglering och komplexa sociala relationer. Forskningen visar att barnet har en stark drivkraft, söker aktivt och är kompetent i att bidra till kommunikation med sin omgivning. Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om ögonkontaktens betydelse för spädbarnets utveckling och hur samspelet mellan barn och föräldrar utvecklas. Fokus ligger på de första månaderna i barnets liv. Det finns familjer där detta sampel av olika anledningar inte kommer i gång utan barn och föräldrar hamnar i ett avvisande beteende som skapar svårigheter för det fortsatta samspelet. Denna studie söker förståelse för orsaken till att vissa barn vänder sig bort från föräldern och inte söker ögonkontakt. Studien vill också belysa möjligheten att påverka samspelet genom samspelsbehandling och vad teorin säger om detta.   Uppsatsen ställer frågan om det finns kritiska perioder i barnets utveckling där det finns en ökad risk att det blir störningar i samspelet mellan föräldrar och barn om föräldern inte möter och bekräftar barnets initiativ till ögonkontakt. Den vill också belysa att förälderns egen anknytningserfarenhet har betydelse för hur samspelet till barnet utvecklas. Om föräldern har egna upplevelser av negativa samspelsmönster kan det skapa en sårbarhet inför uppgiften att samspela med sitt barn. Studien genomfördes genom att koda och analysera videoinspelningar på samspelet mellan spädbarn och föräldrar med fokus på ögonkontakten. Resultatet i studien visar att det fanns en skillnad i hur mycket ögonkontakt det var mellan barn och föräldrar i de olika familjerna. I de familjer där insats i form av samspelsbehandling påbörjats före 2 månader ålder fanns det ögonkontakt och den ökade under behandlingens gång. I de familjer där insatsen påbörjades efter 2 månader ålder fanns det betydligt mindre ögonkontakt och dessa barn uppvisade att avvärjande beteende. I familjer från kommunalt BVC fanns det mer ögonkontakt men framförallt var den stora skillnaden längden på ögonkontakten.  Den vill också framhålla att det är betydelsefullt att uppmärksamma familjer som av olika orsaker behöver stöd och erbjuda dem insatser i form av samspelsbehandling före 2 månaders ålder.

I kommunen X skolplan står det skrivet att Vägledande samspel är ett arbetsverktyg för ökad måluppfyllelse bland eleverna. Vägledande samspel är ett program vars mål är att öka lärarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två F-6 skolor upplevde Vägledande samspel. Via åtta kvalitativa intervjuer har vi fått svar på hur lärarna och rektorerna upplever Vägledande samspel, hur Vägledande samspel kan tillämpas under skoldagen och vilka begränsningar som upplevs med Vägledande samspel. Respondenterna är alla positivt inställda till Vägledande samspel. De anser att Vägledande samspel genomsyrar hela skoldagen och att det är en hjälp i att stärka barnen i deras utveckling. Samtliga respondenter var överens om att deras förhållningssätt gentemot barnen hade förändrats positivt efter att de genomgått programmet Vägledande samspel.

The purpose of this study is to investigate how interaction between the actors works during Miniröris. In my observations the interaction occurs between children and teachers and children and children. In my study I have chosen to focus on the younger children in preschool, that is children 1-3 years. I have chosen to observe different Miniröris sessions to explore my question. I have personally selected which three preschools I will observe at. I have observed, three days in a row on three different departments, these three different departments are at three different preschools, in order to collect data. As I have observed, I have taken field notes to record what happens. In the study, interaction takes place between child and teacher and child and child. Based on my study I have come to the conclusion that interaction between the actors look different, for example children observe other children or teachers or the children observe and perform the movements they have observed. Sometimes the educators also has talked to the children by asking questions or giving them exhortations. Children have also different ways to cooperate in the performance of various movements. I have seen a pattern that the children have known a movement before someone told them or shown them. Children have participated in diffrent ways, I have seen children participated on a distance to the group. Children have also done other things during Miniröris for example playing with toys.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med studien är att undersöka användningen av surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. Som metod har både intervjuer och observationer använts. Undersökningen utgår från två perspektiv: det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet.  Resultaten visar att användningen till stor del sker genom samspel mellan barn och pedagoger, vilket pedagogerna anser är en viktig del, liksom samspelet barnen emellan. Det används olika appar som barnen hjälper varandra med. Surfplattan används i temaarbeten och i samlingar på förskolan. Den används också till dokumentation och tas med till olika aktiviteter utanför förskolan. Pedagogerna uppfattar surfplattan som ett värdefullt stöd i sitt arbete.

Denna forskningsstudie bygger på observationer av toddlares fria lek på förskolan. Vi skulle vilja börja med att tacka vår handledare som stöttat och visat sitt engagemang hela vägen med vårt studiearbete. Vi vill även tacka studiens deltagare som ville medverkade i vår empiriska studie, utan er så hade inte studien varit genomförbar. Vårt syfte med denna studie är att se hur toddlare som inte har det verbala språket samspelar i den fria leken. Vilka metoder till socialt samspel använder barnen sig av för att få tillträde till den fria leken. Barnen vi observerade var i åldrarna 1–2 år och vi observerade med hjälp av videofilmning, som samlade in vår data för den empiriska undersökningen. Våra analysverktyg för videoobservationerna har baserats utifrån studiens frågeställningar och olika tillträdesstrategier till samspel. I våra observationer såg vi att toddlare använde flera olika strategier för att integrera till ett socialt samspel och att toddlare som inte kan uttrycka sig med ord använder sitt kroppsspråk och andra uttryck för att samspela. Vi kom även fram till att när toddlare hamnar i konflikter handlar det vanligtvis om äganderätt till lekmaterial men även att barnen sinsemellan kan ha svårt att förstå varandra när de inte kan uttrycka sig verbalt, vilket gör att de använder andra strategier för att nå ett socialt samspel i den fria leken.

Vi har valt att studera högläsning då vi anser att språket är ett viktigt verktyg för alla barn samt vuxna. Därför har vi riktat våra blickar mot högläsning, som är en aktivitet där barnen får en möjlighet till samspel med pedagog, bok och andra barn. Vi har även valt detta ämne då det är en stor del av vardagen på förskolan. Samtidigt skapar högläsningen en möjlighet till inflytande genom samtal, där pedagogen och barnet samtalar om bokens innehåll och ord. Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogernas tankar och hur de arbetade med högläsning i förskolan. Hur använder pedagoger högläsning i förskolan? När läser pedagoger vid förskolan? Varför högläser pedagoger vid förskolan? Vilka resurser nyttjar förskolan för att främja högläsningen? Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där intervjuer och observationer ligger till grund för resultatet. Genom att välja dessa två metoder bidrar de till att pedagogernas tankar och förhållningssätt synliggörs. I vår studie framgår det att pedagoger anser att högläsning är språkstimulerande för barn samt att högläsningen kunde gå till på olika sätt. Vi kunde även se en önskan hos pedagogerna att högläsningen skulle få en större plats i förskolans verksamhet, och att högläsningen även kunde ske på olika platser. Att högläsningen inte enbart är låst till inomhusmiljön utan att det även kunde ske utomhus eller i andra miljöer i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärare från en förskola i en mellansvensk kommun har för uppfattning om samspel med barn i förskolan. Metoder som har använts är intervjuer och observationer. Tre intervjuer och fyra observationer har genomförts. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna har samma synsätt gällande samspel med barnet/barnen. Förskollärarna betonade hur viktig kommunikationen är för samspelet men även att både förskolläraren och barnet är delaktiga i det som görs eller sägs. Det som framkom i intervjuerna syntes vid observationstillfällena, vilket innebär att förskollärna i denna studie arbetar som de berättar i intervjuerna. Slutsatsen av det här arbetet är att förskollärarna är medvetna om vad ett samspel är och vilka faktorer som påverkar samspelet mellan barn och förskollärarna.