The purpose of this study is to find out how teachers in preschool interact with children. By unstructured observations of teachers in preschool I intend to find out how they interact with children. Is it possible to see that the operation is built on guided interaction speciality? Positive interaction between adults and children is of importance to a good childhood and a child’s learning. I have asked myself how teachers interact with children in preschool. There are different ways of interaction. International Child Development Programme, ICDP, Guided interaction has named different ways of interaction. It is based on three dialogues which are divided into 8 themes. Each dialogue is directed to different parts in the interaction. The three dialogues are: The emotional dialogue, the meaning and extending dialogue, and finally the regulatory dialogue. Teachers interact with children, in a positive way of interacting, and often without a thought of why, it is something they just do. What I saw was that the children received positive confirmation of the educators and the operation is built on ICDP’s interaction speciality.

No description available.

I kommunen X skolplan står det skrivet att Vägledande samspel är ett arbetsverktyg för ökad måluppfyllelse bland eleverna. Vägledande samspel är ett program vars mål är att öka lärarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två F-6 skolor upplevde Vägledande samspel. Via åtta kvalitativa intervjuer har vi fått svar på hur lärarna och rektorerna upplever Vägledande samspel, hur Vägledande samspel kan tillämpas under skoldagen och vilka begränsningar som upplevs med Vägledande samspel. Respondenterna är alla positivt inställda till Vägledande samspel. De anser att Vägledande samspel genomsyrar hela skoldagen och att det är en hjälp i att stärka barnen i deras utveckling. Samtliga respondenter var överens om att deras förhållningssätt gentemot barnen hade förändrats positivt efter att de genomgått programmet Vägledande samspel.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur arbetet med International Child Development Programme (ICDP), Vägledande samspel, fungerar i skolan. Jag vill se hur pedagogerna som utgår från ICDP arbetar i den vardagliga verksamheten och även ta reda på pedagogernas inställning till att arbeta med ICDP. Jag vill undersöka detta eftersom ett gott förhållningssätt är ytterst viktigt för ett bra samspel. Vidare vill jag undersöka om det finns några svårigheter när man arbetar med ICDP och vad det i sådana fall kan vara. För att ta reda på detta ska jag genomföra intervjuer med pedagogerna samt observera dem under lektionstid i klassrummet. Jag ska intervjua och observera tre pedagoger som arbetar i olika årskurser, en i år 2, en i år 3 och en i år 6. Resultatet visar att arbetet med ICDP fungerar bra i skolan som jag undersökt och att samtliga pedagoger är mycket positivt inställda till att arbeta med ICDP. Dock ser två av pedagogerna några svårigheter i att använda ICDP-programmet såsom tidsbrist kombinerat med högt antal elever i klassen, men de anser inte att det är olämpligt att arbeta med ICDP trots dessa svårigheter. Utifrån resultatet kan jag dra slutsatsen att ICDP-programmet är en bra grund för ett gott förhållningssätt.

Syftet med studien är att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som använts i studien ärfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv på lärandet varit utgångspunkt. Studien fokuserar på respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och använder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det går att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur själva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens inställning till förändring. Hur förskolechefer och pedagoger tänker om programmet skiljer sig dockåt. Förskolecheferna fokuserar utifrån ett organisationsperspektiv,barnskötarna utifrån ett individperspektiv och förskollärarna utifrån ettgrupperspektiv.  Respondenternasutbildningsbakgrund samt de olika uppdrag respondenterna besitter inomförskolans verksamhet kan vara faktorer som påverkar deras utsagor. / 1.  The purpose of this study is to investigate preschool managers and educators perception of the implementation of the ICDP program in preschool teaching everyday work. The methodology used in the study is the focus group interviews and the analysis of these has a sociocultural perspective on learning has been a starting point. The study focuses on the respondents' perception of how they develop and use the application in the treatment of children, the opportunities and obstacles they perceived that they encountered in the implementation and their perception of how they communicate and cooperate with each other in everyday work regarding the implementation of the program. The results demonstrate that preschool managers and teachers perceive the ICDP program as a tool with which it is possible to develop preschool activities, teachers' professionalism and quality of interaction with the children. Obstacles respondents say that they encountered in the implementation can be in the actual implementation takes place, for example, that it does not occur together with their colleagues in the team or the individual's attitude to change. How preschool managers and teachers think about the program differ, however. Preschool managers focus from an organizational perspective, child carers from an individual perspective and preschool teachers from a group perspective. The respondents' educational background and the various missions respondents possess in preschool may be factors that influence their statements.

<p>Beröm är ett positivt utlåtande om någon annans prestation, medan bekräftelse är detsamma som att erkänna någons existens. I dagens samhälle blir individen bedömd efter vad den presterar och inte hur den är. Detta kan leda till att människor fokuserar på att prestera, istället för att vara nöjda med sig själva som de är. Individens självkänsla utvecklas när en viktig person i dens liv erkänner individen som den är och får den att uppleva sig som värdefull. Genom att lägga grunden till barnets självkänsla ger man det förutsättningar för ett fruktbart liv. Ett av förskolans uppdrag är att se till att varje barn får uppleva sitt eget värde. Detta kan tolkas som att det är förskolans uppdrag att lägga grunden för en god självkänsla hos barnen.</p><p> </p><p>Syftet med denna undersökning var att undersöka en pedagogs användning av beröm och bekräftelse i förskolan. Vi lyfter även fram goda exempel på hur en pedagog bekräftar barn. Metoder som använts i studien är ostrukturerad intervju och ostrukturerad observationer. Resultat visar att det finns en tradition av att berömma barnen i förskolan, vilket kan leda till det prestationssamhälle som råder idag.  Den intervjuade pedagogen anser att det har blivit en vana att berömma barnen i förskolan, och att fokusera på deras prestationer. Han anser att det går att ändra på detta, och att det går att bekräfta barn istället för att berömma deras prestationer.</p>

Beröm är ett positivt utlåtande om någon annans prestation, medan bekräftelse är detsamma som att erkänna någons existens. I dagens samhälle blir individen bedömd efter vad den presterar och inte hur den är. Detta kan leda till att människor fokuserar på att prestera, istället för att vara nöjda med sig själva som de är. Individens självkänsla utvecklas när en viktig person i dens liv erkänner individen som den är och får den att uppleva sig som värdefull. Genom att lägga grunden till barnets självkänsla ger man det förutsättningar för ett fruktbart liv. Ett av förskolans uppdrag är att se till att varje barn får uppleva sitt eget värde. Detta kan tolkas som att det är förskolans uppdrag att lägga grunden för en god självkänsla hos barnen.   Syftet med denna undersökning var att undersöka en pedagogs användning av beröm och bekräftelse i förskolan. Vi lyfter även fram goda exempel på hur en pedagog bekräftar barn. Metoder som använts i studien är ostrukturerad intervju och ostrukturerad observationer. Resultat visar att det finns en tradition av att berömma barnen i förskolan, vilket kan leda till det prestationssamhälle som råder idag.  Den intervjuade pedagogen anser att det har blivit en vana att berömma barnen i förskolan, och att fokusera på deras prestationer. Han anser att det går att ändra på detta, och att det går att bekräfta barn istället för att berömma deras prestationer.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns behov av mer forskning kring hur International Child Development Programme (ICDP) skulle kunna användas som en svensk universell föräldraskapsstödjande insats i skolan. Programmet som det ser ut idag, är utvecklat i Norge. Majoriteten av den forskning som finns är norsk och har främst haft fokus på sårbara grupper i utsatta områden. Resultaten från tidigare forskning visar att ICDP kan ha viss positiv effekt på föräldraförmågan.  Syfte: Syftet var att undersöka nyckelpersoners röster om ICDP som universell föräldraskapsstödsinsats i en svensk skola, med fokus på behov, förväntningar och framtida genomförande. Metod: Studien har en kvalitativ design, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju nyckelpersoner som är kopplade till en skola i Mellansverige. Intervjuerna har bandats och transkriberats. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett tema med fyra kategorier och tio subkategorier.  Resultat: Temat ”ICDP som universell föräldraskapsstödsinsats över arenor” knyter samman de fyra tillhörande kategorierna: ”ICDP för stärkta relationer och gemenskap”, med subkategorierna ”Förankrad insats med naturligt förhållningsätt” och ”Verktyg för bättre samspel”, ”Förutsättningar för implementering” med subkategorierna ”Utmaning med föräldradeltagande”, ”Anpassning utifrån föräldraunderlag”, ”Tro och engagemang”, ”Samverkande arenor för barnens hela dag” med subkategorierna ”Barnets bästa i fokus, 24/7”, ”Gemensamt språk” och ”Sprida insatsen”, ”Effekt och fortsatt utveckling” med subkategorierna ”Uppföljning och utvärdering” och ”Målbild och framtid”.  Slutsats: För att ICDP ska vara en föräldraskapsstödjande insats över arenor behövs bättre samverkan mellan skola och hem, olika professioner runt barnen, samt ett mer gemensamt förhållningssätt och språk. Insatsen förutsätter dessutom ett högt föräldradeltagande med barnens bästa i fokus för önskat resultat. Det är oklart hur arbetet kommer att utvecklas och genomföras. Framtida planering pågår men är ännu inte förankrad, vilket beror på inväntandet av resultatet från pilotprojektet under våren 2022. / Abstract Background: There is a need for more research about how the International Child Development Programme (ICDP) could be used as a universal parenting support initiative in Swedish schools. The program as it is today, has been developed in Norway. Most of the existing research is Norwegian and has mainly focused on vulnerable groups in vulnerable areas. The results from previous research show that ICDP can have some positive effect on parenting ability.  Aim: The aim was to examine key person´s voices about ICDP as a universal parenting support initiative in Swedish schools, with a focus on needs, expectations, and future implementation.  Method: The study has a qualitative design where semi-structured interviews have been conducted with seven key persons who are connected to a school in central Sweden. The interviews have been taped and transcribed. Subsequently, a qualitative content analysis was performed, which resulted in a theme with four categories and ten subcategories.  Results: The theme “ICDP as a universal parenting support intervention across arenas” connects the four associated categories; “ICDP for strengthened relationships and community”, with the subcategories “Anchored intervention with a natural approach” and “Tools for better interaction”,“Prerequisites for implementation” with its subcategories “Challenge with parental participation”, “Adaption based on parental basis”, “Belief and commitment”, “Collaborating arenas for the children´s total day” with the subcategories “The best interests of the child in focus, 24/7”, “Common language” and “Spreading of the effort”, “Effect and continued development” contained the subcategories “Follow-up and evaluation” and “Goal picture and future”.  Conclusion: For ICDP to be a parenting support initiative across arenas, better collaboration between school and home, different professions around the children, and a more common approach and language are needed. The effort also presupposes a high level of parental participation with the children´s best interests in focus for the desired result. Future planning is under process but is not yet anchored, due to the pending results of the pilot project during spring 2022.

No description available.

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacher´s professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrån olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det förhållningssätt som används inom ICDP/ vägledande samspel påverkar specialpedagogens rolltagande utifrån det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsområdena individ, grupp och organisation. Metod: Jag har valt att göra enkätundersökning bland tio inom ICDP/ Vägledande samspel utbildade specialpedagoger från olika kommuner. En motsvarande enkätundersökning görs bland tio obundet slumpvist utvalda specialpedagoger. Resultat: Resultatet visar att det finns en ökad medvetenhet hos specialpedagogerna inom studiegruppen att se betydelsen av samspel och interaktion som viktigt verktyg för lärandet hos barnet. Rolltagandet utgår från det systemteoretiska perspektivet. De visar också på en större medvetenhet och kompetens kring hur arbetsinsatserna bör fördelas utifrån vad som främjar det positiva samspelet mellan den vuxne och barnet. I likhet med min hypotes styrker resultatet i studien att ICDP vägledande samspels förhållningssätt påverkat och utvecklat specialpedagogens rolltagande i positiv riktning. Nyckelord: handledning, ICDP, specialpedagogens roll, verktyg Handledare Barbro Bruce, Examinator Lotta Anderson