Diss. Linköping : Univ., 2004.

Trots att affektmedvetenhet är en viktig terapeutisk färdighet är kunskapen om hur man kan arbeta med studentterapeuters affektmedvetenhet i handledning mycket begränsad. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur psykoterapihandledare arbetar med studentterapeuters affektmedvetenhet i handledning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex handledare som handledde studentterapeuter under utbildningsterapi. Intervjuerna analyserades med tematisk analys utifrån abduktiv ansats. Analysen resulterade i tre huvudteman: Olika arbetssätt för ökad affektmedvetenhet hos studenterna, Att arbeta med känslor i en akademisk kontext och Det affektiva arbetets utveckling och framtid. Resultatet visade hur handledarna använde sig av praktiska övningar, ett undersökande förhållningssätt, ett stödjande förhållningssätt samt teorier om affekter i arbetet. Studentterapeutens fokus på prestation upplevdes som ett hinder då det försvårade för studenten att vara affektmedveten. Hur nära i sitt undersökande av studenternas affektiva upplevelse de kunde gå skildrades som en ständig avvägning. Sammantaget tydde resultatet på att ett upplevelsebaserat lärande uppfattades som gynnsamt för utvecklingen av studentterapeuternas affektmedvetenhet. En utmaning var att handledningen sker i en akademisk kontext, och en möjlighet är att arbete med affektmedvetenhet kan bli mer effektivt om det medvetandegörs mellan handledare och studentterapeut.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka redskap präster och diakoner inom Sjukhuskyrkan använder i det dagliga mötet med människor i kris och sorg, samt vilken hjälp och stöd de får för att bearbeta sitt arbete. Studien genomförs med en kvalitativ metod och är inspirerad av en fenomenografisk ansats. I studien används intervjuer som datainsamlingsmetod och fokus ligger på medarbetarnas uppfattning kring deras arbete. Resultatet för denna studie har mynnat ut i tre kategorier. Den första är “ Redskap i mötet med konfidenten”. Nästa kategori ”Stöd av Sjukhuskyrkans präster och diakoner” samt sista kategori “Redskap i den egna bearbetningen”. Studiens resultat visar att lyssnandet är ett viktigt redskap i mötet men även andliga aspekter spelar en viktig roll i präster och diakoners arbete. Den handledningen präster och diakoner får samt att få ingå i ett välfungerande arbetslag är av vikt. Samtidigt som en stor del av bearbetningen sker på fritiden.

<p>Handledning är en viktig stödfunktion för behandlare i vårdorganisationer. Syftet med denna studie var att belysa erfarna handledares syn på den inverkan som en behandlingsverksamhets organisatoriska ramar har på handledningsarbetet. Informationen samlades in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer, och respondenter med en psykodynamisk grund. Resultaten visade på olika aspekter som spelade roll för hur väl handledningen utföll. Viktiga förutsättningar var ledningens inställning till handledning och deras stöd, liksom tillståndet i organisationen. Möjligheten att freda handledningen från omgivande verksamhet lyftes fram, liksom behovet av tid i ett inledningsskede för att ett bra handledningsklimat skulle kunna växa fram. Sammansättning av och inställning i handledningsgruppen påverkade handledningen, bland annat för att olika förutsättningar krävde olika insatser för att göra handledningen givande för hela gruppen. En slutsats av studien är vikten av att lyfta fram organisatoriska ramfaktorers betydelse för handledning och säkerställa att kunskap kring de organisatoriska förutsättningarna förvaltas och förs vidare.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter. Samtalets utrymme i handledning ansågs bestå av motsättningar, när det gällde lärarnas ambition och den praktiska verkligheten. Lärarnas definition av handledarrollen handlade om att rollen ansågs bestå av många olika egenskaper. Lärarna upplevde att handledarrollen bestod av både sociala och pedagogiska kompetenser hos läraren. Dessutom var upplevelsen förbunden med en didaktisk aspekt som uttryckte svårigheterna i den didaktiska situationen. De slutsatser som studien kom fram till är att lärarna definierar handledning som en tvådimensionell metod. Lärarnas upplevelser av handledning uttryckte en bred uppfattning av begreppet, där samtalet hade sin nödvändiga, men svårplacerade ställning. Lärarna definierade handledarrollen som komplex och uttryckte en osäkerhet i omfattningen av den. Lärarnas upplevelser av sin handledarroll var att uppdraget sågs som komplicerat och näst intill ogenomförbart i grundskolan.</p>

No description available.

No description available.

Handledning är en viktig stödfunktion för behandlare i vårdorganisationer. Syftet med denna studie var att belysa erfarna handledares syn på den inverkan som en behandlingsverksamhets organisatoriska ramar har på handledningsarbetet. Informationen samlades in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer, och respondenter med en psykodynamisk grund. Resultaten visade på olika aspekter som spelade roll för hur väl handledningen utföll. Viktiga förutsättningar var ledningens inställning till handledning och deras stöd, liksom tillståndet i organisationen. Möjligheten att freda handledningen från omgivande verksamhet lyftes fram, liksom behovet av tid i ett inledningsskede för att ett bra handledningsklimat skulle kunna växa fram. Sammansättning av och inställning i handledningsgruppen påverkade handledningen, bland annat för att olika förutsättningar krävde olika insatser för att göra handledningen givande för hela gruppen. En slutsats av studien är vikten av att lyfta fram organisatoriska ramfaktorers betydelse för handledning och säkerställa att kunskap kring de organisatoriska förutsättningarna förvaltas och förs vidare.

No description available.

Sjuksköterskans arbete innebär att vårda svårt sjuka patienter, se till varje individs behov samt fungera väl i relation till anhöriga, kollegor och andra yrkeskategorier. I denna krävande arbetsmiljö, där det ofta är stressigt och många etiska och moraliska frågor uppstår, kan det kännas övermäktigt. Ett behov av handledning finns. Syftet med studien var att belysa värdet av handledning för sjuksköterskor. Studien genomfördes som en litteraturstudie och den baseras på 13 vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats. Resultatet redovisas i följande huvudrubriker: värdet av struktur som skapas vid handledning, värdet av handledning för gruppen och värdet av handledning för enskilda sjuksköterskan. Det gemensamma resultatet var att handledningen innebar en stärkt individuell yrkesprofession samt en ökad kompetens, vilket medförde en större känsla av tillfredställelse och ökad kontroll i arbetet. Även på det personliga planet medförde handledningen förbättrad självkänsla och ökat självförtroende. Handledningen gav även deltagarna en starkare gruppsammanhållning och ett förbättrat samarbete. Gemenskapen ökade sinsemellan och deltagarna vågade därmed dela med sig av sina erfarenheter, kunskaper och känslor. Tack vare trygghet i handledningsprocessen så skapades det en känsla av sammanhang. Vårdverksamheter bör säkerställa att handledning genomförs kontinuerligt och fortsatta studier bör genomföras för att belysa handledningens effekter för sjuksköterskan.