• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 195
  • 1
  • Tagged with
  • 196
  • 63
  • 63
  • 52
  • 50
  • 41
  • 36
  • 35
  • 26
  • 22
  • 21
  • 20
  • 18
  • 18
  • 17
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att hitta sin yrkesidentitet : - En kvalitativ studie om hur socionomer inom socialtjänsten skapar sig en yrkesidentitet och vilka faktorer som påverkar skapandet av yrkesidentiteten. / Finding your Professional Identity : A qualitative study of social workers in social services form their professional identity and what factors influence the creation of professional identity.

Thunberg, Lena, Wallin, Emma January 2013 (has links)
Socionomyrket är ett brett yrke som inrymmer flera olika verksamhetsområden och arbetsuppgifter. Genom utbildningen professionaliseras socionomen, vilket innebär att socionomen tillägnar sig en viss kompetens och lär sig att uppträda enligt vissa regler. Efter utbildningen skapar sig den yrkesverksamma sina egna personliga värderingar och erfarenheter som bidrar till skapandet av den framtida yrkesidentiteten som socionom. Socionomen möts ofta av en negativ syn från andra personer och från media. Socionomer och socialtjänsten är en grupp som ofta förknippas med något negativt, bland annat på grund av att de arbetar med utsatta människor i samhället och fungerar som samhällets skyddsnät genom att fånga upp människor som är i behov av stöd och hjälp. Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma socionomer inom socialtjänsten skapar sin yrkesidentitet. Denna undersökning frågar även hur socionomer förhåller sig till yrkesidentiteten, vilka faktorer som påverkar skapandet av yrkesidentiteten samt vad som påverkar skapandet av yrkesidentitet på arbetsplatsen. Insamling av material till studien har gjorts via litteratur samt genom fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare inom socialtjänsten. Resultatet av studien visar på att egna erfarenheter, organisationers påverkan, makt och medarbetares roll är viktiga komponenter i skapandet av yrkesidentiteten.
2

Har du roligt lilla vän? : En diskursiv undersökning om hur dramapedagoger uppfattar sin yrkesroll

Flink, Maria January 2009 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dramapedagoger uppfattar och framställer sin yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och använder fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. För att skaffa material har en workshop och en intervju genomförts, båda inspirerade av metoderna fokussamtal och föreställningskartor. En kortare mejlintervju har också utförts med alla informanterna. Materialet har analyserats fenomenologiskt och det resulterade i sex kate-gorier av uppfattningar om den dramapedagogiska yrkesrollen. Vidare analys av kategorierna och de uppfattningar som kopplades till respektive kategori utfördes med inspiration från diskurspsykologin. Resultatet presenteras i en dramatiserad empiri. Två fiktiva dramapedagoger som skapats utifrån den diskursiva analysen samtalar i resultatdelen med en journalist kring hur de uppfattar sin yrkesroll. En av dramapedagogerna representerar den rådande diskursen inom dramapedagogyrket och en representerar den utmanande diskursen. Undersökningsresultatet visar att det kan vara svårt att urskilja vad som är dramapedagogens yrkesidentitet och vad som är syfte och mål med det dramapedagogiska arbetet, i den rådande diskursen. I den utmanande diskursen anas en mer konkret beskrivning av yrket och yrkesrollen. Sammanlagt nio dramapedagoger har deltagit i undersökningen och kriteriet för att kallas dramapedagog i studien har varit att man har/har haft en anställning som dramapedagog.</p>
3

Har du roligt lilla vän? : En diskursiv undersökning om hur dramapedagoger uppfattar sin yrkesroll

Flink, Maria January 2009 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dramapedagoger uppfattar och framställer sin yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och använder fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. För att skaffa material har en workshop och en intervju genomförts, båda inspirerade av metoderna fokussamtal och föreställningskartor. En kortare mejlintervju har också utförts med alla informanterna. Materialet har analyserats fenomenologiskt och det resulterade i sex kate-gorier av uppfattningar om den dramapedagogiska yrkesrollen. Vidare analys av kategorierna och de uppfattningar som kopplades till respektive kategori utfördes med inspiration från diskurspsykologin. Resultatet presenteras i en dramatiserad empiri. Två fiktiva dramapedagoger som skapats utifrån den diskursiva analysen samtalar i resultatdelen med en journalist kring hur de uppfattar sin yrkesroll. En av dramapedagogerna representerar den rådande diskursen inom dramapedagogyrket och en representerar den utmanande diskursen. Undersökningsresultatet visar att det kan vara svårt att urskilja vad som är dramapedagogens yrkesidentitet och vad som är syfte och mål med det dramapedagogiska arbetet, i den rådande diskursen. I den utmanande diskursen anas en mer konkret beskrivning av yrket och yrkesrollen. Sammanlagt nio dramapedagoger har deltagit i undersökningen och kriteriet för att kallas dramapedagog i studien har varit att man har/har haft en anställning som dramapedagog.
4

Värdet av handledning för sjuksköterskan

Benson, Therese, Dannberg, Marie, Stenberg, Petra January 2013 (has links)
Sjuksköterskans arbete innebär att vårda svårt sjuka patienter, se till varje individs behov samt fungera väl i relation till anhöriga, kollegor och andra yrkeskategorier. I denna krävande arbetsmiljö, där det ofta är stressigt och många etiska och moraliska frågor uppstår, kan det kännas övermäktigt. Ett behov av handledning finns. Syftet med studien var att belysa värdet av handledning för sjuksköterskor. Studien genomfördes som en litteraturstudie och den baseras på 13 vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats. Resultatet redovisas i följande huvudrubriker: värdet av struktur som skapas vid handledning, värdet av handledning för gruppen och värdet av handledning för enskilda sjuksköterskan. Det gemensamma resultatet var att handledningen innebar en stärkt individuell yrkesprofession samt en ökad kompetens, vilket medförde en större känsla av tillfredställelse och ökad kontroll i arbetet. Även på det personliga planet medförde handledningen förbättrad självkänsla och ökat självförtroende. Handledningen gav även deltagarna en starkare gruppsammanhållning och ett förbättrat samarbete. Gemenskapen ökade sinsemellan och deltagarna vågade därmed dela med sig av sina erfarenheter, kunskaper och känslor. Tack vare trygghet i handledningsprocessen så skapades det en känsla av sammanhang. Vårdverksamheter bör säkerställa att handledning genomförs kontinuerligt och fortsatta studier bör genomföras för att belysa handledningens effekter för sjuksköterskan.
5

Att skapa en yrkesidentitet : En studie om organisationers strategier för nyanställda

Wahlund, Josephine, Hagberg, Amanda January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer gör för att nyanställda ska kunna skapa sin yrkesidentitet. Vi har i denna studie valt att betrakta yrkesidentitet som en social identitet som skapas och upprätthålls i en specifik yrkespraktik. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där mänskligt handlande och tänkande ses som situerat i sociala kontexter. Lärande betraktas utifrån detta perspektiv som en pågående social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra människor. Den empiriska datainsamlingen grundas på semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat sju HR-ansvariga inom olika organisationer.  Materialet är transkriberat och analyserat med hjälp av kodning och tematisering. De teman som redovisas och analyseras är det sociala samspelet, delat ansvar, introduktion och företagskulturens inverkan. Resultat visade att organisationer arbetar aktivt för ge den nyanställde rätt förutsättningar för att kunna skapa sin yrkesidentitet där handledaren har en central roll i socialiseringsprocessen. / The purpose of this study is to examine how certain organisations enable new employees to develop a professional identity. Professional identity is in this sense defined in the study as a social identity that is established and consolidated in regard to a specific profession. The basis of this study is the socio-cultural perspective in which all human action and thought is seen as situated in a certain social context. Learning is viewed in this perspective as an ongoing social and active process that bestows meaning to substance, through which knowledge is attained by interaction with others. The collection of empirical data is grounded in the holding of semi-structured interviews of seven HR-representatives from various organisations. This data is then transcribed and assessed through the use of codification and thematic ascription. The various themes through which data is assessed are social interaction, shared responsibility, introduction to work-specifications, and the influence of corporate culture on an organisation. This study concludes that the organisations in question actively work to promote an environment in which the establishing of professional identities by new employees is practicable when mentorship holds a central role in this socialising process.
6

Identitetsskapande i form- och konstvärlden : En studie om hur egenföretagare förhåller sig till sina yrkesidentiteter / Identity constructions in the context of art and craft : How entrepreneurs people construct professional identities

Zackrisson, Ludwig January 2015 (has links)
I detta arbete studeras hur aktörer som arbetar professionellt med skapande verksamhet formar sin yrkesidentiteter. Syftet är att förstå identitetskonstruktioner genom att belysa hur personerna förhåller sig till yrkestitlar och begrepp för beteckna sig själva och det arbete de utför. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med personer som verkar inom form- och konstvärlden. Ett avgörande resultat är att benämningen på föremål är sekundär, det vill säga mindre centralt än hur aktörerna förhåller sig till sina yrkesidentiteter. Hur man resonerade kring valet av yrkestitel gjordes på olika sätt, men bland annat för att hävda vilka kunskaper man besitter. Valen görs även utifrån föreställningen att kunder ska kunna knyta an till verksamhetens art och förstå vad personen i fråga gör. Viktiga aspekter är också att aktörerna är bekväma yrkestiteln, som blir personlig och central för formandet av yrkesidentiteter. Sammanfattningsvis formas identiteter utifrån komplexa individuella och sociala sammanhang. Studien visar hur yrkesidentiteter formas i växelspel person och samhälle. Yrkesidentiteten har på så vis en kollektiv och individuell dimension. Samtidigt visar empirin på en variation i hur informanterna identifierar sig utifrån ett socialt samspel.
7

Lyckat arbetsgivarvarumärke - för vem?

Anna, Jacobsson, Sara, Undin January 2014 (has links)
Sammandrag Denna uppsats ämnar studera huruvida yrkesidentitet påverkar perception av arbetsgivarvarumärke och val av arbetsplats, en outforskad aspekt inom fältet arbetsgivarvarumärke som uppmärksammades efter genomgång av tidigare forskning. Tidigare studier fokuserar främst på exponering som den avgörande faktorn för ett attraktivt arbetsgivarvarumärke och forskningen i denna studie har haft som avsikt att undersöka om även yrkesidentitet kan vara en av de mest avgörande faktorerna vid intresseskapande av ett företag. Motiv för denna uppfattning fanns vid ett möte med ett av Sveriges största nyhetsmedium, Dagens Nyheter (DN); ett välexponerat företag med ett mycket starkt arbetsgivarvarumärke. Attraktionen i arbetsgivarvarumärket upplevs dock endast främst inom den specifika målgruppen journalister och redaktionspersonal vilket företaget observerat i svårigheten att rekrytera andra yrkeskategorier. Fokus hos företag mot en viss yrkeskategori kan te sig problematisk när företaget har behov av att anlita personal inom ett annat område än organisationens huvudsakliga. Detta dubbla ansikte i arbetsgivarvarumärket har varit utgångspunkten i uppsatsarbetet där DN-fenomenet visat att ett etablerat arbetsgivarvarumärke inte alltid räcker för att attrahera och rekrytera personal. För att undersöka en viss yrkesgrupps perception av arbetsgivarvarumärke intervjuades systemvetarstudenter vid Uppsala Universitet då svårigheter att tillgodose sitt personalbehov inom IT är just problemet i fallet DN. Med en fenomenologisk ansats syftade studien gå in i studenternas medvetande och förstå deras uppfattningar och gruppens åsikter som en helhet. Genom Cooleys (1992) teori spegeljaget och Goffmans (1990) intryckstyrning kunde respondenternas tankevärld filtreras och analyseras. Resultatet av studien visade att yrkesidentiteten påverkar val av arbetsplats såväl som influerar arbetstagares perception av arbetsgivarvarumärke. Anledningen till yrkesidentitetens inverkande roll på valet kan förklaras som ett uttryck av arbetstagarens spegeljag. Val av arbetsplats kan även ses som en individs intrycksstyrning där denne vill säkerställa att anställningen låter individen ge ett positivt intryck till allmänheten.
8

Att lära sig en yrkesidentitet : en kvalitativ studie om hur nyutexaminerade sjuksköterskor skapar sin yrkesidentitet

Aronson, Frida, Cedervall, Maria January 2015 (has links)
Denna studie behandlar lärande av yrkesidentitet, vilket betraktas som något som både skapas och upprätthålls i en specifik yrkespraktik. Syftet är att, ur den nyutexaminerade sjuksköterskans perspektiv, undersöka lärande av yrkesidentitet. Det teoretiska ramverket utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande, där allt mänskligt handlande och tänkande ses som situerat i sociala sammanhang. Lärande betraktas utifrån detta perspektiv som en pågående social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra människor. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförts med nio nyutexaminerade sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån fyra teman som var centrala för de intervjuades utsagor, således En god sjuksköterska, Att formas i samspel med andra, Mellanposition samt Varje patient är en ny erfarenhet. Resultatet visar att det är i interaktion med omgivningen som sjuksköterskans lärande av yrkesidentitet sker. Det sker delvis under utbildningen, medan den praktiska erfarenheten och samspelet med andra individer på arbetsplatsen är det som främst formar och upprätthåller yrkesidentiteten. När olika yrkesidentiteter ställs i kontrast mot varandra synliggörs yrkesidentitetens föreställningar. I vår studie har vi således tolkat det som att identitetsbildning är en process av identifikation och differentiering, vilken sker i ständiga förhandlingar och rekonstruktioner i olika sociala sammanhang. Studiens slutsatser kan användas för att förstå yrkesidentiteters betydelse för såväl aktörers lärande som yrkens utveckling.
9

Personalvetare – vem är du? : Konstruktionen av en yrkesidentitet – en diskursanalytisk studie

Lundberg, Louise January 2014 (has links)
Personalarbete är ett komplext område med en historisk grund i förhållandet mellan individ och organisation. Det är ett område som är och har varit föremål för ständig förändring. Personalvetare är därför en yrkesgrupp som utmärks av en kontinuerlig anpassning till dessa förändringar. Personalvetare och personalarbete beskrivs idag på en mängd olika sätt och med en stor variation av termer. I en del sammanhang har termer med personal som grund bytts ut mot termen HR (Human Resources). Parallellt med nya sätt att beskriva och benämna yrkesgruppen lever gamla synsätt kvar. Som konsekvens förekommer en otydlighet kring vem personalvetaren är, vad personalvetaren gör samt vem personalvetaren representerar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personalvetarens yrkesidentitet konstrueras i beskrivningar av yrket och yrkesgruppen. Socialkonstruktionism, Foucaults diskursbegrepp samt antaganden om att kollektiva identiteter är något som diskursivt skapas och upprätthålls, utgör uppsatsens teoretiska ramverk. Materialet som analyserats består av nio stycken strategiskt utvalda yrkesbeskrivningar. Metoden är diskursanalys och med ett antal diskursanalytiska verktyg har konstruktionen av personalvetarens yrkesidentitet undersökts. I analysen framträder motsättningar mellan olika positioner i personalvetarens yrkesidentitet. Personalvetaren framställs diskursivt som en arbetsgivarrepresentant men också som en länk mellan arbetsgivare och arbetstagare. Således skapas olika förståelser av möjligheten att förena dessa perspektiv i personalarbetet. Beskrivna egenskaper hos yrkesgruppen görs till både styrkor och svagheter, och vad andra tycker att de borde kunna eller borde göra blir till en del av personalvetaridentiteten. Övergripande framträder en diffus yrkesgrupp då likheter inom gruppen hamnar i skymundan till förmån för en mängd olika tänkbara sätt att vara personalvetare. Det konstrueras således en personalvetare som inte enkelt kan beskrivas eller förstås.
10

Yrkesstolthet bland undersköterskor inom äldreomsorgen : - på Edfastgården i Robertsfors kommun

Kaljas, Teele, Grind, Sara January 2014 (has links)
I denna studie har vi intervjuat två vårdbiträden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra åtskillnad på vårdbiträden och undersköterskor då vi anser att befattningen är en faktor som i denna studie inte inverkar på studiens resultat. Detta är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom äldreomsorgen, där fokus ligger på undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet. Att förvärvsarbeta tar upp en stor del av de flesta människors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla någon gång under vårt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig åt men vi alla har någonting gemensamt. Vi vill vara bra på det vi utför. Vi vill få bekräftelse. Vi vill bli uppskattade oavsett vad vi gör och vi vill känna meningsfullhet. Genom en fokusgruppsintervju med åtta respondenter på Edfastgården i Robertsfors kommun förklaras empirin med olika begrepp och faktorer. Huvudresultatet visade bland annat att arbetsmiljö och inflytande är några av de viktigaste faktorerna när det gäller trivseln och den självupplevda stoltheten på deras arbetsplats. Sammanfattningsvis var intervjupersonerna väldigt måna om att nämna att de har ett bra och meningsfullt arbete som de känner stolthet över.

Page generated in 0.0841 seconds