Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativa data undersöka hur genus framställs inom dettextila hantverket, samt vad som händer när en hantverkare/konstnär inte följer de normersom finns inom det området. Teorin utgår ifrån genus, hur den textila normen har skapats ochvilka drag det finns idag. Som metod har en ideologikritisk textanalys använts, där datan ianalysen delats upp i fyra teman. Resultatet visar att normen att textil är feminint ännu leverkvar, men att det börjar bli mer accepterat för män att utöva textila hantverk.

No description available.

Examensarbetet behandlar frågor om synen på hantverk och vilken betydelse det har på gymnasieskolans hantverksprogram. Huvudfrågeställningen är vad "hantverk" betyder utifrån Skolverkets styrdokument om hantverksprogrammet. Hantverksbegreppet undersöks ur flera betydelsenivåer. Idén om hantverk och dess påverkan på den enskilde individen synliggörs. Skolverkets styrdokument för hantverksprogrammet undersöks, eftersom de är grunden för den dagliga verksamheten på Sveriges hantverksprogram. Som designpedagogiskt projekt har fyra elever som läser på floristprogrammet fått tillverka en lagerkrans. Projektet gick ut på att deltagarna skulle läras sig binda en lagerkrans med en hantverksmässig och traditionell teknik. Kransarna tolkades och utvärderades mot några av kursmålen och betygskriterierna för kursen Hantverksteknik C. Projektet synliggjorde att lagerkransen bär på traditioner som upprätthåller åtskillnad mellan teori och praktik. Huvudresultatet från undersökningen visar att det är problematiskt att upphöja hantverk till en kreativ verksamhet som samtidigt ska vara traditionsbevarande. Vidare framgår det av undersökningen att det är diskutabelt att placera olika skilda hantverk inom ett enhetligt gymnasieprogram. Resultatet redovisas med fotografier från genomförd workshop och en lagerplanta. Gestaltning och uppsats bidrar förhoppningsvis till en diskussion om hantverkets roll i det svenska skolväsendet och samhället i stort.

Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån är kopplade till det traditionella hantverksområdet för att belysa dess relation och roll för elevers arbete och utveckling med moderna metoder och tekniker inom bildämnet samt framtida yrken inom bildområdet. För att synliggöra det traditionella hantverksområdets utrymme i relation till moderna metoder och tekniker visas gällande kursplan för bildämnet samt skolverkets Nationella utvärdering av bildämnet från 2003 (sid. 8-14). De kvalitativa intervjuerna har utförts med två bildläarare och två elever på en högstadieskola samt två aktiva yrkesmän inom bildområdet, för att kunna koppla det hantverksmässiga områdets betydelse mellan skolans värld och samhället. I resultatdelen presenteras frågor och svar från samtliga intervjuer (15 - 21).

<p>Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån är kopplade till det traditionella hantverksområdet för att belysa dess relation och roll för elevers arbete och utveckling med moderna metoder och tekniker inom bildämnet samt framtida yrken inom bildområdet.</p><p>För att synliggöra det traditionella hantverksområdets utrymme i relation till moderna metoder och tekniker visas gällande kursplan för bildämnet samt skolverkets Nationella utvärdering av bildämnet från 2003 (sid. 8-14).</p><p>De kvalitativa intervjuerna har utförts med två bildläarare och två elever på en högstadieskola samt två aktiva yrkesmän inom bildområdet, för att kunna koppla det hantverksmässiga områdets betydelse mellan skolans värld och samhället. I resultatdelen presenteras frågor och svar från samtliga intervjuer (15 - 21).</p>

I detta arbete studeras hur aktörer som arbetar professionellt med skapande verksamhet formar sin yrkesidentiteter. Syftet är att förstå identitetskonstruktioner genom att belysa hur personerna förhåller sig till yrkestitlar och begrepp för beteckna sig själva och det arbete de utför. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med personer som verkar inom form- och konstvärlden. Ett avgörande resultat är att benämningen på föremål är sekundär, det vill säga mindre centralt än hur aktörerna förhåller sig till sina yrkesidentiteter. Hur man resonerade kring valet av yrkestitel gjordes på olika sätt, men bland annat för att hävda vilka kunskaper man besitter. Valen görs även utifrån föreställningen att kunder ska kunna knyta an till verksamhetens art och förstå vad personen i fråga gör. Viktiga aspekter är också att aktörerna är bekväma yrkestiteln, som blir personlig och central för formandet av yrkesidentiteter. Sammanfattningsvis formas identiteter utifrån komplexa individuella och sociala sammanhang. Studien visar hur yrkesidentiteter formas i växelspel person och samhälle. Yrkesidentiteten har på så vis en kollektiv och individuell dimension. Samtidigt visar empirin på en variation i hur informanterna identifierar sig utifrån ett socialt samspel.

We are getting smarter. Our knowledge of the world around us is increasing rapidly and our population spend a big portion of their time in school studying it. But art and craft are moving out to give room for more theoretical subjects. Today many of us can not even fix a torn shirt without help. We buy new ones, they are cheap enough. Sewing used to be a way of self expression. We created out of need and joy. We are losing what used to be common knowledge. So how do you learn a new craft? This project is trying to connect the people, craft knowledge and instructions available online with an aspiring craftsperson through a new sewing machine. The result is a slightly smaller machine where buttons and screen has been removed and all your interaction with the machine, other than sewing, is moved to a mobile device. The main challenge with the project have been to identify what people find joyful/frustrating while using sewing machines. By interviewing users, both experienced and beginners, have I i explored what people in different ages like with sewing and craft in general. I have also been trying to teach myself to sew during the project. An online questionnaire gave me a broader picture over what kind of projects people are making, how they store their sewing machines and what they like about them. This project focused on changing the perceived problems and keep what the users find joyful. Buttons and screen has been removed from the machine and all your interaction, other than sewing, is moved to a mobile device or computer. This enables a smart interface that adapts to your needs and skill-level. To get feedback on your actions there is a laser projector that gives you a preview of your choices. You select a straight stitch and you get direct visual feedback in physical space. If you then choose to increase the length of the stitches you immediately get a representation of how far it is between two stitches. Other then that is this machine quite similar to a regular sewing machine. Sewing machines have a complex mechanical inside that works surprisingly well. But they are big. This one is slightly smaller.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att via kvalitativa intervjuer komma fram till vad det är som driver personer som jobbar inom traditionella hantverksyrken till att gå till jobbet.</p><p>Det empiriska material som ligger till grund för denna undersökning bygger på 6</p><p>kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av hantverkare och 2 kvalitativa intervjuer med</p><p>tjänstemän som tidigare i sitt yrkesverksamma liv har arbetat med samma yrken som de</p><p>övriga 6 intervjupersonerna.</p>