<p>Arbetets syfte är att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under åren 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vad väljer konsthantverkaren att lyfta fram och berätta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren på begreppet konsthantverk? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket är mångfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta från bruksföremål till idébaserade och konceptuella objekt. Och bland konsthantverkarna finns hela spektret från de som gör allt själv, från idé till färdig produkt, till de som nyttjar outsourcing av vissa delmoment i en tillverkningsprocess, till de som arbetar som formgivare och låter andra stå för tillverkningen.</p>

Jeg tænker ofte på hvor meget jeg går glip af eller aldrig vil kommer til at forstå . Der findes såmeget viden, så mange systemer og logikker, som jeg aldrig vil have tid til at sætte mig ind i ellerundersøge kritisk. Der er så mange ting man tager for givet eller bare vælger at stole på blindt.Der findes dårligt tid til at standse op og reflektere. Vi skal rationalisere og effektivisere voreskærlighedsliv, vores økonomi,vores fritid. Der skal være kontrol på alting, så at man kan nå dethele.På dansk findes der et udsagn som lyder ”jeg har styr på tingene”, jeg har ofte spekuleret overdenne sætnings egentlige betydning. For mig handler dette udsagn om kontrol, om at stræbe efter atkontrollere alting. Det komplette/ perfekte menneske har styr på alt sit følelsesliv, sin karriere,opvasken... alt er under kontrol. Sætningen er ladet med en positiv ladning, men er detnødvendigvis ønskværdigt at stræbe efter at have kontrol over alting?Jeg har valgt at arbejde med temaet kaos og orden. Mit tema findes både i min fortælling og i minpraktiske metode. I mit arbejde anvender jeg mig af hverdagsobjektets logik til at skabe en fiction.Jeg vil i min rapport derfor kigge nærmere på hverdagsobjektets logik, som jeg undersøger iafsnittet hverdagsobjekt, hvori jeg også ser på kaos og orden udfra et hverdagsperspektiv.I afsnittet praktisk metode vil jeg gøre rede for, hvordan jeg undersøger kaos og orden igennemmin praktiske metode. Jeg har valgt udelukkende at beskrive min process, hvori jeg deformeretallerkenerne og kopperne, da dette er en direkte formundersøgelse af kaos og orden.Derudover vil jeg beskrive min egen arbejdsmetode samt supplere denne med refleksioner omkringmit arbejde. I afsnittet refleksion har jeg inkluderet dele fra Louise Mazanti´s Ph.d-afhandling”Superobjekter” for at understøtte min egen analyse af mit projekt. Efter at have gjort research påmit arbejde og skrevet dele af min opgave, blev det klart for mig at hendes forslag om et udvidetæstetik begreb, (for at kunne begrebsligøre konceptuelt kunsthåndværk), er ganske beskrivende ogbehjælpeligt i forståelsen af mit eget arbejde. Det er altså helt bevidst, at dette teori-afsnit ligger tilsidst i opgaven.

I detta arbete studeras hur aktörer som arbetar professionellt med skapande verksamhet formar sin yrkesidentiteter. Syftet är att förstå identitetskonstruktioner genom att belysa hur personerna förhåller sig till yrkestitlar och begrepp för beteckna sig själva och det arbete de utför. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med personer som verkar inom form- och konstvärlden. Ett avgörande resultat är att benämningen på föremål är sekundär, det vill säga mindre centralt än hur aktörerna förhåller sig till sina yrkesidentiteter. Hur man resonerade kring valet av yrkestitel gjordes på olika sätt, men bland annat för att hävda vilka kunskaper man besitter. Valen görs även utifrån föreställningen att kunder ska kunna knyta an till verksamhetens art och förstå vad personen i fråga gör. Viktiga aspekter är också att aktörerna är bekväma yrkestiteln, som blir personlig och central för formandet av yrkesidentiteter. Sammanfattningsvis formas identiteter utifrån komplexa individuella och sociala sammanhang. Studien visar hur yrkesidentiteter formas i växelspel person och samhälle. Yrkesidentiteten har på så vis en kollektiv och individuell dimension. Samtidigt visar empirin på en variation i hur informanterna identifierar sig utifrån ett socialt samspel.

We understand the world around us through categorization and classification. But things are morecomplex than that, life is mixed up, flowing and unable to stick to labels. The main purpose ofcorpus is to contain, organize and control food and beverages. Corpus objects are also socialmarkers that have a tradition of being elitist; in both choice of material and in that they imply acertain way of usage. Corpus objects are heavily loaded with tradition and rituals. However, eatingis a common experience, it is an everyday ritual and often something we do with others. How andwhat we eat is an expression of our everyday culture. The corpus object is a body on its own terms,and I believe that this opens up for an emotional relation to these objects. Corpus has the possibilityof creating meetings, situations where we can feel and talk about something human, through anobject. Objects within the craft/art field may go beyond mere objects, and open up for newmeetings, they may do something else to us than what we are used to, and hopefully they cancommunicate with us in a new way about our culture and our everyday life. I want to create thingsthat go beyond being objects, I want to highlight the body of the object, I want the object andsubject relation to leek and I want to celebrate the fuzziness and the uncertainty of things with my work.

Arbetets syfte är att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under åren 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vad väljer konsthantverkaren att lyfta fram och berätta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren på begreppet konsthantverk? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket är mångfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta från bruksföremål till idébaserade och konceptuella objekt. Och bland konsthantverkarna finns hela spektret från de som gör allt själv, från idé till färdig produkt, till de som nyttjar outsourcing av vissa delmoment i en tillverkningsprocess, till de som arbetar som formgivare och låter andra stå för tillverkningen.

<p><em>Old School-tatueringar - Den traditionella tatueringskonsten i väst</em> är en C-uppsats inom Konstvetenskap av Sofia Lycke. Uppsatsens syfte är att undersöka Old School-tatueringarnas sociala kontext. Detta genom intervjuer med tatuerare och tatuerade personer samt litteratur- ochtidningsmagasinsstudier. Frågeställningar är följande: Hur definieras Old School-tatueringar historiskt och stilmässigt? Är tatueringar mer populära idag än för fem år sedan? Hur är acceptansen gentemot tatueringar idag jämfört med för cirka fem år sedan? Vad betyder Old School-tatueringarna för dess bärare och varför bär dem? Slutsatser är bland annat att Old School-tatueringar har en lång historia som började då framförallt sjömän och soldater i USA och Storbritannien började utöva konsthantverket. De som bär Old School-tatueringar anser till största del att estetiken kommer före budskapet.</p>

No description available.

No description available.

Old School-tatueringar - Den traditionella tatueringskonsten i väst är en C-uppsats inom Konstvetenskap av Sofia Lycke. Uppsatsens syfte är att undersöka Old School-tatueringarnas sociala kontext. Detta genom intervjuer med tatuerare och tatuerade personer samt litteratur- ochtidningsmagasinsstudier. Frågeställningar är följande: Hur definieras Old School-tatueringar historiskt och stilmässigt? Är tatueringar mer populära idag än för fem år sedan? Hur är acceptansen gentemot tatueringar idag jämfört med för cirka fem år sedan? Vad betyder Old School-tatueringarna för dess bärare och varför bär dem? Slutsatser är bland annat att Old School-tatueringar har en lång historia som började då framförallt sjömän och soldater i USA och Storbritannien började utöva konsthantverket. De som bär Old School-tatueringar anser till största del att estetiken kommer före budskapet.

Maskinen snurrar med 300 varv per minut. Jag applicerar tryck, leran formas och färgerna blandas. Jag har formgivit, men tillsammans har vi tillverkat, en servis i infärgad lermassa. Genom en produktionsmetod där maskinen blir medskapare serieproducerar vi unikhet. Stegmaskinen har en tvåhundraårig historia som arbetshäst inom porslinsindustrin. Nu gammal, omodern och övergiven, men inte uttjänt. I mitt projekt får den en ny chans att skina. Jag svarvar gipsformar och tillverkar profilerade metallsteg till maskinen. Lermassorna färgar jag in med mineraler och oxider och skapar en sammansättning som jag sedan lägger i maskinens händer. Med min handkraft pressar maskinens arm ner massan mot den roterande gipsformen, färgerna blandas, och ett objekt tar form. Resultatet blir en förening av människan, materialet och maskinen.